Annons:
Annons:

Trump vill ta över Grönland – kan använda militären

Donald Trumps USA

Uppdaterad 8 januari 2025, Publicerad 8 januari 2025 – av Jan Sundstedt
"Folk vet inte ens om Danmark har laglig rätt till Grönland", enligt Trump.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Under en presskonferens bekräftade Donald Trump att han inte utesluter att använda varken ekonomisk eller militär press för att lägga beslag på det danska territoriet Grönland och den viktiga Panamakanalen.

– Vi behöver dem för ekonomisk säkerhet, så jag kan inte utesluta att vi kommer att göra något, uppger Trump.

På en rak fråga från en journalist om den tillträdande presidenten utesluter att använda ekonomisk eller militär press mot Panama och Danmark för att få igenom sina krav svarar Trump blankt ”nej”.

Annons:

Nyligen deklarerade han också att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat – vilket den avgående premiärministern Justin Trudeau besvarade på plattformen X med kommentaren ”inte en chans i helvete”.

Utspelet att Kanada ska ge upp sin suveränitet och istället underkasta sig amerikansk överhöghet har av många tolkats som ett skämt eller en ”trollning” – medan kraven på Panamakanalen och Grönland av allt att döma tycks vara genuina och allvarligt menade.

Enligt Trump måste USA kontrollera Grönland för att värna amerikanska intressen, men också för att ”skydda den fria världen”, och han påstår vidare att ”folk inte ens vet om Danmark har laglig rätt” till territoriet.

Tolkas som ett hot

Den frispråkige presidenten har redan tidigare försökt köpa världens största ö – och när Danmarks statsminister Mette Frederiksen förkastade erbjudandet svarade han med att ställa in ett planerat statsbesök.

I övrigt vill Donald Trump att mexikanska golfen byter namn till amerikanska golfen – med motiveringen att detta är ett ”vackert och passande namn”.

Det kan noteras att såväl Kanada som Danmark och Panama på olika sätt är nära allierade med USA, och att Danmark och Kanada båda är medlemmar i den USA-ledda militäralliansen Nato vars huvudsyfte påstås vara att stötta och skydda varandra militärt.

Även om Trump är kryptisk och inte vill förklara närmare hur han tänker ta kontroll över områdena har utspelen av många tolkats som ett hot, varför flera europeiska ledare också låtit meddela att man inte tänker tolerera ett amerikanskt övertagande av Grönland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Demokraternas senatsledare: Vi ska avsluta Irankriget

Donald Trumps USA

Uppdaterad Idag kl 16:07, Publicerad Idag 11:59 – av Emil Fjellstedt
Chuck Schumer
Chuck Schumer (D) i samband med onsdagens presskonferens.

Demokraternas ledare i USA:s senat, Chuck Schumer, sade på onsdagen att kriget mot Iran ska avslutas och att det kommer att finnas stöd för detta från vissa republikanska senatorer.

Chuck Schumers (D) uttalande kom i samband med en presskonferens dagen efter Demokraternas jordskredsseger i det amerikanska mellanårsvalet.

— Vi ska avsluta kriget. Vi har redan några republikaner som har anslutit sig till oss för att avsluta kriget, och grundlagsfäderna såg budgetmakten som ett av sätten att hålla tillbaka en president som för krig utan det amerikanska folkets samtycke, sade Schumer vid en presskonferens på Demokraternas senatsvalskommittés högkvarter i Washington.

Annons:

Donald Trump sade på tisdagskvällen att kriget mot Iran delvis låg bakom Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet.

Trump vidhöll dock att han inte ångrade att han inledde kriget tidigare i år.

— Iran var en del av det, sade Trump i telefonintervjun när han fick frågan om kriget bidrog till Republikanernas svaga valresultat.

I juni röstade fyra republikanska senatorer tillsammans med Demokraterna för en resolution om presidentens krigsbefogenheter.

Resolutionen krävde att Trump skulle dra tillbaka amerikanska trupper från stridigheterna mot Iran, som hade inletts utan ett formellt bemyndigande från kongressen att använda militärt våld.

Demokraterna har i mellanårsvalet vunnit majoriteten i både representanthuset och senaten med bred marginal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tungt valnederlag för Donald Trump

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 08:58 – av Jan Sundstedt
Närbild av Donald Trump i blå kostym på hans officiella presidentporträtt, med en amerikansk flagga i bakgrunden.
Donald Trumps officiella installationsbild från januari 2025.

Demokraterna tar makten i kongressen efter storseger i det amerikanska mellanårsvalet. Partiet har vunnit båda kamrarna, senaten och representanthuset, med stor marginal, samtidigt som Donald Trump avvisar att förlusten är hans.

Nyhetsbyrån AP och flera amerikanska medier utropar Demokraterna till segrare i senaten. Partiet behövde vända minst fyra platser och gick långt därutöver.

Demokratiska kandidater vann senatsplatser i Iowa, Kansas, Ohio, North Carolina, South Carolina och Texas. Flera av delstaterna har i decennier hört till Republikanernas säkraste fästen.

Kansas valde en demokrat till senaten för första gången sedan 1932, Texas för första gången sedan 1988. I Maine erkände republikanen Susan Collins förlust mot Troy Jackson efter trettio år i senaten.

Annons:

Demokraterna har också säkrat de 218 mandat som krävs för majoritet i representanthuset, enligt New York Times prognos. Hur stor majoriteten slutligen blir återstår att se.

