Livsmedelsjätten Nestlé meddelar att man kommer att höja livsmedelspriserna med ytterligare 2 procent under andra halvan av 2021. Företaget har redan höjt priserna med 1,3 procent under 2021.
Världens största livsmedelsföretag Nestlé går ut med att man kommer att höja sina priser under andra halvan av året. Det meddelar vd:n Mark Schneider enligt CNN Business.
Anledningen man hänvisar till ska vara bland annat ökade kostnader för råvaror och transporter.
– Inflationen har praktiskt taget varit frånvarande i ett antal år och sedan ökade den mycket kraftigt. Den träffade oss direkt, säger Schneider.
Annons:
Däremot tror vd:n att inflationen är övergående men sade att de troligen kommer att behöva höja priserna cirka 2 procent för att kompensera för kostnadsökningar på ungefär 4 procent. Företaget har redan höjt priserna 1,3 procent under 2021.
Han menar att de förmodligen kan förhindra kostnadsökningar på produkter, till exempel kaffe, men att de inte kan undvika ökade kostnader för exempelvis transporter som sätter sätter press på företagets marginaler.
Företaget förväntar sig en vinstmarginal på 17,5 procent under 2021, vilket är en liten minskning från 2020. Samtidigt ökade man sin försäljning med över 5 procent under 2021.
Nestlé är ett mycket betydande varumärke även i livsmedelsbranschen i Sverige.
Nestlé är ett schweiziskt multinationellt livsmedelsföretag. Företaget är världens största livsmedelsföretag med en årlig omsättning på cirka 90 miljarder schweizerfranc. Företaget grundades 1866 av Henri Nestlé. Huvudkontoret ligger i Vevey, Schweiz. Det ligger bakom exempelvis varor som Hälsans kök, Purina, Kitkat och Starbucks.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Joel Iverlöv är affärsansvarig på Dalwebb och ger dig personlig hjälp med ansökan, så att den blir proffsigt utformad, kommer in i tid och han är med dig i resan.
I de flesta län kan regionen stå för ungefär hälften av det ditt småföretag vill investera för att utvecklas. Passa på medan årets ansökningar fortfarande är öppna. Vi hjälper dig att söka stödet för 2026, tar reda på vad som gäller i ditt län och går igenom papperen med dig.
Du driver företaget, träffar kunderna, skriver offerterna, gör jobbet och tar ekonomin på kvällen när arbetsdagen egentligen är slut. Att hålla koll på vilka regionala stöd som finns, vad de går till och hur en ansökan ska se ut hamnar längst ner på listan.
"De flesta företagare jag träffar uppfyller villkoren. Det är bara ingen som har berättat det för dem", säger Joel Iverlöv, affärsansvarig på Dalwebb.
Enligt Joel fastnar många på ansökan. De vet att firman behöver utvecklas, men har varken tiden eller kunskapen att sätta sig in i stödformer och ansökningskrav.
Annons:
Så stort stöd kan du få från regionen om du ansöker nu
I Dalarna kan regionen stå för hälften av investeringar mellan 50 000 och 500 000 kronor, och i Gävleborg kan det också bli hälften. I Värmland kan regionen stå för upp till 60 procent och i Västmanland och Sörmland upp till 80 procent.
Vad som gäller för ditt företag beror på länet, vad investeringen ska användas till och villkoren för det stöd som är aktuellt. Alla får inte pengar. Men det är värt att ta reda på vad som gäller innan du bestämmer dig för att avstå från en investering.
I de flesta län kan regionen stå för hälften eller mer av en investering i ditt företag. Foto: Dalwebb.
Skattepengar som du har varit med och betalat in
Stödet kommer från regionernas utvecklingsmedel, offentliga pengar som företagare som du har varit med och betalat in. Regionerna har avsatt dem för att företagen i länet ska kunna utvecklas.
Ändå går pengarna inte i första hand till dem som bygger något. De går till dem som är bäst på att söka. Bolag med egna ekonomiavdelningar bevakar varje utlysning och vet exakt vilka ord handläggaren vill se, och somliga lever mer på att söka stöd än på att skapa något av värde. Den som står ute hos kund hela dagen hinner inte med sådant, och vet ofta inte ens att det finns pengar att söka.
