Vitryssland har nu utrustat flera stridsflygplan med ryska kärnvapen. Det bekräftar president Alexander Lukashenko som betonar att man står beredda om Väst "börjar skapa problem".
Lukashenko bekräftade under fredagen att man uppgraderat flera stridsflygplan med kärnvapen. Det var i juni som presidenten tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin kom överens om att modifiera flygplanen med ryska kärnvapen. Vitryssland har själv inga kärnvapen och presidenten har inte klargjort några detaljer kring hur kärnvapnen fraktats.
Vidare säger Lukashenko att man är beredd att agera om Väst skulle orsaka några problem, vilket man menar bland annat skulle kunna vara att Nato tillhandahåller exempelvis grannländerna Polen eller Litauen med kärnvapen.
– De måste förstå att inga helikoptrar eller flygplan kommer att rädda dem om de beslutar sig för att förvärra situationen. Putin och jag sa en gång i St Petersburg att vi bland annat kommer att rusta om vitryska Sukhoi-flygplan så att de kan bära kärnvapen. Tror du att vi pratar strunt? Allt är klart! säger Lukashenko till vitryska nyhetsbyrån BelTA.
Annons:
Hur många stridsflygplan som utrustats med kärnvapen är oklart, men presidenten menar att ”våra mål låsts in” samt att man håller ögonen öppna. Samtidigt säger Lukashenko att det inte skall tolkas som ett hot och att man inte behöver oroa sig så länge man inte utgör ett hot mot Vitryssland.
– Om man börjar skapa problem kommer vi att svara omedelbart.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.
Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.
Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.
Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen
De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.
Annons:
Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.
Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.
En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.
Tvingar fram dyrare motmedel
Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.
Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.
HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.
Teknikskiftet talar för förhandlingar
En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.
Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.
En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.
Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.
Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.
Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.
Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.
Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.
Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.
Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.
Ulf Kristersson pekar ut Ryssland
Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.
Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.
Varje regerings viktigaste ansvar är medborgarnas säkerhet. Den uppgiften tar vi på största allvar. Vår historiska upprustning av försvaret gör tillsammans med Natomedlemskapet att Sverige är tryggare än på många decennier, trots en orolig omvärld.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.
Sverige står inför ett ytterligare försämrat omvärldsläge efter att det bekräftats att Ryssland står bakom hybridangreppet i tyska Leipzig. Rysslands agerande måste fördömas och motverkas.
Sverigedemokraterna stödjer de åtgärder regeringen vidtar. Det är viktigt att vi står…
Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.
Ryssland tillbakavisar
Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.
President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.
🇷🇺☄️ 🇩🇪 #Putin calls #Germany’s sanctions a “serious mistake”
Russian President Vladimir Putin has described #German punitive measures against #Russia following the incident involving an explosive drone at #Leipzig/Halle Airport as a “serious mistake.”
“Where is the evidence?”… pic.twitter.com/l1xeULA19z
Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.
Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer.
Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder.
Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa.
Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.
De flesta berättade aldrig för en myndighet
Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet.
— Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen, säger Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online.
Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig.
Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen.
Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva.
— Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet, säger Unicefs generaldirektör Catherine Russell.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Med två köksknivar i händerna kretsar Pamela Cisneros runt poliserna mitt bland Times Squares reklamskyltar, taxibilar och förbipasserande. Ögonblick senare skjuter två poliser ned henne. Kort dessförinnan hade Cisneros knivhuggit två främlingar. Den 68-årige mannen överlevde, medan 32-åriga Erin Piacenti, chef vid Bank of America, avled av sina skador.
Dramatiska bilder från centrala New York visar den 49-åriga kvinnan med en kniv i vardera handen. Poliser håller avstånd medan hon rör sig i en vid cirkel och fortsätter framåt.
När Cisneros går mot poliserna avlossar två av dem sina tjänstevapen. Hon faller till marken och förs senare till Bellevue Hospital, där hon dödförklaras.
Filmen visar inte de två knivattacker som föregick konfrontationen.
Polisen uppger att våldet började omkring klockan 16.26 på måndagen nära korsningen mellan West 41st Street och Seventh Avenue. Cisneros tog fram två knivar ur en shoppingpåse och högg först en 68-årig man som just hade kommit upp ur tunnelbanan och väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru.
BREAKING: Woman who stabbed two people, killing one, then attempted to stab police officers was shot and killed by police. https://t.co/BGjISewGLC
Det första offret var den 68-årige mannen. Cisneros högg honom i magen när han väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru. Han skadades allvarligt men kunde lämna Bellevue Hospital under tisdagen, rapporterar ABC7 New York.
Omkring 20 sekunder senare fortsatte Cisneros ett kvarter norrut. Där knivhögg hon Erin Piacenti i magen.
Piacenti var 32 år, chef vid Bank of America och bosatt i Chester i delstaten New Jersey. Hon avled senare på sjukhuset.
New Yorks polischef Jessica Tisch beskriver båda angreppen som slumpmässiga och oprovocerade.
Bank of America uppger att företaget är chockat och djupt bedrövat över förlusten av en uppskattad kollega.
Elchockvapen stoppade henne inte
Vittnen kallade på poliser vid NYPD:s närbelägna station. Poliserna försökte under omkring fyra minuter förmå Cisneros att lägga ifrån sig knivarna.
– Jag tänker inte släppa någonting. Jag dödar hellre er båda, sade hon enligt Tisch.
Polisen använde elchockvapen två gånger utan att stoppa henne. När Cisneros fortsatte mot poliserna med knivarna sköt två av dem med sina tjänstevapen.
NYPD har publicerat en bild av de två knivar som återfanns på platsen. Myndigheten ska genomföra en intern granskning av dödsskjutningen och har meddelat att polisernas kroppskamerabilder ska offentliggöras.
Cisneros hade enligt polisen dokumenterade psykiska problem och två tidigare kontakter med NYPD, men inga tidigare gripanden. Polisen har inte funnit något som tyder på ett terrordåd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
