Onsdagen den 10 januari 2024 röstade FN:s säkerhetsråd igenom en resolution som "i de allra kraftigaste ordalag" fördömde de Iranstödda Houthirebellernas attacker på den civila sjöfarten genom Röda havet.
När de Jemenbaserade Houthirebellerna, i mitten på november 2023, inledde attackerna fokuserade de initialt på fartyg till eller från Israel. I dag angriper de alla handelsfartyg urskiljningslöst, oavsett flagga och ägare.
Hittills har över två dussin attacker genomförts med resultatet att rederier börjat överge Suezkanalen och istället segla omvägen runt Afrika. Vapensystemen uppges vara avancerade och inkludera ballistiska raketer, obemannade fjärrstyrda ytdrönare och flygdrönare.
Rebellerna uppger att de genomför attackerna som en sympatiåtgärd med den terrorstämplade gruppen Hamas i Gaza - som också den stöds av Iran.
Annons:
FN-resolutionen kräver att Houthirebellerna omedelbart upphör med attackerna och släpper det kapade handelsfartyget Galaxy Leader och friger dess besättning.
Ekonomiska konsekvenser
Förutom de ekonomiska problem attackerna mot den internationella handelstrafiken skapar för Egypten, som är ägare till Suezkanalen, har händelseutvecklingen också utvecklats till ett problem för världsekonomin, på grund av de kraftiga extrakostnader det innebär att ta omvägen runt Afrika. Dessa drabbar i slutändan konsumenter av kapitalvaror i bland annat Europa.
Michelle Wiese Bockmann, analytiker vid Lloyds i London, kommenterar till VOA News att det har en omedelbar effekt på sjötrafiken genom Röda Havet:
– Handelstrafiken har gått ned med ungefär en tredjedel. Men det mesta av detta utgörs av containerfartyg. Det vill säga kapitalvaror på väg från Asien till Europa. Nästa inga fartyg som transporterar fordon tar den här rutten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Huthirörelsen i Jemen har utropat en omedelbar sjöblockad mot Saudiarabien och hotar att stänga Bab al-Mandeb för saudiska fartyg. Beskedet motiveras som ett svar på en påstådd saudisk blockad mot Jemen, något Riyadh förnekar samtidigt som skyddet för fartyg i sundet förstärks.
Blockaden tillkännagavs på måndagen av huthiernas militära talesperson Yahya Saree. Den Iranallierade rörelsen beskriver åtgärden som ett svar på vad den kallar Saudiarabiens mångåriga blockad av hamnar och flygplatser i de huthikontrollerade delarna av Jemen.
— Vi svarar på blockad med blockad och på varje upptrappning med upptrappning, sade Saree i uttalandet.
Nasruddin Amer, biträdande chef för huthiernas mediekontor, preciserade senare att rörelsen avser att stänga Bab al-Mandeb för saudiska fartyg. Det omkring tre mil breda sundet förbinder Adenviken med Röda havet och är den södra infarten till handelsrutten mot Suezkanalen.
Annons:
Saudiarabien sätter in skyddsåtgärder
Saudiarabiens utrikesdepartement fördömde påståendet att landet belägrar Jemen och uppgav att Riyadh kommer att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att skydda sina fartyg. Den saudiskledda koalitionen har enligt BBC börjat genomföra skyddsåtgärder för fartyg som passerar Bab al-Mandeb.
Riskanalytikern Mohammed Albasha säger till Reuters att själva tillkännagivandet kan störa trafiken och skapa osäkerhet kring saudiska hamnar även om inget fartyg angrips. Den avgörande frågan är enligt honom om huthierna går från hot till direkta militära insatser.
Nyckelväg för saudisk olja
Hotet kommer i ett känsligt läge för energimarknaden. Sedan trafiken genom Hormuzsundet strypts under kriget med Iran har Saudiarabien lett om mer än 70 procent av sin normala råoljeexport till hamnen Yanbu vid Röda havet.
Omkring fyra miljoner fat per dag har under de senaste veckorna skeppats från Yanbu, jämfört med knappt en miljon fat om dagen för ett år sedan. Den totala mängden petroleum som passerade Bab al-Mandeb uppgick i juni till 7,4 miljoner fat per dag, motsvarande omkring sju procent av världens oljeproduktion.
