Annons:
Annons:

Spanien antar ny djurskyddslag – exkluderar yrkeshundar och lantbruksdjur

Publicerad 22 mars 2023 – av Sofie Persson
Bild från en protest i Madrid mot spanska jägares hantering av sina jakthundar.

Spaniens nya djurskyddslag gör bestraffning av djurplågeri hårdare och djurägare får inte längre lämna sina djur ensamma hur lång tid som helst. Det stärkta djurskyddet omfattar dock inte yrkeshundar, som exempelvis hundar som används vid jakt, och heller inte lantbruksdjur. Även tjurfäktning ska fortsättningsvis vara lagligt i landet.

Spanien har godkänt en ny djurskyddslag. Djurplågeri kan nu bestraffas med böter på mellan 500 och 200 000 euro och man kan riskera fängelse i upp till tre år, där maxstraffet tidigare varit 18 månader. Skulle en ägare skada sitt djur ska djuret fråntagas denne och flyttas till ett djurskydd.

Landet förbjuder även djuraffärer där djur kan säljas kommersiellt, enbart registrerade uppfödare ska tillåtas att föda upp och sälja djur. Att använda djur på cirkus blir också förbjudet. Lagen kommer att förbjuda tuppfäktning, men man kommer däremot fortsättningsvis att tillåta tjurfäktning.

Lagen ska också innebära att hundägare måste genomgå en kort utbildning som går att erhålla online eller på plats och är gratis. Djurägare måste även försäkra sina djur.

Annons:

Det blir också olagligt att lämna sin hund ensam i mer än 24 timmar och sin katt i mer än tre dagar.

– Det är en mycket viktig dag eftersom parlamentet slutgiltigt har godkänt den första lagen om djurrätt (sedan återupprättandet) av vår demokrati, deklarerade Ione Belarra, minister för sociala rättigheter och ledare för det vänsterradikala partiet Podemos i samband med omröstningen i det spanska parlamentet.

Den nya lagen gäller dock inte för alla djur utan exkluderar yrkeshundar och lantbruksdjur. Det innebär att jakthundar, polishundar och fårhundar inte omfattas av den nya lagen, ej heller kor, får, getter eller grisar.

Lagen har skapat stora debatter i landet där man i parlamentet diskuterat flitigt gällande speciellt yrkeshundar. Varje år överges nämligen tusentals hundar i samband med jakt i landet och djurrättsorganisationer menar att lagen skulle varit behövlig för att stoppa det massiva antalet övergivna hundar. I landet har även förekommit stora protester gällande just behandlingen av jakthundar. I sista stund röstades dock jakthundarnas inkluderande ner och kritiker menar att det är ett utfall efter lobbyverksamhet från landets organiserade jaktförbund. Bland annat det Kungliga spanska jaktförbundet menade att det i praktiken skulle innebära ett slut för jakt med hundar i Spanien om jakthundar inkluderades i lagen.

Under 2022 rapporterades det exempelvis in att 12 295 jakthundar övergivits av sina ägare, men det spanska djurskyddspartiet PACMA menar att siffran troligtvis är betydligt högre eftersom de inte fått uppgifter från alla organisationer i landet. De menar att åtskilliga föreningar heller inte vågar lämna ut uppgifter eftersom det riskerar att jägare då väljer att avliva sina hundar, istället för att lämna in dem till diverse djurskyddsorganisationer efter jakt. PACMA konstaterar också att bristen på statistik är större i de regioner där jakt är mer utbrett.

Djurskydd inom Sverige

Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom och får inte överges. De ska hållas i god miljö där de kan naturliga beteenden samt ges tillräckligt med tillsyn.

Djur får inte agas, tillfogas skada eller överansträngas. Det är också förbjudet att genomföra sexuella handlingar med djur.

Hundar ska rastas var sjätte timme, om den har tillgång till en rastgård ska den få komma ut och rastas utanför den minst en gång per dag.

Länsstyrelsen kan besluta om eventuella djurförbud när man brutit mot de regler som finns.

Det högsta straffet för brott mot djurskyddslagen är två år i fängelse.

I Sverige omfattas alla djur som hålls av människor av djurskyddslagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Revolutionsgardet säger sig ha slagit till mot två baser i Bahrain

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:25 – av Redaktionen
Iransk ballistisk robot avfyras under en militärövning.
En iransk ballistisk robot avfyras under en militärövning 2020. Arkivbild.

TEHERAN/MANAMA (Xinhua) -- Irans islamiska revolutionsgarde (IRGC) uppgav på lördagskvällen att dess flyg- och rymdstyrka riktat vedergällningsanfall med robotar och drönare mot amerikanska radarstationer på två flygbaser i Bahrain.

