MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 22 mars 2025

lördag 22 mars 2025

USA och Storbritannien attackerar Jemen

Krisen i Röda havet

publicerad 12 januari 2024
– av Isac Boman
Genrebild - amerikanska stridsflygplan av typen F-16 Fighting Falcon.

Under natten mot fredagen genomförde amerikanska och brittiska styrkor omfattande attacker mot Huthirörelsen i Jemen och ska ha angripit minst 60 mål på 16 olika platser.

Analytiker spår att konflikten i Mellanöstern eskalerar och att hela regionen riskerar att dras in i ett storskaligt krig.

De Iranstödda Huthirebellerna kontrollerar stora delar av Jemen, och Rödahavskusten och har under den senaste tiden attackerat ett stort antal handelsfartyg i området – någonting som lett till att många rederier börjat undvika Suez och istället ta den längre vägen runt Afrika.

Sent på torsdagsnatten genomförde USA och Storbritannien vad som beskrivs som ett ”omfattande militärt angrepp” mot de jemenitiska rebellerna och enligt amerikanska myndigheter har 60 mål på 16 olika platser attackerats – bland annat vapenförråd och luftvärnssystem.

Stridsflygplan, fartyg och ubåtar deltog under attackerna och Tomahawk-robotar avfyrades mot rebellernas positioneringar. ”Strategiskt understöd” ska också ha getts av Australien, Bahrain, Kanada och Nederländerna.

Attackerna beskrivs som ett direkt svar på huthiernas fartygsattacker och förväntas följas av fler liknande angrepp om rebellerna ger sig på fler fartyg framöver.

Lovar att hämnas

Huthiernas talesman Nasr Aldeen beskriver den brittisk-amerikanska attacken som ”ett brutalt angrepp på vårt land” och lovar att hämnas.

– Vi kommer inte att backa från vårt stöd till det palestinska folket, kosta vad det kosta vill, säger han.

Enligt analytiker finns risk att attackerna mot Jemen kan leda till ett större regionalt krig i Mellanöstern och att fler aktörer, exempelvis Iran, dras in militärt i ett krig mot USA och deras allierade.

Just Iran har i neokonservativa och vänsterliberala amerikanska kretsar länge pekats ut som fiende och som det stora hotet i Mellanöstern. I decennier har inflytelserika röster argumenterat för att USA borde invadera landet, på liknande sätt som USA tidigare agerat i exempelvis Irak, Libyen eller Afghanistan.

Huthirebellerna har tidigare deklarerat att de genomför sina fartygsattacker till stöd för palestinierna i Gaza och Hamas. Inledningsvis var det också främst fartyg till och från Israel som attackerades, numera tycks man angripa fartyg av alla nationaliteter och oavsett destination.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senator: ”Inte självförsvar att bomba Jemen”

Krisen i Röda havet

publicerad 28 februari 2024
– av Isac Boman
Tim Kaine är kritisk till hur USA:s "krig" i Röda havet bedrivs.

Under en utfrågning i den amerikanska senaten i veckan argumenterade Minnesota-senatorn Tim Kaine (D) för att USA:s militära operation i och runt Jemen inte kan klassas som självförsvar enligt konstitutionen – och att denna inte heller har godkänts av kongressen.

– Jag är väldigt skeptisk till vad vi sysslar med just nu, betonade han.

– Houthiernas beteende är avskyvärt, men jag måste erkänna. Jag är mycket skeptisk till vad vi gör just nu. Jag är mycket skeptisk till de rättsliga myndigheterna och jag är mycket skeptisk till avsaknaden av delat ansvar med de nationer vars fartyg attackeras av houthierna, förklarade demokraten.

– Varför ska Förenta staterna och Storbritannien bära bördan av att skydda andra nationers fartyg? Jag är mycket skeptisk till hur effektiv denna operation är när det gäller att trappa ned attackerna i Röda havet, fortsatte han.

Kaine pekade på att det inte finns något godkännande eller tillstånd från kongressen för dessa fientligheter – samtidigt som USA har förlorat trupper och bombningarna resulterat i civila dödsfall i Jemen.

– Artikel två om självförsvar innebär att man kan försvara amerikansk personal, man kan försvara amerikanska militära tillgångar och man kan förmodligen försvara amerikanska handelsfartyg. Men det gäller inte försvaret av andra nationers kommersiella fartyg på något sätt och det kommer inte ens nära.

”Strategiskt smart”

– En president kan inte göra det till självförsvar genom att kalla en annan nation en partner. Om du försvarar andra nationers kommersiella fartyg är det enligt min mening skrattretande att kalla det självförsvar, fortsatte han.

Kaine medgav att det kan vara ”strategiskt smart” att bomba mål i Jemen eller att skydda fartyg tillhörande andra länder, men pekade flera gånger på att Biden-administrationen agerar utan något politiskt stöd, och att detta är oacceptabelt.

USA har angripit minst 230 mål inne i Jemen, mål som enligt USA kan kopplas till Houthirebellerna som angripit en stor mängd kommersiella fartyg i Röda havet.

Det uttalade syftet med de amerikanska attackerna är att neutralisera Houthis förmåga att genomföra fartygsattacker där hundratals människor tidigare rapporteras ha dödats, många av dem civila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

FN:s säkerhetsråd fördömer Houthirebellernas fartygsattacker i Röda havet

Krisen i Röda havet

publicerad 12 januari 2024
– av Redaktionen

Onsdagen den 10 januari 2024 röstade FN:s säkerhetsråd igenom en resolution som ”i de allra kraftigaste ordalag” fördömde de Iranstödda Houthirebellernas attacker på den civila sjöfarten genom Röda havet.

När de Jemenbaserade Houthirebellerna, i mitten på november 2023, inledde attackerna fokuserade de initialt på fartyg till eller från Israel. I dag angriper de alla handelsfartyg urskiljningslöst, oavsett flagga och ägare.

Hittills har över två dussin attacker genomförts med resultatet att rederier börjat överge Suezkanalen och istället segla omvägen runt Afrika. Vapensystemen uppges vara avancerade och inkludera ballistiska raketer, obemannade fjärrstyrda ytdrönare och flygdrönare.

Rebellerna uppger att de genomför attackerna som en sympatiåtgärd med den terrorstämplade gruppen Hamas i Gaza – som också den stöds av Iran.

FN-resolutionen kräver att Houthirebellerna omedelbart upphör med attackerna och släpper det kapade handelsfartyget Galaxy Leader och friger dess besättning.

Ekonomiska konsekvenser

Förutom de ekonomiska problem attackerna mot den internationella handelstrafiken skapar för Egypten, som är ägare till Suezkanalen, har händelseutvecklingen också utvecklats till ett problem för världsekonomin, på grund av de kraftiga extrakostnader det innebär att ta omvägen runt Afrika. Dessa drabbar i slutändan konsumenter av kapitalvaror i bland annat Europa.

Michelle Wiese Bockmann, analytiker vid Lloyds i London, kommenterar till VOA News att det har en omedelbar effekt på sjötrafiken genom Röda Havet:

– Handelstrafiken har gått ned med ungefär en tredjedel. Men det mesta av detta utgörs av containerfartyg. Det vill säga kapitalvaror på väg från Asien till Europa. Nästa inga fartyg som transporterar fordon tar den här rutten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend