Annons:

Estonia: Här är den senaste månadens genombrott

Estoniakatastrofen

Uppdaterad oktober 7, 2021, Publicerad oktober 7, 2021 – av Isac Boman

Nyupptäckta mystiska hål i M/S Estonias skrov, fler detaljerade bilder på fartygets skador, forskare som menar att fartygets skador orsakats av explosioner och ytterligare uppgifter som tyder på att myndigheterna hela tiden har haft fel - denna gång om att vattnet genom öppna dörrar spred sig från bildäcket till nedre däck.

Mycket har skett på kort tid i fallet Estonia och ny information har kommit från flera olika aktörer. Ta del av Nya Dagbladets sammanställning för att reda ut vad som egentligen har hänt under den senaste månaden.

Sekretessbelagda filmer från den under lång tid hårt kritiserade svenska Haverikommissionen som genomförde dykningar i somras och som Sveriges radio kommit över, visar två stora skador i fartyget. På bilderna av det första hålet kan man se hur delar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet och enligt Anders Ulfvarson – professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers så handlar det om en ”stor deformation”.

– Det första jag tänker på är att det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Därför är det mycket nytt i bilden, konstaterar han och menar vidare att skadan är större än vad han väntat sig och att det ser ut som att plåten vikt sig utåt.

Annons:

Hålet avslöjades först i dokumentären Estonia: Fyndet som ändrar allt förra året och bedömdes då vara ungefär 4 meter högt och i höjd med bildäck. I det nya filmklippet kommer dock fler detaljer fram – bland annat menar Ulfvarsson att fartygskonstruktionen närmast hålet ser ut att ha slitits upp inifrån och han pekar på att att stålet vid öppningen är svart och böjt.

– Där ser man faktiskt sprickor som löper en bit in. Det är fråga om stor deformation. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande till vad jag hade väntat mig.

Tidigare var en teori att hålet skulle ha orsakats när Estonia slog i stora klippor i botten, men Lars Ångström som tidigare representerat Miljöpartiet i riksdagen och varit engagerad i Estonia-frågan i många år, menar att denna teori inte kan stämma och att sprängning är en betydligt troligare förklaringsmodell.

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Det här har tillkommit på nåt annat sätt. Med tanke på att det är både svärtat, och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger han.

Professor Ulfvarsson menar vidare att om en sprängning orsakat hålet så borde detta kunna beläggas med hjälp av metallografer.

Ekot har också tagit del av en annan film från det andra hålet i Estonias skrov – även denna kommer från Haverikommissionens dykningar från i somras. Det andra hålet ligger cirka 20 meter längre akterut än det första.

 

Professor om det andra hålet: ”Har öppnat sig som en konservburk”

– En skåra har det blivit, så det måste vara något vasst föremål som skurit upp bordläggningsplåten. Jag vågar inte säga mer än att det ser ut som det är en uppfläkning av något, att man träffat på något vasst föremål, säger professor emeritus i skeppsteknik Olle Rutgersson.

Enligt Rutgersson ser hål nummer två ut att ha slitits upp i kontakt med något vasst föremål och han menar att skrovet ”öppnar upp sig precis som en konservburk” på grund av allt vatten som tränger in.

– Det säger ju ingenting om det var innan fartyget sjönk eller efter. Det kan mycket väl ha blivit en skada som blev till när den träffade botten och gled ner innan det lade sig, hävdar han och menar att det första hålet är betydligt svårare att bedöma hur det orsakades.

Ställföreträdande generaldirektören Jonas Bäckstrand på Haverikommissionen säger att man inte vill kommentera de omfattande skadorna på fartygen just nu.

– Ja, det skiljer sig en del i utseende, det gör det. Men vi har sagt att vi vill dokumentera båda de här hålen och också andra skador på fartyget. Vi vill inte dra några säkra slutsatser ännu. Vi står mitt uppe i arbetet så det är för tidigt för det.

Efter att Discovery avslöjat det stora hålet i Estonias skrov med förvridna plåtar och balkar började många spekulera i att det kan vara en detonation som orsakat skadorna – en uppfattning som haverikommissionen inte delar.

