Annons:

Fårflocksmentalitetens bojkotter

Det nya kalla kriget

Engagemang mot destruktiva storkapitalister och internationella storskurkar är inte fel. Det är uppenbarligen dock ingen motiverande drivkraft för masshysterin som piskats upp kring Mondelez. Att hävda att försäljning av chokladkakor till ryska medborgare bidrar till ukrainares död är minst sagt befängt.

Uppdaterad juni 17, 2023, Publicerad juni 16, 2023
– av Isac Boman
Foto: Christopher Michel/Tiia Monto/CC BY-SA 4.0

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I slutet av maj deklarerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att livsmedelsjätten Mondelez, ägare till i Sverige populära varumärken som Marabou, Daim och O'boy, svartlistas med omedelbar verkan. Detta eftersom man är verksamma på den ryska marknaden och av uppenbara skäl därför också betalar rysk skatt och således påstås finansiera ”den ryska krigskassan”.

Vad som följt i Sverige har varit en klassisk uppvisning av fårflocksbeteende. Etablissemangsmedier och politiker har piskat upp en stämning som dragit med sig organisationer, företag och privatpersoner som högljutt deklarerade att man hakar på Zelenskyjs bojkott. Framöver ska det minsann inte konsumeras någon mer Marabou-choklad.

Till och med den svenska försvarsmakten drogs snart med och lät deklarera att man byter ut Mondelez produkter.

– Det senaste året har vi stöttat Ukraina på olika sätt och det här är ytterligare ett sätt för oss att stötta dem, kommenterade pressekreteraren Guna Graufelds.

Annons:

President Zelenskyj befaller och vi lyder, verkar mottot vara. Några djupare analyser bortom detta görs inte.

Intellektuellt ohederlig kampanj

Varumärkesforskaren Niklas Turner Olovzon bedömer att den svenska massbojkotten lär få begränsad effekt om den inte sprids till hela Europa. Kollegan Eva Ossiansson pekar på att kampanjen på flera sätt därtill är ologisk, bland annat i och med att Mondelez konkurrenter Unilever och Nestlé också är fortsatt verksamma i Ryssland. Dessa har av oklar anledning varken svartlistats eller utsatts för några krav på bojkotter.

En annan anmärkningsvärd detalj är att moderbolaget äger ett 40-tal varumärken samtidigt som den svenska bojkotten riktar in sig specifikt på svensktillverkade Marabou, vars svenska arbetare som drabbas knappast valt eller ens önskat att bli uppköpta av den multinationella livsmedelsjätten. I vanlig ordning är det dock ingen som orkar skaffa sig någon riktig koll på vad man egentligen rasar mot. Motiveringarna går sällan djupare än floskler i stil med att ”dom e dumma” och ”stödjer krig”.

Att Mondelez är ett skitföretag, och har varit det under lång tid, är ingen nyhet. Bland annat har man uppmärksammats för att ha varit involverade i skogsskövling i afrikanska nationalparker, sysslat med prismanipulation och anklagats för att använda sig av barnarbetare. Föregångaren Kraft Foods har lagt mångmiljonbelopp på lobbyism för att genetiskt modifierade ingredienser inte tydligt ska behöva listas på livsmedel i butiker, finansierat förstörelsen av den biologiska mångfalden i Indonesien och använt diverse hälsovådliga ingredienser i sina produkter.

Tittar man vidare på vilka som faktiskt äger Mondelez dyker samtidigt namn som BlackRock och Vanguard Group upp – två av de mest skrupelfria och mäktiga investmentbolagen i världen som kontrollerar andelar i en lång rad företag inom vitt skilda branscher.

Den som verkligen vill engagera sig mot krig, våld och död kan göra sig medveten om att BlackRock har många miljarder investerade i vapentillverkare som Lockheed Martin, Ratheon, Boeing, General Dynamics, Northrop Grumman och andra aktörer som möjliggjort amerikanska och andra invasionskrig runt om i världen i många decennier. Krigsflygplan, u-båtar som kan avfyra ballistiska missiler, diverse bomber, pansarvagnar och de flesta vapentyper man kan tänka sig – möjligtvis med undantag från kärnvapen, tillverkas sedan länge av Mondelez och Marabous ägare – utan att någon brytt sig nämnvärt om detta.

Den som verkligen vill engagera sig emot krig, våld och död kan göra sig medveten om att BlackRock har många miljarder investerade i vapentillverkare och andra aktörer som möjliggjort invasionskrig runt om i världen i många decennier.

Under Saudiarabiens invasion i Jemen användes exempelvis vapnen för att döda tusentals civila i blodiga attacker då allt ifrån bröllop till sjukhus och marknader bombades sönder och samman. Vilket ansvar BlackRock tagit för detta är högst oklart. Klart är i varje fall att massmorden inte lett till några Marabou-bojkotter varken från försvarsmaktens eller Lisebergs sida.

Tveksamma drivkrafter

Det verkar vara svårt att vara konsekvent, för det är förstås jobbigt att sätta sig in i saker. Det kräver en ansträngning att bena ut komplicerade ägarstrukturer kring multinationella bolag, där investmentbolag och mäktiga riskkapitalister i en salig röra kontrollerar andelar i nästan alla namnkunniga företag i hela världen.

Engagemang mot rovdriftskapitalism och internationella skurkar är inte fel, men sådant engagemang är uppenbarligen inte den centrala drivkraften för masshysterin som drivits igång kring Mondelez. Snarare utgörs den av ängsliga opportunisters omättliga aptit att visa sig på styva linan och samla billiga poäng. Vad man faktiskt uppnår bortom detta tycks i vanlig ordning vara ganska irrelevant. Om drivkraften varit seriös hade samma personer som driver på denna kampanj istället lagt sitt krut på att ställa BlackRock och Vanguard till ansvar.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

"Internationellt vatten  –  punkt slut"

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat "synnerligen stor" ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

"Skuggflotta" – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas "den ryska skuggflottan" placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen "skuggfartyg" eller "skuggflotta" används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

"Inte en enkelriktad väg"

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

"Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset", skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

"Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig", skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som "en Ukraina-budget", inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

"Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären", varnade ministern.

Vill se "patriotiskt skifte"

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

"Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären", förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett "patriotiskt skifte" sker i Bryssel.

"Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina", skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

"Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!", betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Annons:

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.