En fullständig stängning av sundet skulle enligt Reuters kunna minska den globala oljetillförseln med sju procent. Fartyg på väg mellan Asien och Europa skulle samtidigt tvingas till den betydligt längre rutten runt Afrika.
Blockadbeskedet följer på förra veckans kraftiga upptrappning. Jemens internationellt erkända regering tog på sig ett angrepp mot Sanaas flygplats och uppgav att målet var att hindra ett iranskt flygplan från att landa. Huthierna lade ansvaret på Saudiarabien och svarade med ballistiska robotar mot flygplatsen i Abha. Den saudiskledda koalitionen uppgav att robotarna stoppades.
Huthierna har tidigare visat att de kan störa sjöfarten i området. Efter Israels invasion av Gaza 2023 angrep rörelsen handelsfartyg med robotar, drönare och mindre båtar, vilket fick flera stora rederier att välja omvägen runt södra Afrika. Enligt Al Jazeera har trafiken genom sundet ännu inte återhämtat sig till tidigare nivåer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Professor Seyed Mohammad Marandi säger i en intervju med norske professorn Glenn Diesen att Iran nu har ändrat spelreglerna i konfrontationen med Israel och USA. Enligt Marandi handlar den senaste upptrappningen inte bara om vedergällning för attacker mot Iran, utan om att Teheran vill förändra spelplanen i Libanon, Gaza, Persiska viken och Röda havet.
Marandi, professor vid Teherans universitet och tidigare rådgivare till Irans kärnförhandlingsteam, intervjuas av Glenn Diesen med anledning av den senaste tidens attacker mellan Iran och Israel. Samtalet kretsade kring Israels attacker mot Libanon, Irans svar mot Israel, Donald Trumps försök att framstå som medlare och Jemens besked om att begränsa israelisk sjöfart i Röda havet.
Intervjun publicerades på Glenn Diesens kanal och spelades in medan Marandi befann sig i Teheran. Han säger att vardagen i den iranska huvudstaden fortsatte som vanligt på vissa håll trots flyganfallen, men att hans bedömning är att Israel och USA redan befann sig i ett sämre strategiskt läge än de vill medge.
— Min uppfattning, efter samtal med vänner som är bättre informerade än jag, är att Iran har övertaget och att Israel inte klarar sig särskilt bra. De iranska robotattackerna har varit mycket effektiva, säger Marandi.
Annons:
Iran accepterar inte det tidigare säkerhetsläget
En central del av Marandis analys är att Iran inte längre accepterar ett läge där Israel kan slå mot Libanon eller Iran och sedan själv definiera villkoren för en vapenvila. Han menar att USA och Israel har försökt hålla konflikten på en kontrollerad, lågintensiv nivå, där Iran långsamt skulle pressas genom blockad, sanktioner och begränsade attacker.
Den strategin fungerar inte längre, hävdar han. Enligt Marandi svarar Iran nu genom att visa att varje försök till lågintensiv nednötning kan övergå i ett betydligt bredare krig som USA inte har råd med.
— Amerikanerna tror att de genom belägringen kan svälta iranierna och tvinga dem på knä, men det är uppenbarligen ett tveeggat svärd, eftersom de stryper den globala ekonomin, säger han.
Han pekar särskilt på energimarknaden, brist på strategiska råvaror och trycket mot den internationella sjöfarten. Enligt Marandi har Jemens agerande i Röda havet och Irans agerande i Persiska viken förändrat de ekonomiska riskerna för USA och dess allierade.
— Röda havet är delvis stängt nu. Men det är en signal om att om ni pressar hårdare, då kommer Röda havet att stängas helt, säger Marandi.
Libanon blir en ny röd linje
Marandi lägger stor vikt vid situationen i Libanon. Han hävdar att Israels attacker mot Beirut och södra Libanon visar att den tidigare vapenvilan i praktiken inte respekteras. Reuters rapporterade den 8 juni, med hänvisning till Libanons försvarsminister Michel Menassa, att Israel enligt libanesiska uppgifter hade genomfört 3 491 flyganfall och raserat hundratals byggnader mellan den 17 april och den 7 juni, trots den USA-förmedlade vapenvilan.
