Annons:

Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering

Uppdaterad 18 januari 2023, Publicerad 17 januari 2023 – av Isac Boman
Tv. Kurdiska gerillakrigare från YPG. Th. SEB:s logotyp.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till "bristande kundkännedom" och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien - milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen.

Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett "nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan". Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad.

PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag

1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige.

Annons:

PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland.

När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”.

Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism.

– Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”.

Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet.

– Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida.

När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”.

Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader.

Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation.

Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.

Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)

1856 grundades Stockholms Enskilda Bank av André Oscar Wallenberg och var det namn som användes fram till 1972 då banken slogs ihop med Skandinaviska Banken och tillsammans bildade Skandinaviska Enskilda Banken.

Nästan 170 år senare är det fortfarande en medlem ur den inflytelserika familjen Wallenberg som styr banken – nämligen Marcus Wallenberg som sedan 2005 är bankens ordförande.

Marcus Wallenberg har beskrivits som en av Sveriges allra mest inflytelserika makthavare och har nära kopplingar till den absoluta globalisteliten – bland annat genom Bilderberggruppen vars möten han deltagit på under flera decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rekordstöld från Binance – över sex miljarder dollar borta

Nya kryptoekonomin

Publicerad Idag 10:28 – av Emil Fjellstedt
Mobiltelefon på ett träbord med Binances gula symbol och namn på en svart skärm.
Binance lovar att täcka kundernas förluster efter hackerangreppet.

Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.

Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.

Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.

Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.

Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.

Nordkorea utpekas

TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.

TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.

Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 13:55 – av Jan Sundstedt
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.

Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.

Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.

Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.

Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.

Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.

Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.

Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad Igår 10:53 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bonnier tar över lokalpressen – och håvar in statens mediestöd

Statliga mediestödet

Publicerad 28 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Bonnierhusets höga tegeltorn och lägre byggnadsdelar i Stockholm i vinterljus, med snö och kala träd i förgrunden.
Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor i EBITA för 2025. Samma år fick Bonnier-sfären 383 miljoner kronor i mediestöd. Arkivbild av Bonnierhuset i Stockholm.

Bonnier stärker greppet om den svenska lokalpressen. Samtidigt får Bonnier-sfären omkring hälften av statens mediestöd och Bonnier News redovisar sitt högsta resultat någonsin.

År 2000 var Bonnier den dominerande tidningsägaren i 36 svenska kommuner. I dag är antalet 129, enligt en granskning från tidningen Journalisten som Kvartal rapporterar. Enligt samma granskning går omkring hälften av det statliga mediestödet till koncerner där Bonnier är ägare eller delägare.

Bonnier har stärkt sin ställning genom att köpa lokaltidningar och bli delägare i andra tidningskoncerner. Bonnier äger sedan 2022 30 procent av Gota Media och sedan 2025 lika stor andel av NWT Gruppen. De två regionala koncernerna äger i sin tur var sin del av Bonnier News Local.

383 miljoner till Bonnier-sfären

För 2025 fick Bonnier, NWT och Gota Media tillsammans 383 av de 830 miljoner kronor som delades ut i mediestöd, omkring 46 procent, skriver EFN. Bonnier ensamt tog den största andelen.

Potten växer. För 2026 har Mediestödsnämnden beviljat 894 miljoner kronor till 158 medier. Därtill kommer distributionsstöd på omkring 30 miljoner kronor som betalas ut i efterhand.

Bonnierägda DN:s chefredaktör Peter Wolodarski skrev 2023 att tidningen inte tänkte söka stöden: "Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem".

I dag leder Wolodarski affärsområdet där Bonnier News Local ingår. Bonnier kunde totalt få drygt en kvarts miljard kronor i mediestöd 2025. Även Bonniertidningen Expressen, som numera lyder under honom, har sökt stöd.

Miljardvinst för första gången

Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor för 2025, jämfört med 836 miljoner året före. Siffran avser EBITA, ett rörelseresultatmått som inte inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Koncernen omsatte 10,9 miljarder kronor, enligt dess bokslut.

Intäkterna från digitala prenumerationer steg med 14 procent. Affärsområdet Consumer, som riktar sig till privatpersoner, ökade sin vinst från 486 till 754 miljoner kronor.

Vd Anders Eriksson lyfter i bokslutet fram "en stark lönsamhet som möjliggör långsiktig finansiering av och investering i innehåll, varumärken och verksamheter".

Kritiken mot koncentrationen är känd i koncernen. Pia Rehnquist, affärsområdeschef för Bonnier News Local, kommenterade den våren 2025:

— Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen för en del, sade hon.

Mediestödets syfte är enligt Mediemyndigheten att främja allmänhetens tillgång till "oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet" och att bidra till "en mångfald av allmänna nyhetsmedier". Frågan är vilken mångfald staten köper när omkring hälften av pengarna hamnar hos Bonnier och dess delägda partner – en ägare som redan dominerar i 129 kommuner och nyss slog vinstrekord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.