MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 21 augusti 2025

torsdag 21 augusti 2025

 

Här är Nato-avtalet med Turkiet

Det nya kalla kriget

publicerad 30 juni 2022
– av Redaktionen
Pekka Haavisto, Mevlüt Çavuşoğlu, Jens Stoltenberg, Recep Tayyip Erdoğan, Sauli Niinistö, Magdalena Andersson och Ann Linde.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter förhandlingarna som gjorde att Turkiets president Erdogan tvärvände i frågan om Sveriges och Finlands Nato-medlemskap gjordes det ett avtal mellan de tre länderna.

Här är vad som står i Nato-avtalet som Sverige och Finland nu har med Turkiet.

Under tisdagen skrev Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, Sveriges utrikesminister Ann Linde och Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu under ett ”trilateralt avtal” som ligger till grund för att Turkiet ska släppa in Sverige och Finland i Nato. Avtalet är skrivet på engelska och innehåller 10 punkter.

 

Utdrag från avtalet.

 

1. I dag har representanter för Turkiet, Finland och Sverige, under ledning av Natos generalsekreterare, kommit överens om följande.

2. Nato är en allians som baseras på principerna om kollektivt försvar och odelbarheten av säkerhet, likväl som gemensamma värderingar. Turkiet, Finland och Sverige försäkrar att vidhålla principerna och värderingarna som omsluts i Washingtonfördraget.

3. En av alliansens huvudsakliga beståndsdel är orubblig solidaritet och samarbete i kampen mot terrorism, i all dess former och skepnader, vilket utgör ett direkt hot mot den nationella säkerheten för så väl allierade som internationell fred och säkerhet.

4. Som prospekterade Natoallierade ger Finland och Sverige sitt fulla stöd till Turkiet gällande hot mot dess nationella säkerhet. Med tanke på detta kommer Finland och Sverige inte att ge stöd till YPG/PYD, och organisationen som beskrivs som Fetö i Turkiet. Turkiet ger också sitt fulla stöd till Finland och Sverige gällande hot mot deras nationella säkerhet. Finland och Sverige förkastar och fördömer i starkaste ordalag terrorism i all dess former och yttranden. Finland och Sverige fördömer utan tvetydighet alla terroristorganisationer som genomför attacker mot Turkiet och uttrycker djup solidaritet med Turkiet och familjer till offren.

5. Finland och Sverige bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation. Finland och Sverige engagerar sig i att förhindra PKK:s aktiviteter likväl som andra terrororganisationer och dess utväxter, liksom aktiviteter av individer i grupper eller nätverk som är kopplade till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer. Turkiet, Finland och Sverige har kommit överens om att öka samarbetet för att förhindra aktiviteter från dessa terroristgrupper. Finland och Sverige förkastar dessa terroristorganisationers mål.

6. Vidare så hänvisar Finland till flera nya ändringar av dess brottsbalk, där fler gärningar antagits som straffbara terroristbrott. De senaste ändringarna togs i bruk den 1 januari 2022, genom vilka vidden av deltagande i terrorgruppers aktivitet utvidgats. Samtidigt kriminaliserades uppvigling till terroröverträdelser som ett separat brott. Sverige bekräftar att en ny, hårdare, terroristlagstiftning träder i kraft den 1 juli, och att regeringen förbereder ytterligare åtstramningar av antiterrorlagstiftningen.

7. Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det nu inte finns några nationella vapenembargon emellan dem. Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapenexport i förhållande till Natoallierade. I framtiden kommer vapenexport från Finland och Sverige att genomföras i enlighet med solidaritet i alliansen och med texten och andan i artikel 3 i Washingtonfördraget.

8. I dag har Turkiet, Finland och Sverige kommit fram till följande konkreta steg:

* Etablera en gemensam, strukturerad dialog- och samarbetsmekanism i alla styrande nivåer, inklusive rättsväsende och underrättelseorgan, för att stärka samarbetet kring antiterrorism, organiserad brottslighet, och andra gemensamma utmaningar om det så bestäms.

