Annons:

Så utvecklas hundars personlighet

Uppdaterad maj 30, 2023, Publicerad maj 30, 2023
– av Sofie Persson
Bullterrier var bland de raser som var mest sociala med människor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Forskare i Finland har studerat hur hundars personlighet skiljer sig åt mellan raser, samt tittat på andra faktorer som utgör markerande personlighetsdrag.

Bland mycket annat fann man att hundraser som bullterrier var mest sociala med människor och att golden retriever hade lägst uthållighet.

I en ny omfattande studie från Helsingfors universitet har man tittat på olika faktorer som påverkar en hunds personlighet. Där har forskare observerat över 11 000 hundar där 300 raser ingått, däribland 52 olika hundrasgrupper. Detta är den hittills största studie om hur hundraser skiljer sig åt och där en del raser aldrig tidigare studerats.

I studien har man undersökt sju personlighetsdrag hos hundar: osäkerhet, träningsfokus, aggressivitet/dominans, energi, social kontakt med andra hundar och social kontakt med människor samt uthållighet.

Annons:

Alla hundar är individer, och alla raser har olika egenskaper, men raserna skiljer sig åt i vilken typ av personlighet de flesta hundar inom varje ras har, förklarar postdoktorala forskaren Milla Salonen.

Bland annat kunde man se att shetland sheepdog uppvisade det högsta medelvärdet för osäkerhet samtidigt som olika typer av bullterrier uppvisade lägst värden inom detta personlighetsdrag. Parson russel terrier uppvisade som mest energi och vallhundar hade lägst energi. Som mest uthållighet hade dvärgpinscher och som lägst golden retriever.

De hundraser som var mest sociala med människor var bullterrier och minst sociala var vallhundar. När det gällde hundsocialitet uppvisade finska lapphundar som högst poäng samtidigt som bordercollier hade lägst.

Genetiska och miljömässiga faktorer

Inte enbart ras avgör dock personligheten hos en hund, menar forskarna. I studien har man även tittat på andra faktorer, både genetiska och icke genetiska, som kan påverka en hunds personlighet.

Bland miljömässiga faktorer i studien framkom att valpstadiet spelade stor roll för utvecklandet av hundens personlighet i vuxen ålder. Där kunde man bland annat se att om en valp hade mer sociala erfarenheter var den ofta senare mindre osäker samt uppvisade mindre aggressivitet/dominans. Det fanns även en högre grad av träningsfokus och ökad socialisering med både människor och andra hundar.

Våra resultat visar att nya ägare bör bekanta sina valpar så mycket som möjligt med okända människor, platser och djur. Naturligtvis måste socialiseringen alltid ske på valpens villkor, vilket innebär att valpen inte får tvingas in i skrämmande situationer, säger Salonen.

Hundars personlighet skilde sig även något mellan könen. Tikar var mer ofta osäkra, hade högre träningsfokus och var mer sociala med människor. Hanhundar hade högre medelvärden inom aggressivitet/dominans, energi samt hundsocialitet. I studien kunde man även se att kastrerade hundar uppvisade mer osäkerhet och mindre träningsfokus jämfört med okastrerade hundar.

Äldre hundar uppvisade ofta mindre osäkerhet men också mindre energi, samtidigt som de var mindre sociala mot både hundar och människor. Träningsfokuset ökade också med åldern.

Likheter med människor

Även vem som var ägare spelade roll för hundens personlighet. Exempelvis var förstagångshundar, det vill säga med en ägare som inte tidigare ägt hund, mer osäkra än hundar vars ägare haft fem eller fler hundar tidigare. Även träningsfokus var som högst hos hundar vars ägare haft fem eller fler hundar, samtidigt som det var som lägst hos andragångshundar. Om en hund fick minst tre timmars fysisk aktivitet om dagen hade den också högre träningsfokus än de hundar som fick mindre än en timmes fysisk aktivitet per dag.

Det spelade även stor roll för träningsfokuset hur länge hunden behövde tillbringa tid ensam. De hundar som enbart tillbringade omkring en timme ensam per dag hade betydligt högre träningsfokus jämfört med de hundar som behövde vara ensamma upp till åtta timmar om dagen.

Även om man kunde se skillnader mellan olika faktorer stod de däremot endast för en liten del av variationen i personlighetsdrag mellan individer, vilket också kan tyda på att en större del av en hunds personlighet är starkt genetiskt betingad.