Även Estlands haverikommission har låtit meddela att man påträffat två sedan tidigare okända sprickor på cirka 10-15 meter på fartygets skrov.

Så sent som den tredje oktober gick också Johan Hirschfeldt – tidigare hovrättspresident och den som 2005 utredde frågan om militära transporter ombord på Estonia – ut och meddelade att han inte utesluter att det fanns militär utrustning ombord på fartyget då det förliste.

Redan 2004 avslöjades det att militär utrustning fraktades på fartyget vid minst två tillfällen kort innan förlisningen och detta ledde till att regeringen bad Hirschfeldt att utreda om så även skedde under förlisningen.

Utredningen kom fram till att Estonia mycket riktigt fraktat militärt material – men menade att det inte varit tal om explosiv frakt och att ingen sådan transport gjorts när skeppet sjönk. Efter utredningen valde Hirschfeldt av oklar anledning att förstöra material han gått igenom.

27 år senare är Hirschfeldt inte lika säker och skyller sina tidigare slutsatser på att han som statlig utredare inte kunde bedöma saken lika noggrant som en åklagare hade kunnat göra.

– Man får tänka sig in i vad en utredare har för befogenheter och vad en utredare gör. Allmänt sett kan man säga att en åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige, förklarar han.

Tredje hål upptäckt av privatexpedition

Vidare har Gruppen SA Mare Liberum som bland annat består av anhöriga till Estoniaoffer och Margus Krum, Estlands tidigare statsåklagare, dragit igång en privat expedition i syfte att undersöka, filma och scanna vrakets skador och försöka få klarhet i varför M/S Estonia faktiskt förliste.Totalt ingår 45 deltagare i projektet.

Kurm är mycket kritisk till att myndigheter aktivt försökt försvåra genomförandet av noggranna undersökningar av M/S Estonia och menar att det mesta tyder på att makthavarna har någonting att dölja.

Jag kan inte se någon annan förklaring till de många orimliga beslut och tveksamma ageranden som emanerat från myndigheterna under dessa 27 år”, kommenterar han.

Expeditionen upptäckte också att det inte bara rör sig om två hål i vraket – utan om minst tre. I torsdags kunde SA Mare Liberum genom ett undervattensfordon studera styrbords skrov nattetid – någonting som tidigare inte kunnat göras då skrovet på 80 meters djup döljs av gråaktiga avlagringar.

– Det viktigaste att rapportera är att genom att studera styrbords skrov med en mindre AUV så lyckades vi få tillgång till sektionen av skrovet mellan två större revor. Vi kunde inte se allt där, men vi lyckades ta oss en bit in och filma skrovet, konstaterar Kurm och berättar vidare att man då funnit ytterligare en öppning.

Han berättar vidare att det är en ögonformad reva som är horisontell i sin form och som är bredare i mitten. Han beskriver också hålet som mindre än de två tidigare kända hålen.

Kurm poängterar också att det är svårt att komma åt och filma med undervattensfordonet som bara kan få bra bilder på nära håll och att det nyupptäckta hålet ligger i närheten av de två andra hålen.

Intakta dörrar på bildäck motsäger tidigare uppgifter

Expeditionen och deras fartyg är nu klara för den här gången och man anser själva att man lyckats åstadkomma ”nästan allt” som man ville – trots att det är svårt att se runt vraket. Utöver upptäckten av det tredje hålet har man tagit fram en 3D-bild av skrovet och studerat färjans bildäck och upptäckt att dörrarna i bildäckets mittsektion är intakta och stängda.

Det faktum att dörrarna mellan bildäcket och de lägre passagerardäcken är intakta och stängda är enligt Kurm en betydande upptäckt eftersom officiella rapporter tagit för givet att dessa brutits sönder av vattentrycket.

– Tidigare undersökningar har förutsatt att dörrarna i mittensektionen gick sönder av vattentrycket och att det är så vattnet tog sig från bildäck till de nedre däcken, säger han och pekar vidare på att övriga dörrar som leder till de nedre däcken ännu inte har studerats.

Kurm konstaterar att ingen av de 22 personer som under katastrofen flydde från däcket sagt att dörrarna till bildäcket var öppna – tvärtom har alla sagt att de var stängda. Ändå har myndigheterna utgått från motsatsen.

