Ungerns parlament har röstat igenom en grundlagsändring som begränsar hur länge en person får vara premiärminister. Regeln gäller retroaktivt från 1990 och innebär att Viktor Orbán, som nyligen förlorade makten till Péter Magyars Tisza-parti, i praktiken stoppas från att återvända till regeringschefsämbetet.
Beslutet innebär att ingen person ska kunna väljas till premiärminister om han eller hon redan har innehaft posten i sammanlagt minst åtta år. Enligt den antagna ändringen ska även tidigare mandatperioder räknas in, från och med den 2 maj 1990.
Orbán har suttit som Ungerns premiärminister i två omgångar, först 1998–2002 och därefter från 2010 fram till årets valförlust. Med den nya regeln passerar han tidsgränsen med bred marginal och kan därmed inte återvända som premiärminister utan en ny grundlagsändring.
Förslaget lades fram av företrädare för Tisza, det parti som leds av premiärminister Péter Magyar. Enligt Politico antogs ändringen med 135 röster för och 50 emot. Reuters har tidigare rapporterat att Tisza beskriver tidsgränsen som en del av arbetet med att återställa demokratiska kontrollmekanismer efter Fidesz långa maktinnehav.
Magyar vann valet i april efter en kampanj där han lovade ett politiskt systemskifte och en uppgörelse med Orbán-erans institutionella arv. Tiszas parlamentsmajoritet ger regeringen möjlighet att genomföra omfattande grundlagsändringar, något som nu används för att skriva om delar av det konstitutionella ramverk som Fidesz byggde upp under sin tid vid makten.
Kritik om personanpassad lag
Från Fidesz och Orbáns anhängare beskrivs beslutet som en lag riktad mot en enskild politiker. Fideszledamoten Gergely Gulyás kritiserade enligt ungerska Magyar Nemzet förslaget som ett exempel på personanpassad lagstiftning med retroaktiv verkan.
Även juridiska kritiker har invänt mot konstruktionen. Zoltán Lomnici Jr., jurist och tidigare rådgivare på den ungerska författningsdomstolen, menar att lagar enligt rättsstatliga principer bör vara allmänna och abstrakta, inte utformas som vapen mot konkreta personer.
Regeringssidan framhåller däremot att åttaårsgränsen även begränsar Magyars egen framtida maktutövning. Den gör det svårare för en ny premiärminister att bygga upp samma långvariga personmakt som Orbán gjorde, men kritiker påpekar samtidigt att varje framtida regering med två tredjedelars majoritet kan ändra grundlagen igen.
Fler delar av Orbáns system rivs upp
Grundlagsändringen handlar inte enbart om premiärministerposten. Den banar också väg för att avskaffa Ungerns kontroversiella suveränitetsskyddsmyndighet, som inrättades under Orbán och som av EU-kommissionen har kritiserats för att strida mot EU-rätten.
Ändringen berör även de stiftelser som under Fidesz fick kontroll över universitet och andra stora offentliga tillgångar. Magyars regering vill kunna återföra dessa till statlig kontroll och beskriver tillgångarna som nationella även när de formellt har lagts i privata stiftelseformer.
Nya Dagbladet har tidigare skrivit om maktskiftet i Ungern, där Magyars seger över Orbán beskrevs som en politisk jordbävning men också som början på en betydligt svårare institutionell maktkamp.
Den nya tidsgränsen blir därmed både en symbolisk och praktisk markering. Den sätter punkt för Orbáns möjlighet att snabbt återvända till premiärministerposten, samtidigt som den visar hur snabbt Tisza tänker använda sin majoritet för att montera ned centrala delar av den ordning som präglat Ungern i mer än ett decennium.
Är det rättfärdigat att införa en retroaktiv tidsgräns för att förhindra Viktor Orbáns återkomst som premiärminister i Ungern?
Röstning stängd
16 röster totalt