Baserat på vår forskning är personlighetsdrag extremt komplexa och det finns häpnadsväckande likheter mellan hundar, människor och andra djur, konstaterar Salonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA: Kognitiva förmågor försämras hos unga vuxna

Publicerad yesterday 19:11
– av Redaktionen
Ekonomisk stress, digitalt beroende och osäker arbetsmarknad kan ligga bakom ökningen, enligt forskare.

Allt fler vuxna i USA har problem med kognitiva förmågor som exempelvis koncentration, minne eller beslutsfattning. Ökningen har främst skett hos vuxna i åldern 18 till 39 år.

Studien bygger på data från undersökningen Behavioral Risk Factor Surveillance System, vilket är en årlig telefonundersökning som genomförs av delstatliga hälsovårdsmyndigheter i samarbete med U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Där har man tittat på data kring hjärnhälsa mellan åren 2013 och 2023. Totalt registrerades 4,5 miljoner svar under studietidens gång.

Ökat mest hos unga vuxna

Resultaten, som presenteras i Neurology, visar att det har skett en kraftig ökning av så kallad kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med exempelvis koncentration eller minne, under studiens gång. Ökningen började 2016 och har fortsatt öka sedan dess.

Mellan 2013 och 2023 ökade kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna utan depression från 5,3 procent till 7,4 procent. Hos unga vuxna i åldern 18 till 39 år ökade det främst, där det mer än fördubblats från 5,1 procent 2013 till 10,2 procent ett decennium senare.

Annons:

Digitalisering kan bidra

Orsakerna till ökningen är dock oklara, menar forskare. Det kan delvis bero på en ökad medvetenhet hos unga vuxna som gör dem mer benägna att erkänna problematik med hjärnhälsan.

Men jag tror verkligen inte att det är den enda orsaken, säger studiens medförfattare Ka-Ho Wong, folkhälsovetare vid University of Utah i Salt Lake City, i ett pressmeddelande.

Wong tror att ekonomisk stress, osäkerhet på arbetsmarknaden samt ett ökat beroende av digitala verktyg spelar en stor roll. Som exempel säger Wong att medan hans föräldrar kan komma ihåg sina hemnummer från barndomen, kan yngre vuxna ”knappt komma ihåg våra egna mobilnummer hälften av tiden”. Resultaten visar dock att läkare och folkhälsoansvariga bör ägna större uppmärksamhet åt hjärnhälsan hos unga vuxna.

Om de rapporterar det måste vi ta itu med det, säger Wong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: ”Könsförvirring” hos barn försvinner oftast naturligt

Publicerad oktober 9, 2025
– av Jan Sundstedt
Forskarna betonar att många unga har övergående identitetskriser och att det är någonting naturligt.

En omfattande holländsk studie visar att de allra flesta barn och ungdomar med åren växer ur sin upplevda ”könsförvirring” naturligt och inte alls har något långsiktigt behov av varken kirurgi, könshormoner eller pubertetsblockerare.

I västvärlden har ett stort antal makthavare under de senaste åren propagerat för eller till och med infört lagar som gjort det lättare för minderåriga att genomgå könsmanipulerande behandlingar av olika slag – trots larm om att många unga ångrar sig i efterhand eftersom de snarare lider av psykisk ohälsa än att de faktiskt är ”födda i fel kön”.

Nyligen publicerad forskning i Archives of Sexual Behaviour som följt 2 772 ungdomar in i tidig vuxen ålder visar att ”könsförvirringen” i de allra flesta fall är temporär och går över i vuxen ålder. Enligt studien var 11 procent av ungdomarna ”missnöjda” med sin könstillhörighet när de var 11 år gamla – en siffra som sjönk till 4 procent när ungdomarna nådde åldersspannet 24-26 år.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 10 april 2024.

Annons:

”Även om könstillhörighet är relativt vanligt under tidiga tonåren, minskar det i allmänhet med åldern och verkar vara förknippat med en sämre självuppfattning och psykisk hälsa under hela utvecklingsfasen” konstaterar medicinska forskare vid Groningens universitet.

Normalt med identitetstvivel

I studien delades barnen in i tre grupper baserat på deras svar på påståendet ”Jag vill vara av motsatt kön”. Deltagarna hade tre alternativ: ”aldrig”, ”ibland” eller ”ofta”.