Exakt vad detta fynd kommer att betyda är oklart, men Kurm menar att experter framöver åtminstone inte kan utgå från att bildäckets dörrar gick sönder av vattentrycket och att man måste ha detta i åtanke vid framtida beräkningar och simuleringar.

Nu kommer man att sammanställa materialet från expeditionen innan det skickas över till experter för djupare analys. Analysen kommer att göras av Andrzej Jasionowski vars företag SophusQuorom specialiserar sig på undervattensanalyser och som anlitades av den svenska regeringen mellan 2005 och 2008 för olika undersökningar av fartyget. Analysen förväntas vara färdig någon gång nästa vår.

Forskargrupp: Bogvisiret sprängdes loss

Den oberoende forskargruppen Fokus Estonia har också kommit med nya fynd och menar att bogvisiret sprängts loss från fartyget.

Forskargruppen har analyserat delar av bogvisiret och kommit fram till att materialet ”deformerats till följd av starkt tryck och mycket hög värme”.

Bevisen för att bogvisiret sprängdes loss från fartyget är otvetydiga,” sammanfattar gruppen själva sina fynd.

– Den enda förklaring vi ser till detta slags skador i det här området är en detonation, säger Lars Ångström och konstaterar samtidigt att man ännu inte vet om explosionen inträffade innan eller efter fartyget sjönk.

Den officiella förklaringen har hittills varit att bogvisirets låsanordningar och gångjärn brast efter hård belastning från kraftiga vågslag, konstaterar Världen Idag.

Bottenplattan saknar alla former av mekaniska kontaktmärken från metall som slagit emot metall. Skadan består till största delen av plastdeformation orsakad av en detonation”, skriver forskargruppen.

Vittnesmål om dumpade föremål

En ytterligare nyhet i sammanhanget är den finske ingenjören Harri Ruotsalainens vittnesmål till den estniska Estonia-gruppen vid Estlands parlament Riigikogu. Ruotsalainen arbetade vid den finska räddningstjänsten i Helsingfors och deltog i Estonias räddningsinsats hösten 1994, han menar att man med hjälp av sonar även upptäckt minst två stora fyrkantiga föremål som den 28 september 1994 klockan 00:55 misstänks ha dumpats från M/S Estonia på ett djup av 90 meter. De tydliga sonar-sekvenserna hade Igor Volke fått fram, som då representerade den estniska räddningstjänsten.

Krav på oberoende internationell utredning

De nya uppgifterna kring Estonia har också fått uppmärksamhet i Sveriges riksdag. Kristdemokraten Magnus Jacobsson kräver exempelvis i en motion att riksdagen nu tillsätter en oberoende internationell utredning för att få klarhet i vad som egentligen hände. Även han pekar på att det är suspekt att fartyget fraktade militär utrustning och betonar att det är mycket viktigt att förlisningens verkliga orsaker noga utreds – då det handlar om en av de största fartygskatastroferna någonsin.

Vänsterpartiets Linda Westerlund Snecker och flera andra av partiets ledamöter lade samtidigt fram en motion den 27 september i syfte att förändra lagstiftningen och starkare skydda den så kallade gravfriden vid Estonia – dock inte mot filmningar utan mot regeringens tidigare planer att täcka över vraket med ett skal av betong.

Vänsterpartiet anser att frågan om att täcka över Estonia är överspelad. Det har gått närmare 30 år sedan olyckan och undantaget för att täcka över Estonia i gravfridslagen bör därför tas bort. Inte minst med tanke på att det nu finns skäl att göra ytterligare dykningar för att få fram vad som egentligen hände vid Estonias förlisning. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta bort undantaget för verksamhet för att täcka över vraket i lag (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna”, skriver man.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Slutrapport avfärdar ny Estonia-utredning

Estoniakatastrofen

Publicerad december 18, 2025 – av Markus Andersson
Ett stort hål som upptäcktes i M/S Estonias skrov i samband med filmandet av en dokumentärfilm 2020.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland vill nu slå fast att hål i Estonias skrov uppstod när vraket hade kontakt med havsbotten. 1997 års rapport behöver inte skrivas om, påstår man. Samtidigt planerar myndigheterna att radera intervjuer med överlevande – ett beslut som nu JO-anmälts.

