Annons:

Analyser: USA:s direkta deltagande i attacken mot Iran förändrar den globala eskaleringslogiken

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad mars 2, 2026 – av Isac Boman
Protest mot USA:s och Israels attack mot Iran på Times Square i New York den 28 februari 2026.

Den geopolitiske analytikern Marco Vicenzino slår fast att de samordnade amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari inte bara är ytterligare ett kapitel i en utdragen konflikt – utan en strukturell eskalering med konsekvenser långt utanför Mellanöstern.

I en analys beskriver han hur USA nu har gått från strategiskt stöd till direkt militär aktör, och varnar för att den globala eskaleringslogiken har förskjutits på ett sätt som världens marknader och beslutsfattare ännu inte fullt ut insett.

Marco Vicenzino är grundare av Global Strategy Project, en oberoende institution för geopolitisk riskanalys, och en regelbunden kolumnist i South China Morning Post – Hongkongbaserade SCMP, Asiens ledande engelskspråkiga dagstidning. Hans analyser söker konsekvent det systemiska perspektivet bortom den direkta stridszonen.

Från skuggkrig till mellanstatlig konfrontation

Sedan oktober 2023 har konfrontationen mellan Israel och Iran genomgått vad Vicenzino beskriver som "avsiktliga faser": utbyten av missiler och drönare, israeliska angrepp mot kärnkraftsrelaterad infrastruktur under 2025, och ett växande amerikanskt operativt deltagande. Det som skedde den 28 februari representerar ett kvalitativt skifte.

Annons:

"Washington gick från att vara strategiskt stöd till att bli en synlig, direkt militär aktör vid sidan av Israel. Det skiftet förändrar avskräckningsbalansen", skriver Vicenzino.

Det handlar inte, menar han, om ett enskilt avskräckningsmisslyckande utan om det han kallar deterrence fatigue – en utmattad avskräckning. "Det är en gradvis urholkning av eskaleringströsklarna genom upprepade tester och avvägd vedergällning", förklarar han. Varje utbyte har normaliserat handlingar som för bara två år sedan hade betraktats som extraordinära.

"Det långvariga tabut mot direkta mellanstatliga angrepp har eroderats", konstaterar Vicenzino.

"Den verkliga faran är inte en enda attack. Det är den gradvisa sänkningen av eskaleringströskeln – eftersom krig i dagens fragmenterade värld sällan inleds med formella deklarationer", skriver Vicenzino.

Hormuzsundets strategiska vikt

Irans sannolika svar väntas bli avvägt snarare än maximalt, bedömer Vicenzino. Historiskt har det inneburit skiktade åtgärder: indirekta aktioner via allierade milisgrupper, cyberoperationer och signalering vid sjöfartens kritiska genomfartsled – inte minst Hormuzsundet.

Genom det smala sundet – som är knappt 55 kilometer brett på sitt trängsta ställe – passerar ungefär en femtedel av världens samlade oljekonsumtion. En störning, även begränsad, riskerar att skapa kraftiga prissvängningar i de energiberoende asiatiska ekonomierna.

"För Asien är sundet inte bara geografi. Ungefär en femtedel av den globala oljekonsumtionen passerar genom det. Redan begränsade störningar kan sända prissvängningar genom energiberoende ekonomier från Nordostasien till Sydostasien", skriver Vicenzino.

Israeliska luftvärnsmissiler över Tel Aviv den 28 februari 2026.
Långexponerat foto visar spår av israeliska luftvärnsmissiler över Tel Aviv den 28 februari 2026. Foto: Xinhua

Kinas dilemma och det splittrade systemet

Eskalationen utspelar sig mot bakgrunden av ett "fragmenterat, polycentriskt system" – inte en stabil multipolär ordning, som Vicenzino understryker. I ett sådant system kan regionala kriser få globala konsekvenser snabbare, eftersom makt alltmer utövas via ombud, cybernätverk och ekonomisk hävstång.

Kinas position är särskilt komplicerad. Peking framträdde 2023 som den diplomatiska medlaren som möjliggjorde den historiska normaliseringen mellan Iran och Saudiarabien – en bedrift som signalerade Kinas ambitioner som stabiliserande stormakt i Gulfregionen. Men energiberoendet av regionen är djupt.

"Eskalering som hotar sjöfartsflödena komplicerar den balansakten", påpekar Vicenzino, som noterar att Peking positionerat sig som en stabiliserande ekonomisk partner i regionen "med strategisk försiktighet i säkerhetsfrågor".

Även USA:s position präglas av strategisk begränsning. Djupare engagemang i Mellanöstern sker parallellt med en strategisk kapprustning med Kina och pågående åtaganden i Europa. "Strategisk kapacitet är ändlig. Beslut om styrkepositionering i en region påverkar oundvikligen kalkylerna i en annan", slår Vicenzino fast.

Den normaliserade eskaleringens verkliga fara

Energimarknader reagerar snabbt på upplevd störning. Finansmarknader prissätter geopolitisk risk snabbare än regeringar hinner förhandla om nedtrappning. I ett sammankopplat globalt system, understryker Vicenzino, förblir svallvågorna från en regional kris sällan begränsade dit.

Hans djupaste varning gäller inte den enskilda attacken utan vad den signalerar om eskaleringslogikens riktning: "De expanderar stegvis och normaliseras innan ledarna fullt ut begriper de kumulativa konsekvenserna."

De närmaste veckorna avgör om det som hände den 28 februari förblir isolerat eller markerar inledningen på en mer ihållande fas av spänning mellan USA och Iran. "Mellanöstern förblir en strategisk knutpunkt i det globala systemet. När eskalering sker där, sträcker sig svallvågorna långt bortom dess gränser", avslutar Vicenzino.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 13:19 – av Redaktionen
Oljetankers i Hormuzsundet.

TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 11:33 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad augusti 27, 2026 – av Jan Sundstedt
Irans armétalesperson Mohammad Akraminia talar och gestikulerar under en intervju i juli 2026.
Irans armétalesman Mohammad Akraminia under en intervju som han publicerade på sitt officiella X-konto den 22 juli 2026.

Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts.

Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en intervju med den iranska nyhetsbyrån Mehr.

Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds.

Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt.

I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt.

Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.

Uppgifterna saknar fullständig insyn

Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system.

Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga.

Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16.

Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa.

Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt.

Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.