Minoritetsledaren Hakeem Jeffries står på tur att bli USA:s förste svarte talman, om partikollegerna väljer honom till posten i januari.

"Inte ett slag mot mig"

Trump lovar i en intervju med New York Times att acceptera valresultatet.

— Jag är definitivt villig att acceptera resultaten, säger Trump.

Presidenten ser fram emot att samarbeta med Demokraterna och tänker inte fullfölja hotet om veto mot alla lagförslag. Samtidigt påminner han motståndarna om vem som har sista ordet.

— Jag har total vetorätt, så de måste komma till oss.

Trump tror att Irankriget spelat stor roll för utgången men vill inte skuldbelägga någon. Han vidhåller att Republikanerna hade vunnit om hans eget namn stått på valsedlarna.


I Fox News berömde han Demokraterna för att ha kämpat hårt och gjort ett bra arbete. Skulden lade han i stället på de republikanska kandidaterna.

— Jag ser det inte som ett slag mot mig, menar Trump.

Texas guvernör Greg Abbott, en av presidentens mest lojala allierade, förlorade mot demokraten Gina Hinojosa. Trump stämplade honom efteråt på Truth Social som en "RINO", republikan endast till namnet.

Egna partiet pekar ut presidenten

Två tjänstemän i republikanska senatskampanjer ger en helt annan bild. Förlusterna i South Carolina, Ohio och Texas var en direkt dom över presidenten, säger de anonymt till AP.

Donald Trump vann alla tre delstaterna med god marginal för två år sedan. Han bad väljarna rösta som om hans namn stod på valsedeln.

Väljarna gjorde just det, fast inte på det sätt presidenten hoppats, menar strategerna. Missnöjet med hans politik och de stigande levnadskostnaderna drev väljarna bort.

Talmannen Mike Johnson erkände nederlaget redan under natten. Republikanerna hade behövt trotsa mer än hundra år av mellanårsval för att behålla representanthuset, förklarade han.

Johnson syftade på att presidentens parti nästan alltid förlorar mellanårsval. Väljarna fattade samma beslut som i alla utom två mellanårsval det senaste seklet, konstaterade han senare.

Demokraterna tar i januari över kongressens utskott och kan då inleda granskningar av Trumpadministrationen.

Robert Garcia, som står på tur att leda representanthusets granskningsutskott, gav ett kort besked i ett uttalande: "Skaffa advokat."

— Lättnad är på väg, lovar senatens demokratiske ledare Chuck Schumer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hegseth sparkar Pentagons högste militärplanerare

Donald Trumps USA

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Pete Hegseth i kostym till vänster och generallöjtnant Brett Sylvia i uniform till höger, framför flaggor.
Brett Sylvia är den andre chefen för Pentagons strategi- och planeringsavdelning J5 som tvingas lämna under Pete Hegseth. Båda porträtten är arkivbilder.

Pentagonchefen Pete Hegseth har avsatt generallöjtnant Brett Sylvia, den amerikanska generalstabens högste chef för strategi och planering. Det sker samtidigt som Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Någon förklaring har inte getts, och ingen efterträdare är utsedd.

Sylvia ledde J5, generalstabens avdelning för strategi, planer och policy. Avsättningen rapporterades först av The Atlantic. En försvarstjänsteman uppger att inget skäl har angetts och att det inte finns någon ersättare på plats.

Joint Staff tackar Sylvia för 32 år i tjänst, men säger inget om varför han fick gå.

Avdelningen tar fram de strategier och planer som generalstabschefen Dan Caine bygger sina militära råd till presidenten på. Sylvia var tidigare chef för den 101:a luftburna divisionen och vice chef för J5.

Annons:

Han är den andre J5-chefen som tvingas bort under Hegseth. Företrädaren Joseph McGee pressades att gå i pension i oktober förra året, efter slitningar med Hegseth och Caine.

Anfall efter valet

Avsättningen kommer när Trump har lovat att "avsluta jobbet" i Iran och sagt att nya anfall är ett alternativ efter mellanårsvalet nästa vecka. Kriget, som USA och Israel inledde i slutet av februari, har nu pågått i åtta månader.

Amerikanska tjänstemän har bett flera länder i Mellanöstern att förbereda sig på nya militära insatser efter valet, och på att Iran kan slå tillbaka. Något slutgiltigt beslut har Trump enligt dem ännu inte fattat.

USA:s centralkommando har dessutom tagit fram planer för anfall mot Iran som kan sättas i verket efter valet om Vita huset ger klartecken, skriver The Hill.

Omfattande avskedanden i Pentagon

Sylvia är långt ifrån ensam. Ett stort antal höga militärer och civila chefer har fått lämna under Hegseth, däribland ministrarna för armén och flottan. I nästan inget av fallen har Pentagon förklarat varför.

Hegseth har också beordrat att antalet generaler och amiraler ska minska med 20 procent till den 1 januari 2027. I dag finns omkring 800 sådana poster.

— Jag kallar det ansvarsutkrävande och sedan länge på tiden, sade Hegseth till yngre officerare på Quantico den 30 september.

Frågan kvarstår om avsättningen har att göra med delade åsikter kring irananfallen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter uteblivet Nobelpris: Trump vill inte ha norrmän i USA

Donald Trumps USA

Publicerad 26 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Donald Trump håller upp pekfingret när han talar med pressen utanför Vita huset.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, sade Donald Trump om Norge i samband med söndagens valmöte (arkivbild).

Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.

Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.

Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.

Annons:

— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.

— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.

Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.

Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.

Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.

Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.

Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.