* Finland och Sverige kommer att föra kampen mot terrorism med beslutsamhet, uppsåt, i enlighet med alla bestämmelser i relevanta Natodokument och principer och ta alla nödvändiga steg för att ytterligare skärpa inrikes lagstiftning för detta ändamål.

* Finland och Sverige ska hantera Turkiets väntande deportations- eller utvisningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelseuppgifter som förmedlats av Turkiet och etablera nödvändiga bilaterala juridiska ramverk för att underlätta utlämningar och säkerhetssamarbeten med Turkiet, i enlighet med europeiska konventionen om utlämningar.

* Finland och Sverige ska undersöka och förbjuda all finansiering och rekryteringsaktivitet från PKK och andra terroristorganisationer och deras förgreningar, liksom grupper som är kopplade till eller inspirerade av dem, enligt de som är kopplade till eller inspirerade av grupper eller nätverk, enligt paragraf 5.

* Turkiet, Finland och Sverige förpliktar sig att bekämpa desinformation och hindra sina inrikes lagar från att utnyttjas till att främja eller gynna terroristorganisationer, inklusive genom aktiviteter som framkallar våld mot Turkiet.

* Finland och Sverige försäkrar att deras respektive nationella reglerande ramverk för vapenexport möjliggör för nya åtaganden till allierade och speglar deras status som Natomedlemmar.

* Finland och Sverige förpliktar sig att stötta den största möjliga inblandningen av Turkiet och andra icke EU-allierade i existerande och framtida inititiativ av Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, inklusive Turkiets deltagande i Pescoprojektet för militär rörlighet.

9. För att implementera dessa steg ska Turkiet, Finland och Sverige grunda en permanent gemensam mekanism, med expertdeltaganden från utrikesdepartement, inrikesdepartement och justitiedepartement, så väl som underrättelsetjänst och säkerhetsinstitutioner. Den permanenta gemensamma mekanismen kommer vara öppen för andra att anslutas till.

10. Turkiet bekräftar sitt långvariga stöd till Natos öppna dörr-policy, och går med på att under Madridtoppmötet 2022 stötta inbjudan för Sverige och Finland att bli medlemmar till Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Greene: Ukrainastödet – ett svek mot det amerikanska folket

Kriget i Ukraina

publicerad 6 augusti 2025
– av Isac Boman
Greene är mycket kritisk till de neokonservativa "krigshökarna" inom det republikanska partiet - och deras inflytande.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene riktar hård kritik mot partikamrater och andra politiker som fortsatt vill skicka amerikanskt bistånd till Ukraina.

I ett inlägg på X beskriver hon stödet som ett ”fullständigt svek” mot det amerikanska folket – och menar att väljarna redan har sagt nej till att finansiera främmande konflikter.

”Att finansiera, underblåsa och i slutändan bekämpa Ryssland i Ukraina skulle vara ett fullständigt svek mot majoriteten av amerikanerna”, skriver hon och syftar på det senaste presidentvalet där Trump besegrade Joe Biden och återvände till Vita huset.

Enligt Greene var en av väljarnas tydligaste signaler att sätta stopp för USA:s inblandning i utländska krig.

”Amerika röstade för att stoppa finansiering och stridigheter i utländska krig”, tillägger republikanen.

Hennes uttalande kom dagen efter att ett nytt lagförslag presenterats i senaten, där 54,6 miljarder dollar föreslås öronmärkas till Ukraina för budgetåren 2026 och 2027.

”Vill inte betala för att mörda människor”

Greene anklagar politiker på båda sidor om partigränsen för att ignorera det budskap väljarna förmedlade i valet. Hon menar att särskilt unga amerikaner känner sig svikna:

”Republikaner som röstar för det här kommer att förlora den yngre generationen av väljare, och kanske aldrig få tillbaka dem”.

Hon menar att människor under 50 år i ökande grad känner sig orepresenterade av både Republikanerna och Demokraterna, inte minst på grund av hur skattemedel används:

”De olika initiativen som finansieras med skattepengar har redan gjort livet oöverkomligt och framtiden dyster för de allra flesta vanliga amerikaner”, fortsatte hon.