Uppgifterna om tidigare okända skador på styrbordssidan räcker inte för att inleda någon ny omfattande utredning. Det meddelar de tre ländernas haverikommissioner i en slutrapport som nu publicerats.

I ett pressmeddelande sammanfattar utredarna slutsatsen: "Utifrån det omfattande material som har gåtts igenom, tillsammans med nya undersökningar och de intervjuer som har genomförts, kan det konstateras att Estonia sjönk på grund av att bogkonstruktionen kollapsade, och att de nya skadorna på styrbordssidan uppstod genom kontakt med havsbotten."

Enligt kommissionerna stämmer de konstaterade hålen väl överens med berggrunden vid platsen. Havsbotten beskrivs som väl dokumenterad och kommissionerna pekar på en bergsrygg av gnejs under vraket. Skadorna ska inte ha varit synliga på 1990-talet utan blev synliga först senare när Estonia rört sig på botten.

Etablerade förklaringen upprepas

Den internationella haverirapporten från 1997 behöver därmed inte revideras. Utredarna landar i samma slutsats som tidigare: Estonia sjönk eftersom bogvisiret gav vika i hårt väder, vilket ledde till att rampen öppnades och vatten löpte in på bildäck.

Alternativa förklaringar, som att fartyget skulle ha kolliderat med något annat föremål eller utsatts för en explosion, avfärdas. Kommissionerna hävdar att sådana teorier inte stämmer överens med beräkningar, vittnesmål och annan bevisning.

Sommaren 2023 bärgades Estonias bogramp för undersökning. Tillsammans med nya modelleringar ska den bekräfta den ursprungliga förklaringen till förlisningen.

Vittnesmål ska raderas

Som en del av utredningen har 68 överlevande, både besättning och passagerare, intervjuats. Enligt kommissionerna visar dessa vittnesmål bland annat att inga militärfordon var lastade.

Statens haverikommission har meddelat att de inspelade intervjuerna planeras att raderas nu när arbetet är avslutat vilket Nya Dagbladet rapporterade om tidigare i månaden. Beslutet har JO-anmälts av Rolf Sörman, en av de överlevande passagerarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unika Estonia-inspelningar ska raderas – överlevare går till JO

Estoniakatastrofen

Publicerad december 1, 2025 – av Isac Boman
Rolf Sörman lämnar nu in en JO-anmälan mot den hårt kritiserade Haverikommissionen efter uppgifter om att hans vittnesmål ska raderas.

Den redan hårt kritiserade Haverikommissionen planerar att radera de inspelade intervjuerna med överlevare från Estoniakatastrofen när den nya utredningen är klar. Beslutet har fått överlevaren Rolf Sörman att JO-anmäla myndigheten.

Om två veckor presenteras den nya Estonia-utredningen vid en presskonferens i Tallinn. Utredningen inleddes efter att en dokumentärfilm 2020 avslöjade tidigare okända hål i vrakets skrov.

I arbetet ska utredarna ha genomfört nya dykningar, filmat vraket, kartlagt skadorna och undersökt området på havsbotten. En central slutsats är att passagerarfärjan Estonia inte var sjövärdig – fartyget ska inte ha varit byggt för trafik på öppet hav, enligt den tekniska bedömningen.

När det gäller hålen i skrovet bedömer utredarna att skadorna sannolikt uppstod när fartyget slog i botten. Teorier om en explosion i fören avfärdas och inga spår av sprängning har påträffats.

Inspelade vittnesmål ska raderas

Till skillnad från den ursprungliga haveriutredningen från 1997 har den nya utredningen samlat in vittnesmål från överlevande genom inspelade intervjuer. Nu planerar den hårt kritiserade Haverikommissionen att radera dessa inspelningar och endast behålla sammanfattningar.

Överlevaren Rolf Sörman, som själv intervjuats, är starkt kritisk och har därför anmält myndigheten till Justitieombudsmannen.

Jag vill att JO tittar på hur Statens haverikommission i Sverige behandlar allmänna handlingar överhuvudtaget, och i synnerhet intervjuerna man gjorde med oss överlevande, säger Sörman till skattefinanserade Ekot.