Pengarna är inte deras. De är lika mycket dina, efter alla år som du har betalat skatt. Vill du utveckla ditt företag kan du få tillbaka en del av dem.
I praktiken kan en investering på 100 000 kronor betyda att företaget själv står för 50 000 och regionen för resten.
100 000 kronor i investering, 50 000 ur egen ficka
Anders driver ett företag vi har hjälpt. Firman behövde investera omkring 100 000 kronor i system för att få in fler kunder och följa upp dem. Att ta hela summan ur den egna kassan gick inte. Regionen stod för hälften.
Innan dess svängde Anders omsättning kraftigt, och periodvis låg den på 10 000 till 30 000 kronor i månaden. Senast Joel pratade med honom omsatte firman 150 000 till 200 000 kronor i månaden, och det har hållit i sig.
"Han hade aldrig kunnat ta den investeringen utan stödet", säger Joel.
Det är förstås inte stödet i sig som skapar fler kunder.
Poängen är vad pengarna används till.
Stödet är bara början
Det går att få pengar till en investering och stå kvar på samma ställe ett år senare. För att investeringen ska göra skillnad måste den lösa ett verkligt problem i verksamheten. Det kan vara att få in fler förfrågningar, att följa upp den som hört av sig men inte bestämt sig, att göra det enklare att köpa, eller att bygga system så att ägaren inte själv måste hålla ihop varje steg i försäljningen.
Det är den delen Dalwebb arbetar med. Dalwebb startade som webbyrå i Hedemora 2020 och har specialiserat sig på att hjälpa småföretag runt om i Sverige att sälja mer och jämnare, med system för synlighet, förfrågningar, offerter och uppföljning. Det är mer än annonser och en ny hemsida. Systemen ska ta hand om förfrågningar och uppföljning även när ägaren är ute på jobb.
Innan något byggs behöver man veta vad som går att få stöd för. Därför tar Dalwebb reda på vilket stöd som gäller i ditt län, går igenom förutsättningarna och hjälper dig med ansökan. Sedan används stödet till att bygga det som just din verksamhet behöver.
Många räknar själva på vad en investering i företaget skulle kosta, utan att veta vilket stöd regionen kan stå för. Foto: Dalwebb.
Bygg inte kundflödet på någon annans plattform
Många företag har i dag nästan hela sin synlighet och sin kundkontakt på Google, Facebook och Instagram. Det kan fungera bra, men där hyr företaget sin plats. Plattformarna ändrar sina algoritmer och sina regler, räckvidden kan strypas och ett konto kan stängas.
Hänger hela kundflödet på en plattform som företaget inte styr över är det en risk. Skillnaden märks inte när allt fungerar, men den dag reglerna ändras eller kontot stängs kan år av arbete med följare, kontakter och kundrelationer bli svåra att komma åt.
Därför bygger Dalwebb systemen på egen infrastruktur. Servrarna står i Hedemora och ägs av Dalwebb. Kundregistret och systemen som byggs åt kunden ligger inte hos de stora amerikanska plattformarna. Det som byggs för verksamheten ska företagaren äga själv.
Pengarna kan försvinna
Stöden betalas ur regionernas budgetar, och de är inte obegränsade. I Uppsala län går det inte att söka alls i år. "Under 2026 finns det inte möjlighet att söka en affärsutvecklingscheck", skriver Region Uppsala på sin webbplats. Region Dalarna varnar för att utbetalningarna kan dröja "vid höga anspråk på Region Dalarnas budget".
Till det kommer politiken. Stöden finansieras delvis av staten, och efter valet ska en ny regering tillträda. Vad den gör med stöden vet ingen i dag. Det som går att söka i år är inte säkert att det finns kvar nästa år.
Hämta din del medan pengarna finns kvar
Ring oss, så går vi igenom ditt företag. Vilket stöd som kan passa i ditt län, hur stor del regionen kan stå för och vad pengarna kan bli till i din verksamhet: fler förfrågningar, bättre uppföljning och en försäljning som inte hänger på att du själv jagar varje affär. Du får ett rakt besked om vad som gäller för dig.