Operationen, som gardet beskrev som en "hybridoffensiv", riktades mot flygbaserna Al-Riffa och Awali Sakhir i Bahrain. Den var ett svar på den fortsatta "aggressionen mot och kränkningen av" Irans luftrum, skrev gardet i ett uttalande på sin officiella nyhetssajt Sepah News.

Enligt revolutionsgardet träffades de båda radarstationerna, som ingår i den amerikanska arméns Patriotluftvärn på baserna, i anfallet. Tidigare under dagen hade två drönare, en MQ-1 Predator och en MQ-9 Reaper, från den "aggressiva" amerikanska armén kränkt Irans luftrum, uppgav gardet.

Revolutionsgardet varnade för att Irans luftrum är en röd linje för landets väpnade styrkor. Varje kränkning från en stat eller en aggressiv styrka kommer att mötas av ett "hårt och beslutsamt" svar.

Annons:

Minuter innan uttalandet publicerades rapporterade den halvofficiella nyhetsbyrån Fars att revolutionsgardet hade angripit flygbaserna Shaikh Isa och Al Juffair i Bahrain som svar på den amerikanska "fiendens" agerande.

Nyhetsbyrån hade tidigare rapporterat att flera explosioner hördes på lördagskvällen i distriktet Sirik i södra Iran. Smällarna kom från havet, men vad som låg bakom dem var fortfarande okänt.

Smällarna kan ha varit varningsskott eller uppstått när fartyg som gjort sig skyldiga till "kränkningar" gick på sjöminor, uppgav byrån.

Bahrain rapporterar brand vid civil anläggning

Samtidigt uppgav Bahrains inrikesministerium att en "iransk attack" mot en civil industrianläggning hade orsakat en brand på platsen.

Enheter från civilförsvaret hade inlett arbetet med att få branden under kontroll.

Bahrains försvarsmakt (BDF) uppgav att luftvärnet hade avvärjt flera iranska luftangrepp mot kungadömet. Nedfallande bråte orsakade mindre materiella skador, men ingen skadades.

Försvarsmakten uppgav att Iran fortsatte sitt "systematiskt fientliga agerande" genom angreppen mot Bahrain och betonade att landets försvarssystem stod redo att möta hot.

Iran: Förslaget om Hormuzsundet ligger kvar

På lördagen sa också Irans biträdande utrikesminister med ansvar för rättsliga och internationella frågor, Kazem Gharibabadi, att Iran betraktar den ekonomiska blockad som USA infört som en "krigshandling" och kommer att vidta alla åtgärder som krävs för att bryta den.

Tvådagarsplanen för att stoppa striderna och öppna Hormuzsundet igen är det enda förslag Iran har lagt fram, och det ligger fortfarande på bordet, sa Gharibabadi till reportrar i Teheran.

Han tillade att Iran kan gå vidare när USA uppfyller kraven för att genomföra planen.

— Då kan vi gå vidare med tillförsikt, sa Gharibabadi.

Händelserna kommer i ett läge med förnyade spänningar mellan Iran och USA i och kring Hormuzsundet.

Den 28 februari inledde Israel och USA gemensamma angrepp mot Teheran och andra iranska städer. Iran svarade med vågor av robot- och drönarangrepp mot Israel och mot amerikanska baser och andra amerikanska mål i regionen. Iran skärpte också sitt grepp om Hormuzsundet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryskt fraktfartyg drev in på finskt vatten efter drönarattack

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:12 – av Emil Fjellstedt
Det blå lastfartyget Sparta II med containrar på däck och rök från ena änden av fartyget.
Sparta II förlorade manöverförmågan efter drönarattacken och drev in på finskt territorialvatten.

Det ryska fraktfartyget Sparta II träffades av två drönare i Finska viken och drev brinnande in på finskt territorialvatten utanför Lovisa. Alla 16 ombord evakuerades, och Finland leder räddningsinsatsen medan försvarsmakten bedömer att Ukraina sannolikt låg bakom attacken.

Fartyget hade lämnat Sankt Petersburg på väg mot Kaliningrad när det attackerades på lördagsmorgonen. Finlands försvarsmakt placerar träffen på internationellt vatten väster om ön Hogland, vilket stämmer med vad Leningradregionens guvernör Aleksandr Drozdenko uppger: två drönare träffade fartyget.

Branden slog ut fartygets manöverförmåga, och det drev in på finskt vatten, där det nu ligger för ankar. Gränsbevakningen leder insatsen med hjälp av estniska och ryska fartyg, bland dem det ryska räddningsfartyget Murman på finsk begäran. De 16 besättningsmännen togs över till ett ryskt handelsfartyg på väg till Ryssland. Om någon skadats är fortfarande oklart.