Vikarierande generaldirektören vid Haverikommissionen, Jonas Bäckstrand, uppger att han inte känner till anmälan men är beredd att svara om JO begär uppgifter.

Nya Dagbladet har ända sedan 2012 rapporterat om oklarheterna kring den officiella Estoniautredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kritiker stämplas som ”kättare”

Estoniakatastrofen

Publicerad november 20, 2024
Estoniakatastrofen kostade 852 människor livet.

Det finns ett stort antal människor i Sverige och utomlands som av olika skäl ifrågasätter den officiella versionen av händelseförloppet kring M/S Estonias förlisning. Kritiker och oliktänkande som av framförallt massmedia brukar smutskastas och stämplas som konspirationsteoretiker.

Det har gått 30 år sedan M/S Estonia förliste på öppet hav i Östersjön. Den officiella version av händelseförloppet kring förlisningen som Haverikommissionen tagit fram har väckt skepsis, särskilt bland anhöriga och drabbade. De som kritiserar utredningen pekar bland annat på de sekretessbelagda utredningsåtgärder som utförts.

Samtidigt lägger ledande journalister resurser på att smutskasta de som ifrågasätter Haverikommissionens utredning. Kritiker stämplas ofta med det negativt betonade "konspirationsteoretiker", ett ord som idag närmast motsvarar hur kyrkan historiskt stämplade den som ifrågasätta de religiösa doktrinerna som "kättare".

I Folkets radios reportage Estonia och grindvakterna talar man om att det är dags att ta tillbaka ordet, och att det kanske till och med är nödvändigt för att journalistiken och den fria debatten ska ha någon form av framtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Peter försökte rädda Caritas kropp från Estonias vrak – stoppades olagligt av myndigheterna

Estoniakatastrofen

Uppdaterad september 28, 2024, Publicerad september 28, 2024 – av Sofie Persson
Peter Barasinski på väg ut för att bärga sin fru Caritas kropp från Estonia.

Den 15 december 1994 meddelade statsminister Ingvar Carlsson i Sveriges riksdag att passagerarfartyget M/S Estonia och de omkomna skulle förbli på havets botten. För Peter Barasinski innebär beskedet att han inte kan begrava sin fru, Carita. Han bestämmer sig då för att ta saken i egna händer och tar pengar ur sin egen privata kassa för att bekosta en expedition som ska rädda hennes kropp ur vraket - något som inte skulle komma att uppskattas av de svenska myndigheterna.

Den 28 september 1994 var M/S Estonia på väg från Tallinn till Stockholm när passagerarfartyget plötsligt förliste under dramatiska omständigheter. Ombord när katastrofen inträffade fanns 989 människor, och 852 av dessa omkom.

Paret Peter och Carita Barasinski arbetade båda på Estonia, där Peter var hovmästare och Carita utbildade servicepersonalen. De tyckte om att resa och innan de gifte sig reste de jorden runt tillsammans. Deras framtidsplan var att köpa en restaurang tillsammans och Carita höll på att skriva en deckare.

Caritas pappa Lasse Johnsen berättar att de hade pratat med varandra om vad de skulle göra om någon skulle omkomma ute på havet.

Då hade de lovat varandra att ta rätt på den andres kropp och plocka upp kroppen om inte andra gjorde det, och begrava den på ett anständigt sätt, berättar Lasse.

 

Peter och Carita reste jorden runt innan de gifte sig.

Den ödesdigra natten var bara Carita ombord, Peter var ledig just den dagen. När fartyget sjönk följde Carita och många andra med ner i djupet.

Den svenska regeringen gör efter tragedin ett tidigt utspel om att göra allt man kan för att bärga fartyget med de omkomna. Utredare från företaget Rockwater genomför sedan dykningar vid vraket, och lämnar den 12 december 1994 in en rapport till svenska myndigheter där man drar slutsatsen att man utan problem kan hämta upp många av de döda, och även att det därtill skulle vara fullt möjligt att bärga vraket i sin helhet. Samma dag ger dock det så kallade etiska rådet sin rekommendation till regeringen, och menar att det vore bäst att lämna vraket och de omkomna på havets botten.

Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson deklarerar sedan, den 15 december 1994, regeringens beslut: fartyget och kropparna ska för alltid ligga kvar i havet.

– Frågan om bärgning eller inte bärgning kan bedömas från flera utgångspunkter, där finnas alla de praktiska problemen och de etiska frågeställningarna. Men där finns också enskilda människors önskemål, anhöriga som var och en på sitt sätt, sörjer sina nära. Därför finns det nu ingen anledning att dröja med ett beslut. De anhöriga och alla andra har rätt till besked, även om det kommer att tas emot med förtvivlan av en del. Den svenska regeringens beslut är att passagerarfärjan M/S Estonia med de omkomna skall förbli i havet, säger Ingvar Carlsson inför många sorgsna anhöriga.

 

Peter sörjer sin fru vid gravplatsen, men hennes kropp är fortfarande kvar på Estonia.

 

Strax därefter meddelar statsministern att man dessutom vill täcka vraket i en betongsarkofag, enligt vad man uppger ska hedra de döda och att hindra plundrare från att skända en gravplats. I ett möte mellan de anhöriga och företrädare för regeringen angående beslutet att täcka M/S Estonia och de döda i betong möts myndighetspersonerna av högljudda protester.

– Det som är avgörande, tycker jag, är att redan från början försöka visa respekt för regeringens beslut, säger en företrädare för regeringen och möts av ironiska skratt från publiken.

– Du pratar om respekt, jag tycker det är respektlöst att gjuta in folk i betong, replikerar en anhörig.

Våren 1995 ingår Estland, Sverige och Finland ett avtal om gravfrid. Avtalet förbjuder all dykaktivitet omkring fartyget och det ska träda i kraft den 1 juli 1995.

När Peter får klart för sig att regeringen inte kommer att ta upp de omkomna föds det en tanke hos honom: Det här måste jag ordna själv. Han kan inte acceptera att hans fru skulle stanna i ett betongskal i havet och vill hålla sitt löfte till henne.

– När det stod klart att fartyget inte skulle bärgas gav sig Peter fan på att han skulle ta upp hennes kropp, intygar Lasse.

 

Caritas far Lasse Johnsen.

Peter börjar planera sin aktion i början av 1995. Tack vare försäkringspengar har han råd att finansiera operationen. Peter vill göra det hela fullt lagligt och därför måste det göras innan lagen om gravfrid träder i kraft.

Han lyckas få de rätta koordinaterna för att hitta fartyget, och med hjälp av en tysk båt åker han iväg till förlisningsplatsen, väl förberedd på hur operationen ska gå till. Peter hade talat med Caritas överlevande kompisar som berättat hur hennes slut såg ut och han visste exakt vart hon var någonstans.

Han hade ju själv jobbat ombord på fartyget och visste mycket väl hur det såg ut. Så det var inga som helst problem att försöka hitta henne, konstaterar Lasse.

Peters expedition kommer till platsen några dagar innan den 1 juli 1995, så enligt lag har han all rätt att vara där och hämta hem sin fru. Regeringen har dock blivit varse om hans expedition och skickar till svar ut isbrytarfartyget Ale som förklarar för Peter att det han gör är olagligt och ber honom hotfullt att lämna platsen.

 

Isbrytaren Ale försöker avbryta Peters expedition.

 

Peter lyssnar inte och fortsätter enligt planerna. Då kommer Ale närmare deras fartyg och börjar göra så kallade ”störningsvågor” för att hindra dem, något som är förbjudet enligt internationell lag. Till slut har Peter inget annat val än att ge upp.

Innan han lämnar platsen kastar han ut en blombukett i havet, förkrossad över att tvingas lämna sin fru på havets botten.

 

Peter Barasinski dog i cancer 2006 och ligger idag ensam i sin grav.

– Jag trodde att jag var medborgare i ett civiliserat land, men det är jag tydligen inte eftersom staten inte vill ta hand om sina medborgare. Jag tror att om Caritas kropp hade återbördats och fått begravas i den grav som vi har och där Peter nu ligger ensam, hade det betytt ett lugn för oss, säger Lasse.


Artikeln och bilderna är refererade från Henrik Evertssons nya dokumentär "Estonia: Fyndet som förändrar allt" som kan ses på Dplay.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.