Majoriteten, eller 78%, sa att de inte var missnöjda med sitt biologiska kön, 19% upplevde ett minskat ”könsmissnöje” under studiens gång, och bara 2% upplevde ett ökat missnöje över sin könstillhörighet.
De flesta av de studiedeltagare som uttryckte ett ökat könsmissnöje var kvinnor. De vars könsmissnöje skiftade under studiens gång var också mer benägna att ha lägre självkänsla under tonåren än de som inte var missnöjda.

Resultaten av den aktuella studien kan hjälpa ungdomar att inse att det är normalt att ha vissa tvivel om sin identitet och sin könsidentitet under denna åldersperiod och att detta också är relativt vanligt”, konstateras det vidare.

Manar till försiktighet

Forskarna uppmanade också vårdgivare att vara försiktiga med att behandla könsdysforiska ungdomar och främst se dem som ”individer med intensiva könsdysforiska känslor och ge dem en mer omfattande syn på utvecklingsmönstret hos den allmänna befolkningen och hos barn som får ungdomspsykiatrisk vård”.

Studiens resultat har fått stor uppmärksamhet på sociala medier och entreprenören Elon Musk skriver på X att han ”inte har någonting emot att vuxna gör vad de vill så länge det inte skadar andra, men barnen måste skyddas till varje pris”.

Aktuell fråga i Sverige

I Sverige drev statsminister Ulf Kristersson igenom en liberalisering av lagstiftningen för att göra det enklare för minderåriga att byta juridiskt kön och förenkla processen för könsmanipulerande kirurgi i vuxen ålder.

Som Nya Dagbladet rapporterade var stora delar av det egna partiet motståndare till förändringen, och riksdagsledamöter berättade om hur de kände sig pressade att stödja lagförslaget av rädsla för att annars bli av med sina uppdrag.

— Ta bladet från munnen och stoppa könstillhörighetslagen, deklarerade Christian Sonesson, moderat kommunalråd i Staffanstorp.

Trots den interna oppositionen och varningarna röstade nästan samtliga moderata ledamöter i slutändan ja till de hårt kritiserade förändringarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Professor: Vi offrar källkritiken för snabba AI-svar

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 9, 2025
– av Isac Boman
AI har blivit en naturlig följeslagare i vår vardag - men vad händer om vi slutar tänka själva och tar chatbottens svar som sanning?

Professor Olof Sundin varnar för att generativ AI undergräver vår grundläggande förmåga att värdera information.

När källorna försvinner och svaren baseras på sannolikhetsberäkningar riskerar vi att förlora vår källkritik.

— Det vi ser är ett paradigmskifte i hur vi traditionellt söker, värderar och förstår information, konstaterar Sundin, professor i bok- och bibliotekskunskap vid Lunds universitet.

När vi googlar får vi upp länkar till källor som vi, om vi vill, kan granska och bedöma trovärdigheten hos. I språkmodeller som Chat GPT får användaren ett färdigt svar, men källorna blir ofta osynliga och inte sällan helt frånvarande.

Annons:

— Svaret är baserat på sannolikhetsberäkningar av de ord du är intresserad av, inte på verifierbara uppgifter. De här språkmodellerna gissar vilka ord som sannolikt kommer härnäst, förklarar Olof Sundin.

Utan källor försvinner transparensen och ansvaret för att värdera informationen som presenteras hamnar helt på användaren.

— Det är väldigt svårt att värdera kunskap utan källor om du inte kan ämnet, eftersom det är ett källkritiskt uppdrag, förklarar han.

”Mer beroende av systemen”

Vissa AI-system har försökt möta kritiken genom RAG (Retrieval Augmented Generation), där språkmodellen sammanfattar information från faktiska källor, men forskning vittnar om ett oroande mönster.

— Studier från till exempel Pew Research Institute visar att användarna är mindre benägna att följa länkarna än tidigare. Färre klick på ursprungliga källor, som bloggar, tidningar och Wikipedia, hotar det digitala kunskapsekosystemet, argumenterar Sundin.

— Det har troligen alltid varit så att vi ofta söker efter svar och inte källor. Men när vi får enbart svar och inga källor blir vi sämre på källkritik och mer beroende av systemen.

Forskning visar även att människor själva underskattar hur stor tilltro de faktiskt har till AI:n svar.

— Människor säger ofta att de bara litar på AI när det gäller enkla frågor. Men forskning visar att de i vardagen faktiskt litar mer på AI än vad de tror, konstaterar professorn.

