Annons:

Trumps väljare säger nej till amerikansk inblandning i Israels krig

Donald Trumps USA

Uppdaterad juni 19, 2025, Publicerad juni 19, 2025 – av Redaktionen
Många av Trumps väljare lockades av hans löften om att undvika dyra och onödiga krig.

En majoritet av Donald Trumps anhängare motsätter sig amerikansk militär inblandning i Israels krig mot Iran. Det visar en ny opinionsundersökning som publicerades på onsdagen.

Enligt den omfattande undersökningen från Economist/YouGov, som genomfördes under helgen, vill 53 procent av de väljare som stödde Trump i presidentvalet 2024 att USA ska hålla sig utanför Israels attacker. Endast 19 procent av Trumps anhängare förespråkar amerikansk militär intervention, medan 63 procent föredrar att administrationen försöker förhandla med Iran om dess kärnprogram.

Bland samtliga väljare i undersökningen ansåg 60 procent att USA bör avstå från att använda militärt våld i konflikten.

Resultaten speglar en sedan länge utbredd opinion för fredliga lösningar i Iranfrågan. En undersökning från Chicago Council on Global Affairs-Ipsos, i april, visade att åtta av tio amerikaner föredrog diplomati eller skärpta ekonomiska sanktioner framför militära insatser för att stoppa Irans kärnvapenambitioner.

Annons:

Även om diplomati eller sanktioner skulle misslyckas föredrar många amerikaner andra metoder. Samma Ipsos-undersökning visade att 60 procent kunde tänka sig amerikanska cyberattacker mot iranska system, men bara 48 procent av amerikanerna stödde flyganfall mot kärnanläggningar.

"Ett fruktansvärt misstag"

Motståndet mot en militär upptrappning märks även bland flera republikanska politiker.

"Det här är inte vårt krig. Men om det vore det, måste kongressen besluta om sådana frågor enligt vår konstitution", skrev Thomas Massie, republikansk kongressledamot från Kentucky, på X tidigare i veckan. Han gav där sitt stöd till ett försök att samla stöd i representanthuset för en tvåpartiresolution om att begränsa presidentens krigsbefogenheter.

Den libertarianske senatorn Rand Paul är också en mycket högljudd motståndare mot att dra in USA i ännu ett onödigt krig.

– Jag kommer inte att rösta för att skicka amerikanska ungdomar till Iran. Jag tycker att det vore ett fruktansvärt misstag på alla sätt, det här är inte vårt krig. Vårt land ruinerar sig självt genom att inte klara sina åtaganden gentemot vårt eget folk. Vi borde aldrig skicka en enda soldat till Iran, och jag hoppas att jag är tydlig med det, deklarerade han nyligen i en intervju.

Tim Burchett, republikansk kongressledamot från Tennessee, sa till CNN på onsdagen att han ville se "mycket lite" amerikansk inblandning i den eskalerande konflikten.

– Vi behöver inte ytterligare ett oändligt krig i Mellanöstern. Gamla män fattar beslut och unga män dör, och det är krigets historia, sa han.

– Vi behöver ta ett djupt andetag och sakta ner det här och låta israelerna göra sin grej. Vi behöver inte ett krig på tre fronter under vår livstid.

Samtidigt pågår en intensiv kampanj från mäktiga neokonservativa aktörer och Israellobbyn för att få Trump-administrationen att dra in USA i kriget – trots det folkliga motståndet och presidentens tidigare löften om att bli en ”fredsmäklare” och avsluta alla krig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump lovar 5 000 dollar per vuxen amerikan – om republikanerna behåller kongressen

Donald Trumps USA

Publicerad september 10, 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump talar vid en mikrofon med åhörare och amerikanska flaggor bakom sig.
Donald Trump talar vid republikanernas konvent i Dallas, där han lovade 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare vid en republikansk valseger.

USA:s president Donald Trump lovar en utbetalning på 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare – men bara om republikanerna behåller både representanthuset och senaten efter valet i november. Pengarna ska spenderas inom landet, och hur notan ska betalas är fortfarande oklart.

Löftet gavs under ett republikanskt konvent i Dallas på onsdagen, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT.

Om Republikanerna vinner både representanthuset och senaten kommer jag, tack vare vår enorma styrka och ekonomiska framgång, att ge varje vuxen amerikansk medborgare 5 000 dollar, sade Trump.

Presidenten knöt utfästelsen till vad han beskriver som landets ekonomiska styrka och framgång, och liknade utbetalningen vid ett företags utdelning till aktieägarna. Namnet han själv gav den, enligt nyhetsbyrån AP, är "the Trump Dividend".

Ett villkor angavs redan på plats:

Det enda förbehållet är att utdelningen vi gör måste spenderas i USA, sade Trump.

Oklar finansiering

Något beslut om utbetalningen finns inte. USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg uppskattar kostnaden till omkring 1 200 miljarder dollar och konstaterar att det inte framgått var pengarna ska tas ifrån. AP påpekar att kongressen måste godkänna en sådan utbetalning, och citerar Marc Goldwein vid tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget, som säger att presidenten saknar befogenhet att skicka pengar till amerikaner på egen hand: "Vi har inga överskott att dela ut".

Inom en timme började löftets räckvidd krympa. Vicepresident JD Vance antydde enligt AP dels att de rika inte skulle omfattas, dels att utbetalningen skulle kunna finansieras med tullintäkter – intäkter som enligt samma källa är långt mindre än den utlovade summan.

Utdelningen är alltså villkorad av ett valresultat, inte av ett budgetutrymme. Den republikanske senatorn Bernie Moreno från Ohio skrev på X sent på onsdagen att han ska ha ett lagförslag redo så att "the Trump Dividend" kan antas omedelbart efter valet den 3 november. Blir det av avgörs då om löftet om 5 000 dollar per vuxen amerikan är ett vallöfte eller en utgiftspost.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en satellitbild av Ontariosjön till vänster och Donald Trump till höger.
Donald Trump har beordrat amerikanska myndigheter att kalla Ontariosjön för ”Lake America”.

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.

Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.

Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.

Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.

”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.

Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.

Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.

Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.

Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.

Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Folkmordet i Gaza

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Palestinademonstranter med flaggor och bojkottskyltar utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London.
Palestinademonstranter utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London den 22 juli 2023. Protesten gällde företagets dåvarande sponsring av Israels fotbollsförbund.

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025.

Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224.

Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning.

Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen.

USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza.

Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning.

USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter.

Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026.

USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford vända mot varandra.
USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford.

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater.

Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el.

Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump.

Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News.

Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor.

Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium.

Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.