Forskare: De första kända européerna bodde i bulgarisk grotta

Tand- och benfragment som påträffats i en bulgarisk grotta är de äldsta bevarade bevisen på mänsklig närvaro i Europa, menar forskare. Kvarlevorna bedöms vara mellan 46- och 44 000 år gamla.

De tidigare äldsta mänskliga fynden i Europa är mellan 45- och 41 500 år, men i de fallen baseras åldern på jorden och föremål man hittat runt om kvarlevorna, inte själva fossilerna. Sedan tidigare finns också ett skallfragment påträffat i Grekland som sägs vara 210 000 år gammalt, men både datering och identifikation är mycket kontroversiella i det fallet.

Forskarna som hittade fynden i den bulgariska grottan Bacho Kiro menar att bevisen stärker tesen att Homo sapiens nådde Mellanöstern för omkring 50 000 år sedan och sedan spred sig snabbt till Europa och Centralasien, skriver Science News.

Även om fossilen bortsett från tanden var för trasiga för att fastställa något utseende, lyckades forskarna extrahera protein från dem och sedan analysera hur proteinet var uppbyggt. På så sätt har man konstaterat att fynden härstammar just från människor och inte djur, något som också bekräftades av det mitokondriella DNA:t.

Intressant nog påträffades också stenartefakter och personliga tillhörigheter i anslutning till de fossila fynden. Man hittade exempelvis verktyg och utrustning för smyckestillverkning, även dessa bland de tidigaste som påträffats.

Ett smycke gjort av en grottbjörns tand påträffades också och forskarna menar att de tidiga människorna i Bulgarien kan ha träffat neandertalare i närheten och inspirerat dessa att börja med smyckestillverkning. Samtidigt finns det dock fynd som tyder på att neandertalarna kunde göra smycken redan långt innan människan nådde dem.

Sammanlagt hittades också över 11 000 benfragment från djur i grottan. Dessa härrör från 23 olika arter, varav många tros ha slaktats av de människor som bodde där.

Hur det gick för denna tidiga människostam är oklart, men forskarna misstänker att de tidiga grupper av Homo sapiens som nådde Europa var för små för att kunna överleva och på sikt blev utkonkurrerade av det stora antalet neandertalare som fanns i området, eller att de inte klarade av klimatförändringar och dog ut innan senare grupper i större antal nådde samma områden och hade större framgångar.