Mer än var tredje anställd på Northvolts fabrik i Skellefteå har importerats från ett land utanför EU. Sammanlagt handlar det om 1650 arbetstillstånd som beviljats – ofta till människor från andra sidan jorden.

Den skattefinansierade batteritillverkaren Northvolts konkurs har beskrivits som en av de största industrikrascherna i Sveriges moderna historia, och utöver att mångmiljardbelopp gått upp i rök förväntas tusentals anställda också förlora sina jobb.

Nu visar en granskning att batterijätten systematiskt använt utomeuropeisk arbetskraftsinvandring från tredje världen – och att samtliga migranter som lockats hit av Northvolt nu riskerar att utvisas.

När Northvolt ansökte om konkurs tidigare i mars arbetade cirka 3000 anställda kvar på batterifabriken i Skellefteå – och nästan 1100 av dem har invandrat från länder utanför EU.

Man noterar att sammanlagt 1650 svenska arbetstillstånd har utfärdats där Northvolt vid ansökan angetts som arbetsgivare. Fackförbundet IF Metall är en av flera aktörer som reagerar på hur stor del av personalstyrkan som kommer från utomeuropeiska länder.

”En bit över hälften”

– Jag har fått uppgifter på att det är en bit över hälften av de anställda här som kommer från tredje land så det är ganska många. Det här är en speciell situation, menar IF Metalls ordförande Marie Nilsson, som vill att migranterna ska få stanna kvar i Sverige.

Många av invandrarna kommer från Afrika och Asien, men varför batteritillverkaren har storsatsat på att importera arbetskraft från andra sidan jorden, istället för att locka svenskar eller andra européer till fabrikerna, är ingenting som företaget själva kommenterat.

Nu har de importerade arbetskraftsinvandrarna tre månader på sig att hitta ett nytt arbete där de tjänar minst 80 procent av medianlönen inom yrket – annars förlorar de rätten att stanna i landet.

”Grundläggande kunskaper i engelska”

Redan i november kunde forskare konstatera att Northvolt på många sätt varit en mycket dysfunktionell arbetsplats, där utländsk personal levt segregerade i barackområden och andelen migranter var så hög att engelska – och inte svenska, var språket som talades inne på fabrikerna.

– De har blivit mycket utsatta gentemot arbetsgivaren när de befinner sig i ett land där majoritetsspråket skiljer sig från det som används på arbetsplatsen, konstaterade språkforskaren Andreas Nuottaniemi då.

– Många har flyttat hit med endast grundläggande kunskaper i engelska, vilket skiljer sig från resten av samhället där det ställs ganska höga krav på svenska, fortsatte han.

Trots att Northvolt lyfts fram som ett innovativt föredöme i den ”gröna omställningen” har granskningar också visat att företaget aldrig lyckades producera ett enda svenskt batteri – istället bestod batterierna mestadels av importerade delar från Kina.