I samma inlägg kritiserar Greene den moraliska grunden för det amerikanska Ukrainastödet:

”Amerikanska skattebetalare vill inte betala för att mörda människor i något främmande land över en utländsk konflikt som inte har någon som helst påverkan på våra liv”.

Korrupt ledarskap?

Hon ställer sig också bakom presidentens linje, där europeiska länder i högre grad förväntas bära ansvaret för kriget i Ukraina. Trump har sedan sin återkomst till Vita huset markerat mot fortsatt ekonomiskt stöd till Kiev och har flera gånger ifrågasatt hur pengarna används och varnat för att miljardbelopp från Biden-administrationens tidigare biståndspaket kan ha förskingrats.

Även Trumps tidigare rådgivare Steve Cortes har uttryckt hård kritik. Han har kallat Ukraina för ”korrupt” och varnat för att dess ledarskap ”inte går att lita på”, med hänvisning till att president Volodymyr Zelenskyj agerat mot oberoende antikorruptionsorgan.

Greene har i tidigare uttalanden kallat Zelenskyj för en ”diktator” och anklagat honom för att blockera alla fredsinitiativ.

Den ryska regeringen har i sin tur vid upprepade tillfällen varnat för att västvärldens militära och ekonomiska stöd till Ukraina bara förlänger kriget och leder till mer blodspillan. Enligt Moskva är varje nytt biståndspaket ett hinder för fredsförhandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Storbritannien planerar attacker mot oljeflotta

Det nya kalla kriget

publicerad 5 augusti 2025
– av Markus Andersson
Enligt SVR är målet att pressa Washington att införa hårda sanktioner mot köpare av rysk olja.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritanniens underrättelsetjänster planerar att involvera Nato i en storskalig sabotageoperation riktad mot den så kallade ”skuggflottan”, ett nätverk av tankfartyg som används för att frakta rysk olja. Det uppger den ryska underrättelsetjänsten SVR.

”Storbritanniens underrättelsetjänst planerar en ekologisk katastrof i internationella vatten. Pressbyrån för Ryska federationens utrikesunderrättelsetjänst informerar att, enligt den information som inkommit till SVR, brittiska underrättelseorgan planerar att involvera Nato-allierade i en massiv insats mot ’skuggflottan'”, framgår det av uttalandet.

Enligt dokumentet är det brittiska målet att skapa en händelse som väcker starka internationella reaktioner som involverar ett eller flera tankfartyg – något som kan användas som förevändning för vidare åtgärder mot rysk oljeexport.

”Planen går ut på att organisera en större sabotagehandling, vars konsekvenser skulle göra det möjligt att utropa transport av rysk olja som ett hot mot hela den internationella sjöfarten. Det skulle ge västländer fria händer att välja metoder för motåtgärder”, framgår det.

Ukrainska attentatsmän

Enligt SVR arbetar Storbritannien med två möjliga scenarier.

Det första innefattar en iscensatt olycka med ett ”oönskat” tankfartyg i en flaskhals i den globala sjötrafiken – till exempel ett sund – där oljeutsläpp och blockering av farleder skulle kunna ge Nato ett ”tillräckligt” skäl att införa en ny praxis för inspektioner av fartyg under förevändning av säkerhet och miljöskydd.

Det andra scenariot går ut på att antända ett fartyg vid lastning i en hamn i ett land med goda relationer till Ryssland, där branden förväntas orsaka stor skada på hamninfrastrukturen och sprida sig till andra fartyg – något som i sin tur skulle utlösa en internationell utredning.

”London tänker överlåta genomförandet av båda terroristattackerna till ukrainska säkerhetsstyrkor. Deras förväntat smutsiga arbete och oförmåga att ’sopa igen spåren’ ses av britterna som en garanti för straffrihet för sig själva. Den internationella utredningen skulle hålla antingen Ryssland eller i värsta fall Ukraina ansvarigt för olyckan, liknande situationen med sprängningen av Nord Stream-gasledningarna,” betonar SVR.

