Annons:

Upptäckten i regnskogen kan förklara människans relation till alkohol

Publicerad december 7, 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Schimpanser konsumerar dagligen alkohol genom att äta jästa frukter. En evolutionär teori pekar på att människans attraktion till alkohol är ett arv från gemensamma förfäder, där förmågan att hantera alkohol gynnades av det naturliga urvalet.

Forskare vid University of California, Berkeley, har studerat schimpanser i Taï National Park på Elfenbenskusten och Kibale National Park i Ugandas regnskog. Där har man tittat på mängden etanol i frukten aporna äter och därmed kunnat räkna ut alkoholmängden schimpanserna konsumerar.

I snitt fick schimpanserna i sig 14 gram etanol per dag, vilket motsvarar ungefär två och ett halvt glas alkoholhaltig dryck. Trots det dagliga intaget fanns inga tecken på att schimpanserna var berusade.

Frukt utgör en betydande del av schimpansernas kost och de kan äta cirka 4,5 kilo per dag. När frukt skadas eller blir övermogen börjar den jäsa och därmed bilda alkohol naturligt, och det hindrar inte schimpanserna från att äta den.

Annons:

— Schimpanserna äter 5 till 10 procent av sin kroppsvikt per dag i mogna frukter, så även låga koncentrationer ger en hög daglig totalmängd – en betydande dos alkohol, säger Robert Dudley, professor i integrativ biologi vid UC Berkeley i ett pressmeddelande.

På tal om fest har även tidigare studier vid universitetet i Exeter i England visat att just schimpanser ofta samlas och delar frukt som innehåller alkohol – helt enkelt liknande en apfest. Forskare vet inte varför aporna beter sig på det viset, men man spekulerar kring om det kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av "festande". Detta eftersom schimpanser inte alltid delar mat, men just fermenterad frukt delar de oftare.

Evolutionär koppling

Professor Dudley började för mer än 20 år sedan misstänka att människans kärlek till alkohol var ett arv från hennes primatförfäder, och skrev 2014 en bok om sin teori: The Drunken Monkey: Why We Drink and Abuse Alcohol. Först fick boken mycket kritik från andra primatforskare, som menade att apor generellt inte åt fermenterad frukt. Men i och med att forskningen ökat har fler primatologer sett flera olika apor, inklusive människoapor, äta fermenterad frukt.

— Schimpanser konsumerar ungefär samma mängd alkohol som vi skulle göra om vi åt jäst mat dagligen, säger Aleksey Maro, doktorand vid UC Berkeley, avdelningen för integrativ biologi, som deltagit i studien. Människans attraktion till alkohol uppstod troligen från detta kostarv från våra gemensamma förfäder med schimpanser.

Teorin är att det handlar om en mutation i en gen som kallas ADH7, vilken kodar för ett enzym som bryter ned etanol. Denna mutation gjorde det möjligt för människans förfäder och deras närmaste släktingar – schimpanser – att äta fermenterad frukt som innehåller alkohol utan att bli sjuka. Eftersom dessa frukter var en viktig del av deras diet, gynnades förmågan att tolerera alkohol av det naturliga urvalet.

Det innebär att människans positiva inställning till alkohol kan ha utvecklats från en biologisk anpassning att hantera den alkohol som naturligt förekommer i frukter man åt redan för miljontals år sedan.

Inte bara primater

Det är inte bara däggdjur som får en daglig dos alkohol från sin kost. I en annan studie som professor Dudley och hans kollegor presenterade tidigare i år visade det sig att fjädrarna från 10 av 17 testade fågelarter innehöll sekundära metaboliter av alkohol, vilket indikerar att deras kost – nektar, säd, insekter och till och med andra ryggradsdjur – innehöll betydande mängder etanol.

—  Konsumtionen av etanol är inte begränsad till primater, säger Dudley, som också är forskningsassistent vid Smithsonian Tropical Research Institute i Panama. Det är mer karakteristiskt för alla fruktätande djur och, i vissa fall, nektarätande djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Färre barn kan leda till ännu färre – forskare pekar på social smitta

Demografiska krisen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Föräldrar och barn tillsammans i en vardagsmiljö.

När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv.

Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer.

Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn.

Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research.

Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen.

Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn.

— Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish.

Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt.

Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen.

I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mauritius ger hopp i kampen mot diabetes

Diabetes

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Vy över Le Morne-halvön på Mauritius med en grönklädd bergstopp, ljusa sandstränder och turkost hav under en molnig blå himmel.
Förekomsten av typ 2-diabetes på Mauritius minskade mellan 2009 och 2021 efter årtionden av ökning.

Mauritius har lyckats vända utvecklingen för typ 2-diabetes efter årtionden av ökning. Önationen i Indiska oceanen är det första land som kan visa en minskning med den testmetod som WHO rekommenderar som guldstandard.

Andelen vuxna med typ 2-diabetes steg från 14,7 procent 1987 till 23,3 procent 2009. Vid den senaste mätningen, 2021, hade den sjunkit till 19,9 procent. Nedgången syns hos både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och i landets olika folkgrupper.

