Annons:

Uppgifter: USA slutar planera militärövningar i Europa

Donald Trumps USA

Publicerad 11 mars 2025 – av Jan Sundstedt
Framtida militärövningar i Europa kan komma att arrangeras utan amerikanskt deltagande - eller med mycket begränsat sådant.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Bonniertidningen Expressen uppger att den amerikanska armén helt slutar delta i planeringen av militärövningar i Europa.

Trump-administrationen har tidigare aviserat att man vill minska USA:s militära närvaro på kontinenten och även övningar i Sverige förväntas påverkas av beslutet.

Tidningen hänvisar till flera källor man talat med, men medger att informationen i dagsläget är ”knapphändig”.

Uppgiftslämnarna förklarar att övningar med amerikansk militär i Europa kommer att genomföras som vanligt under 2025 – men att senare övningar, som idag ligger på ”ritbordet”, kan komma att arrangeras utan amerikanska soldater eller med mycket begränsat deltagande från USA.

Annons:

Bakgrunden ska vara att Trump-administrationen kraftigt vill skära ner på försvarsutgifterna i Europa och istället öka de militära satsningarna i den indo-pacifiska regionen, där relationerna med Kina blir alltmer frostiga.

Amerikanskt deltagande i europeiska militärövningar har tidigare varit mycket vanligt – även för svensk del långt innan Nato-inträdet. Förra året deltog svenska soldater tillsammans med amerikanska enheter under ett flertal övningar i bland annat Norge, Motala, Stockholms skärgård, Göteborg och Gotland.

Försvarsmakten vill inte kommentera

– Om det här är sant ligger det i linje med det som det kommit uppgifter om att man från Pentagons sida inte ska lägga mer pengar på European command, African command och Central command, de vill säga Europa, Afrika och Mellanöstern, säger den starkt pro-ukrainske överstelöjtnanten Joakim Paasikivi, som nästan alltid är den som får kommentera militära skeenden i svenska etablissemangsmedier.

– Då går naturligtvis förutsättningarna ned för att ha gemensamma operationer med amerikanarna, konstaterar han vidare.

Den svenska försvarsmakten vill inte kommentera uppgifterna och hävdar att man har ”ett gott samarbete med” USA som är en ”viktig militär partner”.

”Allied Command Operations fortsätter att planera och genomföra övningar med alla NATO:s 32 allierade för att öka vår kollektiva beredskap att avskräcka potentiella hot mot Euro-Atlanten och försvara dess en miljard invånare. Dessa övningar inkluderar amerikanska styrkor, men ser också fler och fler europeiska styrkor träna enbart med andra europeiska styrkor, som under förra månadens Steadfast Dart”, skriver en talesman för Natos militära högkvarter Shape till tidningen.

Amerikanska representanter lämnar FN:s klimatfond

Samtidigt har det meddelats att USA:s två styrelseledamöter i FN:s klimatfond omedelbart lämnar sina uppdrag – och att de inte kommer att ersättas av andra representanter.

Trump-administrationen har redan tidigare dragit in motsvarande 40 miljarder dollar av den amerikanska finansieringen till fonden, som bland annat har i uppdrag att ge ekonomiskt stöd till utvecklingsländer som påstås vara särskilt drabbade av klimatförändringar och naturkatastrofer.

Tidigare i januari meddelade Donald Trump också att USA drar sig ur FN:s hårt kritiserade klimatavtal (Parisavtalet) där undertecknarna bland annat förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser och hålla den "globala uppvärmningen" under två grader.

Trump försökte lämna Parisavtalet redan 2017 – men hans efterträdare Joe Biden förhindrade detta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Efter uteblivet Nobelpris: Trump vill inte ha norrmän i USA

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 15:46 – av Jan Sundstedt
Donald Trump håller upp pekfingret när han talar med pressen utanför Vita huset.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, sade Donald Trump om Norge i samband med söndagens valmöte (arkivbild).

Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.

Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.

Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.

— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.

— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.

Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.

Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.

Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.

Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.

Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA låter vapenleverantörer peka ut framtidens krig

Donald Trumps USA

Publicerad 4 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Pete Hegseth talar framför en amerikansk flagga på Quantico.
Pete Hegseth presenterade Project Meridian under sitt tal på Quantico den 30 september. Studien ska föreslå vapen och teknik för framtida krig.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth låter Elon Musk, Palmer Luckey och Newt Gingrich kartlägga framtidens krig i projektet Project Meridian. Syftet med projektet är att säkra framtida amerikansk militär dominans.

Pete Hegseth presenterade satsningen på onsdagen, tillsammans med fem andra initiativ.

Musk, Luckey och Gingrich ska tillsammans med övriga deltagare undersöka framtidens slagfält och föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla.

Krigsdepartementet skriver att målet är "absolut teknisk dominans", och studien uppges omfatta krigföring från underjordiska miljöer till rymden kring månen, inte bara dagens slagfält.

Ambitionerna i Hegseths tal sträckte sig ännu längre: framtidens slagfält för barn och barnbarn, från under markytan till bortom månen.

Diger deltagarlista

Aktörerna i Project Meridian omfattar också Oracles tidigare vd Safra Catz, Palantirs medgrundare Joe Lonsdale och den pensionerade generalen James Rainey.

Musks SpaceX och Luckeys Anduril har omfattande kontrakt med försvarsdepartementet. Bolagen säljer redan den teknik som deras företrädare nu ska bidra till att bedöma.