Vill pressa Trump till fler sanktioner

Enligt uttalandet är tidpunkten för en eventuell attack strategiskt vald för att maximera dess mediala genomslag och sätta press på den amerikanska presidenten Donald Trumps administration.

”Målet är att tvinga Washington, i strid med sina egna nationella intressen, att införa de mest strikta sekundära sanktionerna mot köpare av ryska energiresurser, genom att framställa dem som ’indirekta skyldiga till tragedin'”, skriver underrättelsetjänsten.

”Det verkar som att nostalgi över förlorad dominans till havs och (den brittiska) kronans sanktionerade piratverksamhet helt har berövat den brittiska underrättelsetjänsten de sista resterna av sunt förnuft. Det är hög tid att våra brittiska kollegor inser att deras allt djärvare försök, inte bara att ’hämnas’ på rivaler utan också att skada den globala energisäkerheten och miljön, riskerar att pröva tålamodet även hos deras mest lojala allierade”, avslutar man.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Sanktionerna har kostat EU 1000 miljarder euro

Det nya kalla kriget

publicerad 4 augusti 2025
– av Isac Boman
Alexander Grusjko pekar på att EU:s tidigare omfattande handel med Ryssland idag "närmar sig praktiskt taget noll".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU:s ekonomiska förluster efter avslutat energisamarbete och minskad handel med Ryssland överstiger nu en biljon (1 000 miljarder) euro. Det uppger Rysslands vice utrikesminister Alexander Grusjko.

– Det finns olika uppskattningar. Om vi talar om majoriteten av experter, uppgår det totala beloppet till så mycket som över en biljon euro, med hänsyn till förlusterna från avslutandet av energisamarbetet med Ryssland och från minskningen av handeln. År 2013 var vår handel värd 417 miljarder euro, förra året var den 60 miljarder euro, och nu närmar den sig praktiskt taget noll. Detta är förlorad vinst, sade Grusjko, enligt flera ryska medier.

Han framhöll också skillnader i energikostnader mellan Europa och USA:

– Kostnaden för naturgas i Europa är 4–5 gånger högre än i USA, medan elen är 2–3 gånger dyrare. Detta är det pris som Europa får betala för att avbryta alla ekonomiska kontakter med Ryssland.

Dyrare avtal med USA

Uttalandet kommer kort efter att EU slutit ett nytt handelsavtal med USA, som innebär att unionen förbinder sig att köpa stora volymer amerikansk energi. Enligt Moskva är dessa leveranser betydligt dyrare än de som tidigare kommit från Ryssland. Avtalet inkluderar även 15-procentiga tullar på viktiga EU-produkter, vilket flera europeiska politiker kritiserat som obalanserat och skadligt för Europas intressen.

Tidigare i juni uppgav Rysslands president Vladimir Putin att EU-länderna hade förlorat omkring 200 miljarder euro (231 miljarder dollar) enbart genom att avstå från ryska gasleveranser. Mot slutet av 2024 uppskattade ryska tjänstemän att de totala EU-förlusterna kopplade till sanktioner hade nått 1,5 biljoner dollar.

Samtidigt uppger Moskva att landet uppnått en viss ”immunitet” mot västliga sanktioner.

Sanktioner sedan 2014

I en kommentar till det nya USA-EU-avtalet hävdade Putin att EU i praktiken har förlorat sin politiska suveränitet, vilket enligt honom direkt lett till en försvagad ekonomisk självständighet.

EU började införa sanktioner mot Ryssland 2014 efter annekteringen av Krim och den uppblossade konflikten i östra Ukraina, och har sedan 2022 kraftigt utökat dem. Sanktionerna riktar sig mot bland annat banksektorn, energiexport och ryska industribolag.

Moskva betraktar i sin tur sanktionerna som illegala och menar att de strider mot internationella handelsregler och hotar den globala ekonomiska stabiliteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.