I intervjun säger Marandi att Iran nu har markerat att attacker mot Libanon kan mötas med iranska attacker mot Israel. Det innebär, enligt honom, att Irans avskräckningsförmåga nu omfattar ett större område.
— Iran har ändrat spelreglerna genom att säga att ni inte får angripa Libanon. Från och med nu vet Israel att Iran menar allvar, säger han.
Han hävdar att Israel inte längre kan räkna med att angripa Beirut utan konsekvenser. Enligt Marandi har detta också betydelse för Hizbollahs position, eftersom Israel enligt honom har haft svårt att vinna på marken och i stället förlitat sig på massiva flyganfall.
— Iran kommer inte att tillåta att Libanon faller under några omständigheter, säger Marandi.
Israeliska säkerhets- och räddningsstyrkor arbetar vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv den 15 mars 2026. Foto: Gil Cohen Magen/Xinhua
Trump framstår som försvagad
Ett annat centralt tema i samtalet var Donald Trumps roll. Diesen tog upp Trumps påstådda försök att medla mellan Israel och Iran, samtidigt som USA enligt Marandi fortsätter att ge Israel militärt stöd. Marandi menar att detta gör Trump sårbar: antingen framstår han som medansvarig för Israels agerande, eller som en president utan verklig kontroll över sin närmaste allierade.
Han kommenterar uppgifter om att Trump försökt hindra Netanyahu från att fortsätta attackerna, men att Israel ändå gått vidare.
— Det ser inte bra ut för Trump att säga: Jag sade åt honom att inte göra det. Han kan inte göra någonting utan min tillåtelse – och så gör han det ändå. Det får Trump att framstå som en nolla, säger Marandi.
Marandi spekulerar samtidigt i att delar av det proisraeliska etablissemanget i USA kan vilja försvaga Netanyahu snarare än Israel som stat. Han betonar dock att han inte såg någon verklig spricka mellan USA och Israel i själva krigspolitiken.
— Jag ser ingen spricka mellan Trumpadministrationen och Israel, säger han.
Hoten vidgas till Persiska viken
I slutet av intervjun beskriver Marandi en upptrappning där Irans hot inte längre enbart riktas mot israeliska mål. Han hänvisar till iranska uttalanden om att energianläggningar i Persiska viken som är kopplade till USA eller Israel kan bli mål om attackerna fortsätter.
Det skulle, enligt Marandi, innebära att tidigare föreställningar om konfliktens gränser inte längre gäller. Han menar att Iran nu är berett att se amerikanska fartyg och installationer i regionen som en del av samma konflikt, om Washington fortsätter att stödja Israels militära operationer.
— De gamla antagandena gäller inte längre. Det råder ingen tvekan om att Iran kommer att vara mycket mer självsäkert, säger Marandi.
Diesen sammanfattar läget som en kamp om övertag i eskaleringen, där USA tidigare har kunnat öka pressen mot sina motståndare utan att mötas av direkta och oförutsägbara motreaktioner. Mot Iran, menar han, tycks denna modell fungera sämre eftersom Teheran visar en vilja att svara oproportionerligt.
Marandis avslutande bedömning är att konflikten inte kommer att sluta väl för USA eller Israel om den fortsätter. Han varnar för att varje ny attack mot Libanon, Iran eller regional infrastruktur riskerar att föra kriget närmare en större ekonomisk och militär kris.
— Jag tror inte att detta kommer att sluta väl för USA eller Israel, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under en utfrågning i den amerikanska senaten i veckan argumenterade Minnesota-senatorn Tim Kaine (D) för att USA:s militära operation i och runt Jemen inte kan klassas som självförsvar enligt konstitutionen – och att denna inte heller har godkänts av kongressen.
– Jag är väldigt skeptisk till vad vi sysslar med just nu, betonade han.
– Houthiernas beteende är avskyvärt, men jag måste erkänna. Jag är mycket skeptisk till vad vi gör just nu. Jag är mycket skeptisk till de rättsliga myndigheterna och jag är mycket skeptisk till avsaknaden av delat ansvar med de nationer vars fartyg attackeras av houthierna, förklarade demokraten.
