USA friger Jonathan Pollard efter 30 år. Pollard dömdes 1985 till livstids fängelse för att ha spionerat på USA för Israels räkning.
Under 80-talets Kalla kriget spionerade Jonathan Pollard på USA åt Israel. Exakt 30 år efter att han greps av USA kommer han släppas fri, den 21 november, rapporterar NBC News.
Jonathan Pollard är den enda amerikanska medborgare som någonsin dömts till livstids fängelse för spionage för en amerikansk allierads räkning. Han försedde Israel med amerikanska underrättelsehemligheter.
Kritiker menar att benådningen är orkestrerad av president Barack Obamas administration för att gjuta olja på vågorna med Israel, som varit skarpt kritiska till det kärnavtal som USA och Iran kommit överens om tidigare i månaden.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Deutsche Bank skickade 21 rapporter om misstänkta transaktioner kring Jeffrey Epstein till myndigheterna. De gällde omkring 3 000 betalningar värda 581,9 miljoner dollar. Läckta interna handlingar visar också att banken tog in honom som kund 2013, när hans brott redan var allmänt kända.
Siffrorna kommer från ett internt dokument från bankens amerikanska enhet för underrättelser om finansiell brottslighet. Dokumentet är ett av över 15 miljoner filer som två visselblåsare förde ut ur banken. Granskningen Inside Deutsche Bank redovisar transaktionerna, som gjordes mellan oktober 2013 och maj 2019.
Rapporterna gäller misstankar som banken anmält, inte belopp som fastställts som brottsliga. Summan är ändå mer än dubbelt så stor som de 250 miljoner dollar som senator Ron Wyden tidigare pekade ut.
Anmälde först efter gripandet
Enligt Wydens rapport lämnade banken in sina rapporter om Epstein först i efterhand, efter att han gripits i juli 2019.
Annons:
— De underlät att i tid rapportera mer än 250 miljoner dollar i misstänkta transaktioner kopplade till Epstein till finansdepartementet, sade Wyden till CNN.
Epstein blev kund i augusti 2013. Enligt handlingarna gav personer på bankens högsta nivå klartecken, bland annat chefen för bekämpning av finansiell brottslighet och regelefterlevnad samt dåvarande chefsjuristen för Deutsche Bank America.
Oberoende övervakare konstaterade 2020 att ledande chefer kände väl till problemen men ändå godkände kundrelationen via e-post.
Först i december 2018 fick Epstein beskedet att kontona skulle stängas. Avvecklingen tog ytterligare ett halvår, och banken stängde de två sista kontona tre dagar efter gripandet.
Miljonböter och ett erkänt misstag
År 2020 gick banken med på att betala 150 miljoner dollar i sanktionsavgift till New Yorks finansinspektion. Myndigheten beskriver det som den första tillsynsåtgärden mot ett finansinstitut för affärer med Epstein. Avgiften gällde även bankens relationer med Danske Estonia och FBME Bank.
Tre år senare, 2023, gick banken också med på en förlikning på 75 miljoner dollar med Epsteins offer.
Banken erkänner att det var ett misstag att ta in Epstein 2013 och beklagar kopplingen till honom. Enligt banken har den samarbetat med myndigheter och kongressen och stärkt kontrollerna med teknik, utbildning och fler anställda.
Av amerikanska domstolshandlingar framgår att banken hoppades tjäna 2–4 miljoner dollar om året på Epstein.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jeffrey Epstein ströps sannolikt i sin cell, säger den rättsmedicinske experten Michael Freeman efter att ha granskat obduktionsbilderna. Enligt honom går skadorna på kroppen inte att förena med den officiella förklaringen att finansmannen hängde sig.
Freeman presenterade sin analys i London på måndagskvällen och publicerade därefter forskningen och akterna från New Yorks rättsläkarkontor. Han har tidigare varit expert på dödsorsaker åt amerikanska åklagare, bland annat efter George Floyds död.