För Anders innebar stödet att investeringen blev av. Resten syns i hans omsättning.
Vänta inte tills reglerna har ändrats eller budgeten är slut.
► Ring oss på 0225-15126, så tar vi reda på vad ditt företag kan få.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det kinesiska teknikbolaget Tencent öppnade under torsdagen betalappen TenPayGo för utländska besökare i Kina. Appen ska göra det möjligt att betala i landets nästan helt digitala vardag, utan kinesiskt bankkonto och utan att växla till kontanter.
TenPayGo är byggd av Weixin Pay, bolagets betalningstjänst, och riktar sig till turister och affärsresenärer. Betalningen görs med Apple Pay, internationella kort eller stödda e-plånböcker. Kontot skapas med en e-postadress, i stället för ett kinesiskt telefonnummer.
"We're live", skrev tjänstens officiella konto under torsdagen. Enligt Weixin Pay innehåller appen också översättning samt hjälp med tunnelbana och buss. På den officiella sajten listar bolaget var appen ska fungera: taxi, tunnelbana, restauranger, butiker, snabbköp, hotell, kaféer, barer, sevärdheter och vård. Där utlovas även översättning av samtal och menyer.
Behovet är stort. I Kina betalar de flesta med mobilen, och utländska kort har länge varit svåra att använda i butik, taxi och restaurang. Det har varit en praktisk barriär för den som vill resa dit. Kinas nationella migrationsmyndighet räknade mer än 82 miljoner in- och utresor av utländska medborgare 2025, en ökning med 26,4 procent, enligt uppgifter som återgavs av Investing.com i juni.
Annons:
TenPayGo ska låta utländska besökare betala hos handlare som tar emot Weixin Pay, utan kinesiskt bankkonto. Bild: TenPayGo/App Store
Sju kortnätverk och omkring 60 plånböcker
Hongkongtidningen South China Morning Post skriver att appen stöder sju internationella kortnätverk, däribland Visa och Mastercard, samt omkring 60 utländska digitala plånböcker. Singaporebolaget Starryblu nämns bland de första partnerna.
Utöver betalning ska utländska besökare kunna använda buss och tunnelbana i Shenzhen med en QR-kod i appen, utan lokalt telefonnummer eller fysiskt resekort. Bolaget arbetar också med lokala banker om en funktion för skatteåterbäring, enligt tidningen.
Lanseringen kommer inför toppmötet Apec i Shenzhen i november. Tencent uppger att betalningar från utländska konton i Weixin Pay ökade med mer än 80 procent under årets första åtta månader, både i antal och i värde.
Bara köp hos handlare
Själva betaltjänsten tillhandahålls av Tenpay Payment Technology Co., Ltd. Enligt användaravtalet gäller den enbart betalningar till handlare i det kinesiska fastlandet, med kort utfärdade utanför fastlandet eller utländska e-plånböcker.
Det som gjort Weixin Pay till en vardagsplånbok för kineser ingår inte. Avtalet utesluter uttryckligen att öppna ett betalkonto, fylla på saldo, föra över pengar och skicka så kallade röda kuvert. Beloppsgränser finns, men avtalet hänvisar bara till uppgifter som visas i appen.
Appen gick att ladda ned i App Store redan i juni, då Tencent kallade den ett begränsat internt test. Den finns på engelska, är gratis att ladda ned och har utvecklats av Tencent Technology (Shenzhen) Company Limited. I App Store har den betyget 3,2 av 5, baserat på 52 omdömen. En användare skriver där att hen hoppas att bolaget slopar en avgift på 3 procent. Uppgiften kommer från en enskild användare och återfinns inte i bolagets publicerade villkor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den svenska kronan har försvagats kraftigt mot bland annat dollar och euro sedan sommaren. En dollar kostar idag cirka 9,90 kronor, 7,4 procent mer än vid nyår. Nästan hela årets tapp har kommit efter 1 juni, då dollarn stod i 9,26 kronor. En orsak är att räntorna har stigit utomlands samtidigt som den svenska räntan stått still.