Mellan 1987 och 2009 ökade förekomsten med 61 procent bland män och 56 procent bland kvinnor. Fram till 2021 minskade den i stället med 11 respektive 16 procent.

Förstadierna till diabetes föll ännu tydligare, från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt krympte andelen diabetiker som upptäcktes först vid undersökningen, från 67 procent 1987 till 32,5 procent.

Resultaten bygger på sju befolkningsundersökningar bland 25–74-åringar mellan 1987 och 2021, med totalt 36 744 undersökningstillfällen och ett deltagande på över 85 procent varje gång. Studien, där bland andra Umeå universitet medverkar, publicerades i The Lancet Diabetes & Endocrinology.

Lagar, mobila kliniker och avgiftsfri vård

Forskarna pekar på ett brett folkhälsoarbete snarare än en enskild åtgärd. Mauritius har nationella handlingsplaner för kost, fysisk aktivitet och tobak, lagstiftning, screening med mobila kliniker och samarbete med lokalsamhällen. Den offentliga vården, inklusive viktiga läkemedel, är gratis.

— Mauritius har arbetat systematiskt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, både genom lagstiftning, policy och samverkan med lokalsamhällen. Tidigare erfarenheter har också visat att det är möjligt att vända en negativ utveckling på folkhälsoområdet, som man till exempel gjort med hjärt-kärlsjukdomar, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Testet som hittar dolda fall

Mauritius sticker ut genom sin mätmetod. Landet är det enda i världen som systematiskt har följt sjukdomen med oralt glukostoleranstest, OGTT, ända sedan 1987.

Testpersonen fastar i minst åtta timmar och lämnar ett blodprov. Därefter dricker hon en lösning med en bestämd mängd glukos, och blodsockret mäts igen efter två timmar. Metoden fångar sjukdom som ännu inte ger symtom.

Enligt forskarna visar resultaten att det finns hopp för alla länder som brottas med de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för typ 2-diabetes.

— I många länder använder man sig av tester som riskerar att missa fall av typ 2-diabetes och prediabetes där personerna inte upplever några symtom. Därför är det troligtvis många studier som underskattar den sanna förekomsten, säger Söderberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vanligt ogräsmedel slog inte ut sjukhusbakterierna

Publicerad oktober 5, 2026 – av Markus Andersson
Person i gul skyddsrock besprutar ett fält med en ryggspruta.
Arkivbild från jordbruksbesprutning. Fotot visar inte den argentinska studien eller våtmarken.

Resistenta bakterier från argentinska sjukhus tålde ett glyfosatbaserat ogräsmedel. De klarade högre halter än bakterier från en skyddad våtmark.

Forskare vid universitetet i Buenos Aires och Karlsruheinstitutet för teknik jämförde bakterier från argentinska sjukhus med bakterier från en skyddad våtmark i landet. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Microbiology, visar att sjukhusstammarna klarade betydligt högre halter av ogräsmedlet än våtmarksbakterierna.

Syftet var inte att pröva medlet som bakteriedödare, utan att undersöka så kallad samselektion: att medlet kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Forskarna jämförde hur bakterierna växte, vilka antibiotika de tålde och vilka gener som kunde förklara tåligheten.

De flesta sjukhusstammarna var resistenta mot flera sorters antibiotika. Medianvärdet för den lägsta halt som stoppade tillväxten var 80 milligram per milliliter för de 19 sjukhusisolaten och 20 för miljöbakterierna.

Tretton av sjukhusisolaten var resistenta mot karbapenemer, en grupp antibiotika. Ytterligare ett var en meticillinresistent stafylokock, men inte resistent mot karbapenemer.

— De vanligaste multiresistenta bakterierna från sjukhus är inte bara resistenta mot flera antibiotikaklasser, utan också mot höga halter av ogräsmedlet glyfosat, säger Daniela Centrón, en av de ansvariga forskarna, i ett pressmeddelande från tidskriften.

Tåliga utan besprutning

De 68 miljöstammarna hämtades 2018 och 2020 från bottensediment i Paranádeltat. Platsen är ett skyddat Ramsar-område, alltså en internationellt utpekad våtmark. Reservatet hade inte varit direkt utsatt för ogräsmedel.

Ändå tålde alla stammarna i någon grad både rent glyfosat och ett glyfosatbaserat ogräsmedel. Halten som stoppade tillväxten varierade från 2,5 till över 80 milligram per milliliter. Enterobacter tålde de högsta halterna, medan Bacillus var särskilt känsliga.

De tåligaste miljöbakterierna var genetiskt nära släkt med multiresistenta sjukhusstammar, särskilt inom bakteriesläktet Enterobacter.

Pumpar viktigare än enzymet

Bakterierna hade olika typer av enzymet som ogräsmedlet angriper. Enzymtypen förklarade bara en del av tåligheten. Större betydelse hade antalet pumpar som för ut ämnen ur bakteriecellen och gener som hjälper till att bryta ned ämnen. Författarna ser det som en möjlig förklaring till att glyfosat kan gynna redan antibiotikaresistenta bakterier.