Han pekar på en djup blödning i vänster axel, skador som liknar slag mot ansiktet och vad han tolkar som möjliga nagelmärken ovanför märket på halsen. Hans bedömning är att Epstein ströps med en ligatur, troligen bakifrån, och att samma ligatur sannolikt sedan användes vid upphängningen.
— Skadorna och sättet kroppen hittades på stämmer inte överens. Då återstår bara en förklaring, och det är att dödsfallet var resultatet av att han dödades, säger Freeman till BBC.
Annons:
Analys utan kroppen
Freeman har inte själv undersökt kroppen. Han utgår från handlingar och fotografier från Epsteins bror Mark Epstein, som länge hävdat att brodern mördades.
Arbetet är enligt Freeman oberoende, och han har inte fått betalt av Mark Epstein. Analysen har inte genomgått kollegial granskning.
Rättsläkaren som obducerade Epstein 2019 drog motsatt slutsats: skadorna talade för hängning, och typiska försvarsskador vid strypning saknades. Dåvarande chefsrättsläkaren Barbara Sampson har stått fast vid beslutet.
Vem som i så fall dödade Epstein har Freeman ingen teori om. I stället uppmanar han andra att pröva hans slutsatser.
— Visa mig var jag har fel, säger han.
Sovande vakter och kameror som inte spelade in
Epstein, 66, hittades död på Metropolitan Correctional Center i New York den 10 augusti 2019. Han var dömd för sexbrott sedan 2008 och väntade på rättegång efter ett nytt åtal för sexhandel med minderåriga.
Justitiedepartementets granskningsrapport från 2023 visar att nattvakterna inte gjorde sina ronder och förfalskade anteckningarna. Under delar av natten satt de orörliga vid skrivbordet och såg ut att sova.
Ett hårddiskfel hade sedan den 29 juli stoppat inspelningen, men inte livebilden, från ungefär hälften av häktets kameror. Felet upptäcktes den 8 augusti men åtgärdades först efter dödsfallet.
Den inspelning som fanns täckte ingången till avdelningen men inte Epsteins celldörr. På den syntes enligt rapporten ingen gå in på avdelningen under de aktuella timmarna.
Epstein satt dessutom ensam. Psykologavdelningen hade instruerat att han skulle ha en cellkamrat, men när kamraten flyttades den 9 augusti ersattes han aldrig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.
Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.
Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.
Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.
Annons:
— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.
Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.
Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.
Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.
Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den danske folketingsledamoten Jacob Harris vill tala med Ryssland i stället för att trappa upp kriget. I en intervju berättar han att han motarbetas på hemmaplan för sin fredslinje, och att regeringen enligt honom inte lämnar utrymme för någon annan åsikt än sin egen.
Harris sitter som politisk vilde i Folketinget, Danmarks parlament. I intervjun, som RT publicerade torsdagen den 12 november, säger han att han och ytterligare en ledamot är två av Folketingets 179 som vill se en annan kurs än den Danmark och de flesta europeiska länder håller i dag.
Enligt Harris trappar den kursen upp konflikten och gör Ryssland till skurken i allt.
— Det jag gör här i parlamentet är att jag vill tala med Ryssland. Jag vill inte slåss med Ryssland, och jag behandlas kanske som landets allra värsta människa på grund av det. Och det är väldigt olyckligt, säger Harris.
Annons:
Fördömd efter protesten
Intervjun kom dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talat från Folketingets talarstol. När de andra ledamöterna reste sig och applåderade satt Harris kvar med armarna i kors. Bilder på protesten lade han sedan ut på X.
Reaktionerna var hårda. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kallade protesten en provokation, och oppositionsledaren Inger Støjberg anklagade Harris för att gå Putins ärenden.
Efter intervjun gick utrikesministern ännu längre.
— Det han gör är uppenbart skadligt. Det är skadligt för landet, och det är skadligt för allting, sade Løkke Rasmussen till danska DR, enligt The Copenhagen Post.
Under november har Harris träffat både Rysslands ambassadör Vladimir Barbin och Ukrainas ambassadör Andrii Yanevskyj i Köpenhamn. Mötet med Barbin i tisdags kallade han "respektfullt". De två efterlyste där en mer neutral dansk hållning till kriget.
— För mig handlar det inte om att stödja Ukraina eller stödja Ryssland. Jag stöder det danska folket, och vi vill inte ha ett krig med Ryssland som regeringen vill, säger han.
I Folketinget samarbetar Harris med Cecilie Liv Hansen, även hon politisk vilde och tidigare i Liberal Alliance. De har bildat en arbetsgemenskap på Christiansborg sedan båda uteslutits ur sina partier, skriver DR.
Hansen stödde redan i oktober hans planerade möte med Rysslands ambassadör och kallade det rimligt att träffa ambassadörer oavsett var de kommer ifrån. På sin gemensamma Facebooksida skriver de att de tror på "frihet, fred och starka gemenskaper".
Statsministern och grannländerna
Harris säger att han var den förste skandinaviske politikern som sträckte ut handen till Ryssland, när han meddelade att han skulle tala med den ryske ambassadören. Efter det valde Norge och Finland att kontakta Putin. Enligt programledaren i intervjun talade Finlands president och Norges statsminister med den ryske presidenten i telefon i slutet av oktober.
Statsminister Mette Frederiksen reagerade då snabbt och negativt, berättar Harris. Hon ville tala med grannländerna och få dem tillbaka på linjen att Norden ska fortsätta med en aggressiv ton mot Ryssland.
— Det finns inget utrymme att ha en annan åsikt än regeringarnas, särskilt här i Danmark, säger Harris.
Han pekar på hur snabbt Frederiksen samlade Finland och Norge till möte och bjöd in Zelenskyj till Skandinavien för att träffa alla.
Dagen före talet i Folketinget mötte Zelenskyj de nordiska regeringscheferna på Marienborg, statsministerns residens. Harris kallar alltihop ett spel som styrs från toppen.
Garantier åt båda sidor
Harris vill att båda parter lägger de misslyckade förhandlingarna bakom sig och ser framåt, nu när kriget går mot sitt femte år.
— Om vi fortsätter att inte tala med varandra kommer den här konflikten bara att bli värre. Så jag säger: låt oss mötas och glömma hur de tidigare samtalen har gått, säger han.
Enligt Harris talar europeiska medier och regeringar bara om säkerhetsgarantier för Ukraina. Nato byggdes som ett försvar, säger han, men den som expanderar är inte längre ett försvar.
— Vi borde lyssna på båda sidor och fråga: vilka garantier kan vi ge Ryssland, och vilka garantier kan vi ge Ukraina och Europa? För om man bara talar om garantier för Ukraina, varför skulle Ryssland ens vilja ha den uppgörelsen? säger Harris.
Som Europas samtalspart vill han se någon med mindre aggressiv ton, kanske Finland, som fram till nyligen var ett neutralt land.
Linjen går stick i stäv med regeringens. Samma torsdag sade Frederiksen i Dublin att hon ännu inte ser några tecken på att Ryssland vill ha fred, och att det viktigaste är att Ukraina får vapen. Løkke Rasmussen har senare avvisat att diskutera Europas framtida säkerhetsordning med Ryssland innan det finns ett fredsavtal.
Folket och miljarderna
Två dagar före intervjun meddelade regeringen ytterligare 4,8 miljarder danska kronor i militärt stöd till Ukraina. Harris säger sig företräda en växande grupp danskar som är trötta och inte längre har råd med samma saker som för tre år sedan.
— Och sedan ser de Zelenskyj komma till Danmark och åka därifrån med miljarder. Jag tycker att vi borde fråga det danska folket innan vi skickar mer pengar till den här konflikten, säger han.
Han tror inte heller att de amerikanska förhandlarnas samtal i Moskva leder till något så länge Europa fortsätter att stödja kriget.
I ett Facebookinlägg efter intervjun skrev Harris att en lösning kräver att man förstår alla parters säkerhetsintressen: Ukrainas, Europas och Rysslands. "Därför bör vi ta varje chans till diplomati", skrev han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.