Avanzas senaste notering ger drygt 9,90 kronor för en dollar, mot 9,26 kronor den 1 juni. En euro kostar 11,27 kronor, upp 4,3 procent. Pundet har stigit 5,8 procent till 13,11 kronor.
I praktiken betyder det att det som köps in från utlandet blir dyrare: bensin, matvaror, elektronik men också en eventuell utlandssemester.
Dagens Industri skriver att dollarn och euron inte varit så dyra på över ett år.
Annons:
Pengarna söker högre ränta
Europeiska centralbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter i början av september. Veckan därpå höjde USA:s centralbank räntan för första gången sedan juli 2023.
När räntan är högre utomlands lönar det sig mer att placera pengar där än i Sverige. Då säljs kronor och köps dollar eller euro, och kronan faller.
— Det är inte något fel på den svenska kronan, sade SEB:s Robert Bergqvist till EFN i augusti.
Bergqvist pekade på ränteskillnaden mot USA, som han kallade en magnet för kapital. Han nämnde också de stora amerikanska teknikbolagen och att ekonomin där får mer gjort per arbetad timme.
Svenska pensionspengar drar åt samma håll: de växlas ofta till utländsk valuta i stället för att stanna i Sverige.
Räntan ligger tills vidare kvar
Riksbankens styrränta ligger kvar på 1,75 procent. Den nivån beslutades den 23 september 2025 och började gälla den 1 oktober samma år.
Under torsdagen lämnade Riksbanken räntan oförändrad igen. Beslutet gäller från den 30 september. För den som har bolån ändras alltså ingenting i direkt närtid.
Riksbanken räknar ändå med flera höjningar, med start redan i år, om utsikterna står sig. Det är mer än den räknade med i juni. En orsak är just den svagare kronan.
Tillsammans med högre priser på olja, el och drivmedel kan den göra importen dyrare och därmed pressa upp priserna i butik.
Bakgrunden är också en starkare svensk ekonomi. Produktionen växte snabbare än väntat under andra kvartalet, och Riksbanken beskriver uppgången som bred.
Om priserna stiger kraftigare och mer varaktigt än väntat kan höjningarna också komma snabbare.
Internationella valutafonden bedömer samtidigt att kronan är undervärderad med drygt 12 procent. Det betyder att fonden tycker att den borde vara starkare än den är, inte att ränteskillnaden är den enda förklaringen till fallet sedan nyår.
Nordeas Annika Winsth skriver att högre räntor i omvärlden försvagar kronan, och att Sverige därmed importerar inflation. Enkelt uttryckt: det vi köper utifrån blir dyrare, och det syns i priserna här hemma.
Riksbanken höjde alltså inte under torsdagen. Om höjningarna ändå börjar i år kan ränteskillnaden mot omvärlden minska, och det skulle tala för en starkare krona.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Svensk e-handel omsatte 12,3 miljarder kronor i augusti, 9 procent mindre än samma månad i fjol. Andelen som handlat från Temu eller Shein har samtidigt halverats sedan EU införde en tullavgift på billiga paket utifrån.
Siffrorna kommer från Svensk Handels e-handelsindikator för augusti, som publicerades under tisdagen. Sommarmånaderna juni, juli och augusti landade sammantaget marginellt under 2025.
— Efter en stark julimånad hade vi hoppats på något starkare siffror i augusti. Men en förklaring kan också vara att vi helt enkelt gjorde köp över en längre tidshorisont i juli, säger Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel. Han ser ingen anledning att måla upp en alltför dyster bild.
Andelen som e-handlade i augusti var 69 procent, mot 72 procent i augusti i fjol. Köpen från utlandet föll tydligare, från 23 till 16 procent.
Annons:
Svensk Handel kopplar nedgången till EU:s tullavgift på 3 euro för varor värda högst 150 euro som skickas från länder utanför unionen. Andelen som handlat från Temu och Shein har enligt organisationen halverats jämfört med tiden före avgiften.
— Hittills verkar det helt klart som att tullavgiften gett önskat resultat. Allt färre väljer att handla från de kinesiska onlineplattformarna, säger Ljungberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