Släckningsarbetet fortsatte över natten. Målet är att släcka branden och kyla ned containrarna, och därefter ska fartyget enligt gränsbevakningens plan flyttas ut ur finskt territorialvatten.

Annons:

Försvarsmaktens kommunikationschef Aki-Mauri Huhtinen sa på en presskonferens att attacken sannolikt var ukrainsk, men att det är oklart varför just det här fartyget valdes. Statsminister Petteri Orpo skrev på X att Ukraina "har rätt att bekämpa angriparen".

Vad fartyget hade i lasten vet ingen. Gränsbevakningens kommendör Ilja Iljin säger att det inte finns några bekräftade uppgifter, men att militär materiel inte kan uteslutas. Rederiet Oboronlogistika sorterar under Rysslands försvarsministerium, och fartyget är belagt med amerikanska sanktioner. Även Ukraina har listat det.

Misstänkt luftrumskränkning

Under lördagen misstänktes dessutom en rysk helikopter ha kränkt finskt luftrum i området. Försvarsministeriet uppger att händelsen kan ha samband med det attackerade fartyget.

Enligt den internationella sjöräddningskonventionen bör länder ge utländska räddningsenheter snabbt tillträde, även till luftrummet över territorialvattnet, vid sök- och räddningsinsatser. Någon automatisk rätt att flyga in finns inte, utan tillträdet följer landets egna regler. Finland och Ryssland har också ett avtal om sjö- och flygräddning som föreskriver samarbete och att insatser i den andra statens luftrum följer den statens regler. Av de finska uppgifterna framgår inte om helikoptern hade tillstånd.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson uppger att svenskt stridsflyg under finsk ledning deltog i att "värna Finlands och Natos territoriella integritet" efter händelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Andra engelska byn röstar för att lämna Storbritannien

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 09:01 – av Emil Fjellstedt
Bygatan The Street i Barnham i Suffolk, med hus, en stenmur och påskliljor längs vägen.
Barnham i Suffolk har knappt 600 invånare, färre än antalet planerade platser på asylboendet vid den tidigare militärbasen. Arkivbild.

Byborna i Barnham i Suffolk röstade 257 mot 16 för att stödja en framställan om ställning som kronbesittning. Protesten riktar sig mot regeringens planer på ett asylboende för 931 män, i en by med 584 invånare.

Omröstningen på lördagen var symbolisk och saknar rättsverkan. Mellan 400 och 500 personer hade rätt att rösta, och en röst var ogiltig, uppger ITV.

Församlingsrådets ordförande John Bauer beskriver modellen som "lite som Jersey, Guernsey och Isle of Man". Byn vill alltså vara lojal mot kronan, men slippa lyda under inrikesdepartementet.

Helen Beck, som leder boendeföreningen Barnham Residents' Association, tror inte att omröstningen får regeringen att ändra sig. Nu har byn ändå ett mandat att säga att den är emot förslaget, menar hon.

Annons:

Enligt Beck tar byn gärna emot sin rättvisa andel asylsökande. För en by av Barnhams storlek skulle det handla om fem personer, och 931 ligger långt över det.

Planerna gäller den nedlagda RAF-basen. Den första ansökan gällde upp till 1 250 personer, enligt West Suffolk Council. Den drogs tillbaka den 13 oktober, och dagen därpå kom en ny ansökan om 931 platser – ändå ungefär 60 procent fler än hela byns befolkning.

Piddington gick före

Barnham följer i spåren efter Piddington i Oxfordshire, där byborna i september röstade 285 mot 26. Där beviljade regeringen den 12 november planbesked för ett boende för upp till 1 256 män, enligt Cherwell District Council.

Ännu är det inte klart om boendet där öppnar.

Regeringen avgör

Kommunen kan inte stoppa projektet. Inrikesdepartementet använder ett snabbspår för brådskande statliga byggen, där bostadsdepartementet fattar beslutet och kommunen bara får lämna synpunkter.

West Suffolk motsätter sig planerna. Kommunen pekar på begränsad infrastruktur, begränsade transportförbindelser och att basen ligger nära skyddade naturområden.

Något slutligt beslut om att öppna boendet i Barnham har inte fattats. Inrikesdepartementet håller bygglovsfrågan isär från beslutet om drift, och enligt departementets faktablad ska anläggningen användas i minst tio år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj vill ha närmare 1 300 miljarder kronor – på ett enda år

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj talar i en mikrofon med andra mötesdeltagare bakom sig.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.

Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.

EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.

Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.

Annons:

— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.

Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.

Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.

EU-budgeten står som säkerhet

Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.

Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.

Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.

Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.