Studien visar dock inte att glyfosat skapar antibiotikaresistens. När alla stammar räknades fanns inget samband mellan antibiotikaresistens och tålighet mot glyfosat.

Halterna i laboratoriet, mätta i milligram per milliliter, går inte att jämföra rakt av med tillverkarnas rekommendation för användning i fält: 10 milligram syraekvivalent per kilo. I brasiliansk skogsjord har 66,38 milligram per kilo uppmätts.

Vill se varningar på etiketten

— Om de här bakterierna når miljön via orenat avloppsvatten från sjukhus kan de fortsätta att trivas i jordbruksområden där glyfosat används, säger studiens försteförfattare Camila Knecht i samma pressmeddelande från tidskriften.

Centrón vill att bekämpningsmedel före godkännande ska testas för om de kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Hon vill också ha varningar på etiketterna om att resistensgener kan spridas mellan jord och sjukhus via orenat vatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arkeologer kartlade orörd mayastad vid Calakmul

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 3, 2026 – av Emil Fjellstedt
Fyra arkeologer vid en stenmur i djungeln i Minanbé
Arkeologerna vid stenmurar i Minanbé. Platsen var orörd av plundrare när teamet nådde den.

Mexikanska och slovenska arkeologer har kartlagt en mayastad djupt inne i Campeches djungel som plundrarna aldrig nådde. Staden har fått namnet Minanbé, "det finns ingen stig".

Beskedet kom den 22 juni från Mexikos nationella institut för antropologi och historia, INAH, som skriver att platsen ligger norr om biosfärreservatet Calakmul. Namnet kommer från yucatekiskt maya: mina'an, "det finns ingen", och be eller bej, "stig".

Teamet leddes av Ivan Šprajc vid det slovenska forskningscentret ZRC SAZU. I gruppen ingick även Atasta Flores Esquivel, Israel Chato López, Quintín Hernández Gómez och Vitan Vujanović. Fyndet avslutar Šprajcs 30 år långa projekt om de centrala mayalågländerna.

Platsen ligger väster om Chactún, som samma projekt rapporterade om för 13 år sedan. Arkeologerna visste var de skulle leta tack vare luftburen laserskanning, LiDAR, som kartlägger marken under trädkronorna. Att ta sig dit var en annan sak. Först högg de upp en stig med machete i fem kilometer, sedan fortsatte de med fyrhjuling och gick till sist en ungefär lika lång sträcka till fots.

— Jämfört med andra platser där vi gjort ytinventeringar var det här mycket svårare att ta sig fram. Men under de senaste tre åren är det den första plats vi har hittat intakt, det finns inga plundringsgropar. Det var en upptäckt, en stor överraskning för oss, säger Ivan Šprajc i ett uttalande från INAH.

Tempel i Río Bec-stil

Stadens monumentala kärna täcker omkring 15 hektar med torg, palatsliknande och religiösa byggnader, terrasser och våtmarker genomdragna av vattenkanaler.

Ett pyramidtempel reser sig över 13 meter. Det bär drag av Río Bec-stilen: fint murverk eller släta fasadpaneler, en brant trappa och lister upptill.

Övervuxet pyramidtempel i djungeln
Pyramidtemplet i Minanbé är över 13 meter högt. Foto: Vitan Vujanović/INAH

Orörd betyder ändå inte oskadd. Enligt INAH är kalkstensytorna till stor del eroderade, och templet beskrivs som mer eller mindre välbevarat. För arkeologen Vitan Vujanović räcker det långt.

— Det är första gången jag har registrerat ett mer eller mindre välbevarat tempel och en stele som fortfarande har glyfer, säger han i uttalandet.

Halshuggning år 849

I södra änden av en processionsväg mellan stadens centrala och nordöstra del står 14 stelar och altare på rad, flera av dem med hieroglyfer.

Sten med mayaglyfer i djungeln
Glyfer på ett monument i Minanbé. Flera av ytorna är eroderade. Foto: INAH

Stele 1 visar en person som höjer en kniv eller yxa för att halshugga en annan. Ett kalendertecken anger datumet 5 ajaw, år 849. Enligt epigrafikern Octavio Esparza Olguín är det en viktig nyckel. Hela monumentgruppen eller delar av den kan ha rests då, under den terminala klassiska perioden, strax innan platserna i regionen övergavs under 900-talet.

Flera monument verkar ha ändrats avsiktligt. Monument 6 är delat och visar en härskare med fjäderprydd huvudbonad. En långräkningsdatering på stenen syftar troligen på slutet av 600-talet och skulle i så fall vara den äldsta i området.

Šprajc menar att fyndet stämmer med den regionala bilden av ett landskap omvandlat av jordbruk, med sin höjdpunkt under senklassisk tid, år 600–900, och en viss hierarki knuten till produktion och handel med överskott. Enligt honom öppnar ändringarna av monumenten också frågan om grupper norrifrån senare ville ändra den övergivna stadens maktbudskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.