– Varför ska Förenta staterna och Storbritannien bära bördan av att skydda andra nationers fartyg? Jag är mycket skeptisk till hur effektiv denna operation är när det gäller att trappa ned attackerna i Röda havet, fortsatte han.
Annons:
Kaine pekade på att det inte finns något godkännande eller tillstånd från kongressen för dessa fientligheter – samtidigt som USA har förlorat trupper och bombningarna resulterat i civila dödsfall i Jemen.
– Artikel två om självförsvar innebär att man kan försvara amerikansk personal, man kan försvara amerikanska militära tillgångar och man kan förmodligen försvara amerikanska handelsfartyg. Men det gäller inte försvaret av andra nationers kommersiella fartyg på något sätt och det kommer inte ens nära.
"The defense of other nations' commercial ships, in no way, and it is not even close; that's not self-defense... And the president cannot make it self-defense by calling another nation a partner... that's laughable." pic.twitter.com/ESGAXItk3q
– En president kan inte göra det till självförsvar genom att kalla en annan nation en partner. Om du försvarar andra nationers kommersiella fartyg är det enligt min mening skrattretande att kalla det självförsvar, fortsatte han.
Kaine medgav att det kan vara ”strategiskt smart” att bomba mål i Jemen eller att skydda fartyg tillhörande andra länder, men pekade flera gånger på att Biden-administrationen agerar utan något politiskt stöd, och att detta är oacceptabelt.
USA har angripit minst 230 mål inne i Jemen, mål som enligt USA kan kopplas till Houthirebellerna som angripit en stor mängd kommersiella fartyg i Röda havet.
Det uttalade syftet med de amerikanska attackerna är att neutralisera Houthis förmåga att genomföra fartygsattacker där hundratals människor tidigare rapporteras ha dödats, många av dem civila.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under natten mot fredagen genomförde amerikanska och brittiska styrkor omfattande attacker mot Huthirörelsen i Jemen och ska ha angripit minst 60 mål på 16 olika platser.
Analytiker spår att konflikten i Mellanöstern eskalerar och att hela regionen riskerar att dras in i ett storskaligt krig.
De Iranstödda Huthirebellerna kontrollerar stora delar av Jemen, och Rödahavskusten och har under den senaste tiden attackerat ett stort antal handelsfartyg i området – någonting som lett till att många rederier börjat undvika Suez och istället ta den längre vägen runt Afrika.
Sent på torsdagsnatten genomförde USA och Storbritannien vad som beskrivs som ett ”omfattande militärt angrepp” mot de jemenitiska rebellerna och enligt amerikanska myndigheter har 60 mål på 16 olika platser attackerats – bland annat vapenförråd och luftvärnssystem.
Annons:
Stridsflygplan, fartyg och ubåtar deltog under attackerna och Tomahawk-robotar avfyrades mot rebellernas positioneringar. ”Strategiskt understöd” ska också ha getts av Australien, Bahrain, Kanada och Nederländerna.
Attackerna beskrivs som ett direkt svar på huthiernas fartygsattacker och förväntas följas av fler liknande angrepp om rebellerna ger sig på fler fartyg framöver.
Lovar att hämnas
Huthiernas talesman Nasr Aldeen beskriver den brittisk-amerikanska attacken som ”ett brutalt angrepp på vårt land” och lovar att hämnas.
– Vi kommer inte att backa från vårt stöd till det palestinska folket, kosta vad det kosta vill, säger han.
Enligt analytiker finns risk att attackerna mot Jemen kan leda till ett större regionalt krig i Mellanöstern och att fler aktörer, exempelvis Iran, dras in militärt i ett krig mot USA och deras allierade.
Just Iran har i neokonservativa och vänsterliberala amerikanska kretsar länge pekats ut som fiende och som det stora hotet i Mellanöstern. I decennier har inflytelserika röster argumenterat för att USA borde invadera landet, på liknande sätt som USA tidigare agerat i exempelvis Irak, Libyen eller Afghanistan.
Huthirebellerna har tidigare deklarerat att de genomför sina fartygsattacker till stöd för palestinierna i Gaza och Hamas. Inledningsvis var det också främst fartyg till och från Israel som attackerades, numera tycks man angripa fartyg av alla nationaliteter och oavsett destination.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