Nuvarande och tidigare försvarstjänstemän varnar emellertid för intressekonflikter, och Politico rapporterade under fredagen om farhågor att bolagen kan få fördelar genom företrädarnas insyn och inflytande.

Pentagon svarar att MITRE ansvarar för analysen och rekommendationerna samt ska tillämpa skydd mot intressekonflikter. Anduril lovar att följa höga etiska krav när sådana konflikter uppstår.

Valet av utomstående motiverade Hegseth med att Pentagon inte ensamt bör bedöma framtidens krig. Myndighetens granskning av sig själv medför risker, varnade han.

Pete Hegseth: USA får inte ta sitt övertag för givet

Project Meridian är en studie och inte ett slutgiltigt beslut att köpa vapen. Studien ska föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla, testa och ta i bruk.

Försvarsministern skriver i sitt memorandum att snabba framsteg inom artificiell intelligens, självgående system, robotteknik och bioteknik kommer att förändra krigföringen samt att USA inte får ta sitt militära övertag för givet.

Forskningsorganisationen MITRE bekräftade under fredagen att den leder genomförandet av studien.

Studien ska kartlägga framtida krigföring, hitta luckor i USA:s militära förmåga och föreslå konkreta åtgärder. Pete Hegseth betonade i talet att uppdraget inte gäller ny strategi eller politik.

Projektgruppen ska lämna slutsatser och rekommendationer till Hegseth inom 120 dagar, senast den 28 januari 2027.

Departementet betonar att slutrapporten ska offentliggöras men med en hemligstämplad bilaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps medieförbud stoppas i 14 dagar – presskorten ska tillbaka direkt

Donald Trumps USA

Publicerad 24 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump pekar från podiet i Vita husets pressrum
Trump vid en tidigare pressbriefing i Vita husets pressrum. En federal domare har nu stoppat utestängningen av CNN, MS NOW och Politico.

En federal domare stoppar Donald Trumps utestängning av CNN, MS NOW och Politico från Vita huset. Under torsdagen beordrade domaren Tim Kelly administrationen att omedelbart lämna tillbaka de tre mediernas presskort, och han underkände samtidigt regeringens hänvisning till nationell säkerhet.

Kelly bedömer att förbudet sannolikt strider mot konstitutionen, både mot skyddet för yttrande- och pressfrihet i First Amendment och mot mediernas rätt till en rättssäker prövning, due process. Det rapporterar Reuters. Förbudet får inte verkställas under 14 dagar.

Trump meddelade förbudet den 18 september. I måndags stämde de tre medierna presidenten och andra företrädare för administrationen i federal domstol i Washington. De begärde ett tillfälligt förbud som skulle ge dem tillträdet tillbaka medan målet prövas.

Trumps egna ord mot säkerhetsargumentet

Justitiedepartementets jurister försökte motivera utestängningen med nationell säkerhet. Kelly köpte inte det.

"Underlaget saknar faktiskt stöd för svarandenas påstående att återkallelsen av kärandenas presskort verkligen kommer att skydda den nationella säkerheten, eller att den nationella säkerheten hotas om domstolen beordrar att korten återställs medan processen pågår", skriver domaren.

Han påpekar samtidigt att Trump själv har angett ett helt annat skäl: mediernas "påstådda bristande sanningsenlighet och negativitet". På sociala medier skrev presidenten att de tre medierna "inte ska kunna skriva eller rapportera påhitt och lögner hela tiden".

Förklaringen kom i efterhand

Justitiedepartementet hävdade i en inlaga i tisdags att tillträde till Vita huset är ett privilegium, inte en rättighet, och att presidenten har befogenhet att stänga ute nyhetsorganisationer.

Vid en förhandling på onsdagen hänvisade Kelly till två prejudikat från den federala appellationsdomstolen i District of Columbia. Enligt honom slår de fast att journalister har rätt till due process innan deras presskort dras in. Det framstod inte heller som att Vita huset hade gett medierna någon verklig möjlighet att bestrida beslutet.

Regeringens jurist menade att administrationen hade förklarat sig tillräckligt i brev till medierna i tisdags. Domaren var skeptisk och noterade att breven skickades först efter att presskorten dragits in och stämningen lämnats in.

Mediernas advokat beskrev utestängningen som en exempellös, orimlig och hård bestraffning, utdelad utan lagstadgat förhandsbesked eller möjlighet att bestrida den.

En koalition av pressfrihetsorganisationer och dussintals nyhetsmedier, bland dem Reporters Committee for Freedom of the Press, Reuters, Washington Post och Fox News, lämnade på onsdagen in en skrivelse till stöd för de tre medierna. Där står att "att frånta journalister och nyhetsmedier deras rättigheter på grund av upplevd redaktionell hållning strider mot årtionden av praxis från Högsta domstolen".

Vita huset och mediernas företrädare svarade inte omedelbart på Reuters frågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar Iran med förintelse från FN:s talarstol

Donald Trumps USA

Publicerad 23 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump talar i FN:s generalförsamling i New York.
USA:s president Donald Trump talar i FN:s generalförsamling under tisdagen, där han ställde Iran inför valet mellan avtal och förintelse.

USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen.

Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt.

Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal.

— Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen.

Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder".

Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump.

I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.

Tre versioner av samma möte

Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt.

Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt.

— Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump.

Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare.

Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.

Kriget som säljargument

Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen.

Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar.

Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor.

Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.

Ukraina, västra halvklotet och Grönland

Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat.

— Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han.

Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet".

USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron.

Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.