Sårbart för påverkan

Hur språkmodeller tränas och modereras kan göra dem sårbara för påverkan och Sundin uppmanar alla användare att fundera över vem som bestämmer hur språkmodellerna faktiskt tränas, på vilka texter och med vilket syfte.

Generativ AI har också en tendens att ofta ge felaktiga svar som ser ”seriösa” och korrekta ut, vilket kan skada tilliten till kunskap i samhället.

— När tilliten urholkas finns en risk att man börjar misstro allt och då kan man resonera som så att man lika gärna kan tro på vad man vill, fortsätter Olof Sundin.

Professorn ser en stor fara för två nödvändiga förutsättningar för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter – källkritiskt tänkande och förmågan att värdera olika röster.

— När flödet av kunskap och information blir mindre transparent – att vi inte förstår varför vi möter det vi möter online – riskerar vi att tappa den förmågan. Detta är en fråga vi måste ta på allvar – innan vi låter våra ’digitala vänner’ ta över helt, avslutar han.

Språkmodeller

AI-tjänster som ChatGPT bygger på språkmodeller (till exempel GPT-4) som är tränade på enorma textmängder. Modellen förutsäger vilket ord som sannolikt kommer härnäst i en mening, baserat på mönster i språkanvändning.

Den "vet" inte vad som faktiskt är sant – den "gissar" vad som är rätt utifrån sannolikhetsberäkningar.

RAG (Retrieval-Augmented Generation)

RAG kombinerar AI-genererade svar med information hämtad från verkliga källor, till exempel de tre översta länkarna i en Google-sökning.

Metoden ger bättre transparens än AI-tjänster som svarar helt utan källhänvisningar, men studier visar att användarna trots detta klickar allt mindre på länkarna till originalkällorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Skilsmässa skadar små barns utveckling

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
Enligt en kinesisk studie riskerar barn till skilda föräldrar att halka efter inom en rad olika utvecklingsområden.

Barn vars föräldrar skiljer sig riskerar att halka efter i sin utveckling – särskilt när det gäller sociala färdigheter, läsförmåga och fysisk hälsa. Resultaten kommer från en jättestudie som följt 62 000 förskolebarn och jämfört barn från skilda och intakta familjer.

Forskningen, som har publicerats i tidskriften BMJ Paediatrics Open, är en av de största som gjorts på yngre barn och visar att skilsmässa kan bromsa små barns utveckling på flera områden.

Skilsmässor drabbar inte bara de vuxna utan har också mycket stor påverkan på barnen. Tidigare forskning har dock ofta baserats på små grupper av frivilliga deltagare och gett motstridiga resultat. Dessutom har studierna främst fokuserat på äldre barn, vilket gjort att kunskapen om hur de yngsta barnen påverkas varit bristfällig.

Den nya studien fyller denna kunskapslucka genom att undersöka barn mellan 3 och 5 år – en kritisk åldersperiod där utvecklingen går särskilt snabbt och där viktiga grunder läggs för barnets framtida sociala, emotionella och kognitiva förmågor.

Annons:

Forskarna använde det så kallade Human Capability Index, som mäter barns utveckling inom nio områden: läsning, tal, skrivning, inlärning, uthållighet, talförståelse, kulturell kunskap, sociala och emotionella förmågor samt fysisk hälsa.

Sämre på nästan allt

Av de drygt 62 000 barnen i studien hade 2 409 (knappt 4 procent) föräldrar som skilt sig. När forskarna jämförde dessa barn med barn från intakta familjer blev skillnaderna tydliga: barn vars föräldrar skilt sig hade lägre poäng på nästan alla utvecklingsområden.

Allra störst var skillnaderna inom sociala och emotionella färdigheter, fysisk hälsa och läsförmåga medan medelstora skillnader sågs för verbal kommunikation, uthållighet, talförståelse och kulturell kunskap. Minst påverkan märktes inom områdena skrivning och allmän inlärningsförmåga.

Sammantaget visade studien att barn från skilda familjer hade större risk att hamna efter i sin utveckling jämfört med jämnåriga barn vars föräldrar fortfarande levde tillsammans.

Forskarna betonar att resultaten visar på behovet av mer forskning om hur samhället kan stödja denna utsatta grupp. Både föräldrar, släkt och vänner, sjukvården och samhället i stort behöver hitta bättre sätt att hjälpa barn genom skilsmässoprocesser så att deras utveckling inte påverkas negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.