USA och Israel har under lördagsmorgonen den 28 februari inlett ett gemensamt militärt anfall mot Iran. Explosioner har rapporterats i centrala Teheran och på flera andra platser i landet, enligt iranska medier och internationella nyhetsbyråer.
Israels försvarsminister Israel Katz meddelade att landet har inlett "ett förebyggande anfall mot Iran för att undanröja hot mot staten Israel".
USA:s president Donald Trump bekräftade kort därefter i ett videomeddelande på sociala medier att USA "inlett stora stridsoperationer i Iran".
"Vårt mål är att försvara det amerikanska folket genom att eliminera överhängande hot från den iranska regimen", sade Trump och tillade att Iran "aldrig kan tillåtas inneha kärnvapen".
Attackerna mot Teheran
Enligt Irans halvofficiella nyhetsbyrå Fars har flera missiler slagit ned vid Universitetsgatan och Jomhouri-området i centrala Teheran.
Även det norra Seyyed Khandan-området har drabbats, enligt nyhetsbyrån Tasnim. Rök observerades stiga över stadssilhuetten.
Enligt AP slog ett av anfallen ned nära den iranske högste ledaren ayatolla Ali Khameneis kontor i Teheran.
Khamenei befinner sig dock inte i huvudstaden utan har förts till en säker plats, enligt en iransk källa citerad av Reuters.
Al Jazeeras korrespondent i Teheran rapporterar att mobiltelefontrafiken har avbrutits i flera delar av huvudstaden.
"Krossande vedergällning"
Iran har omedelbart signalerat att ett motanfall förbereds. En iransk tjänsteman uppgav för Reuters att Teheran förbereder en "krossande vedergällning".
I Israel har luftvärnssirener ljudit och en nationell nödsituation har utlysts. Den israeliska militären har infört förbud mot utbildningsverksamhet, samlingar och arbetsplatser – med undantag för samhällsviktiga sektorer. Allt civilt flyg över Israel har stoppats.
USA:s ambassad i Qatar har infört skyddsläge för all personal och uppmanat amerikanska medborgare att göra detsamma. Iraks transportministerium har stängt landets luftrum.
Planerat i månader
Anfallet skedde trots att USA och Iran så sent som denna vecka genomförde förhandlingar om det iranska kärnvapenprogrammet. Enligt en israelisk försvarskälla citerad av Reuters har operationen planerats i månader och lanseringsdatumet bestämdes för flera veckor sedan.
USA och Iran hade återupptagit förhandlingar i februari i ett försök att lösa den decennielånga tvisten genom diplomati.
Israel krävde dock att varje avtal med Iran måste inkludera nedmontering av Teherans kärnvapeninfrastruktur – inte bara ett stopp för anrikningen – samt begränsningar av Irans missilprogram.
Iran uppgav att landet var berett att diskutera begränsningar av kärnvapenprogrammet i utbyte mot att sanktioner hävs, men vägrade koppla frågan till missilprogrammet.
Mehran Kamrava, chef för iranska studier vid Arab Center for Research and Policy Studies, konstaterade att Israel "verkar ha inlett ett anfall utformat för att spåra ur förhandlingarna".
Massiv militär närvaro
USA har byggt upp en omfattande militär närvaro i regionen under de senaste veckorna. Den inkluderar två av USA:s största krigsfartyg – hangarfartygen USS Gerald R. Ford och USS Abraham Lincoln – samt stridsflygplan, robotjagare och annan kapacitet.
Ford, USA:s nyaste och världens största hangarfartyg, har en kärnreaktor ombord och kan bära mer än 75 militära flygplan.
Lincoln, som omgrupperats från Stilla havet i januari, sköt tidigare i februari ned en iransk drönare som "aggressivt" närmade sig fartyget.
Lördagens anfall markerar den andra stora militära konfrontationen mellan Israel och Iran på mindre än ett år – efter det tolv dagar långa flygkriget i juni 2025.
Det innebär också den mest dramatiska eskaleringen av den amerikanska militära inblandningen i konflikten med Iran på årtionden.
