Under torsdagen hintade USA:s president Donald Trump om att någonting stort är på gång. "Det kanske är lugnet före stormen", sade presidenten till medieuppbådet.
Trump hade samlat ett medieuppbåd till Vita huset under torsdagen för ett fototillfälle med medlemmar ur militären. En kryptisk Trump varnade medierna för att "det kanske är lugnet före stormen".
– Ni vet vad det här representerar. Det kanske är lugnet före stormen... Vi har världens bästa militärfolk i det här rummet, och jag vill meddela att vi kommer ha en trevlig kväll, sade Trump.
New: Here’s the full verbatim transcript of Trump's “calm before the storm" remarks. Too long to accurately fit in a tweet >> pic.twitter.com/3yvfGaSmYT
Stämningen mellan Nordkorea och USA har blivit allt hotfullare under de senaste veckorna, och båda sidor har hotat att attackera varandra. Samtidigt rapporteras det i medierna om att president Trump överväger att dra ut USA ur det så kallade Iranavtalet, som ska övervaka det iranska kärnprogrammet. Trump har varit en hård kritiker av Iran, som enligt honom sponsrar terrorism i Mellanöstern.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.
Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.
EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.
Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.
Annons:
— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.
Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.
Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.
EU-budgeten står som säkerhet
Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.
Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.
Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.
Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italien gör IHRA:s omstridda arbetsdefinition till grund för statens åtgärder i skolor och på nätet, en definition där vissa sätt att kritisera Israels politik beroende på sammanhang kan räknas in. Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism".
Deputeradekammaren röstade igenom lagen den 17 november, sedan senaten sagt ja den 4 mars. Lagen fick 147 ja-röster från mittenhögern och Italia Viva. Femstjärnerörelsen och AVS röstade nej, medan Demokratiska partiets reformistiska falang avstod.
Oppositionen ville i stället använda Jerusalemdeklarationen, en definition som hundratals forskare tagit fram. Förslaget avslogs. Rapportören Paolo Emilio Russo från Forza Italia viftade bort oron för yttrandefriheten.
— Ingen i den här salen har någonsin drömt om att begränsa rätten till politisk kritik, sade Russo.
Annons:
Enligt parlamentets ärendesida har lagen ännu inte publicerats i författningssamlingen och har därmed inte trätt i kraft.
Myndigheterna ska bedöma händelser utifrån IHRA
Artikel 1 i lagtexten tar in IHRA:s arbetsdefinition, exemplen inräknade, som grund för lagens åtgärder. Något nytt brott inför lagen inte, och samma artikel slår uttryckligen vakt om den politiska kritiken, yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten.
I praktiken ska italienska myndigheter utgå från IHRA:s arbetsdefinition när de tillämpar lagen, till exempel när polisens databas används för att kartlägga och följa upp rapporterade händelser. Där kan vissa jämförelser eller sätt att kritisera Israels politik, beroende på sammanhang, bedömas som "antisemitism". IHRA nämner exempelvis att jämföra dagens israeliska politik med Nazitysklands. Definitionen blir en måttstock för bedömningen, inte ett förbud.
Nästa steg är en nationell strategi mot "antisemitism" som regeringen antar för tre år i taget. Där ska finnas åtgärder mot antisemitiskt hat på nätet, framtagna efter samråd med tillsynsmyndigheten för kommunikation. I skolorna ska lärare fortbildas och elever undervisas om "antisemitism".
Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism" och driva fram självcensur.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland avfyrade omkring 117 robotar mot Ukraina under natten till fredag, varav ungefär 87 kryssningsrobotar, enligt en genomgång av öppenkällanalytikern AMK Mapping. Energisystemet var huvudmålet, och minst fem större energianläggningar uppges ha träffats. Anfallet kom bara timmar efter att Vladimir Putin lovat att svara hårt på angreppen mot Krimbron.
Kontot publicerar sin kartläggning av ryska anfall på X och beskriver sig själv som proukrainskt. Siffran avser hur många robotar som avfyrades, inte hur många som nådde sina mål.
Bland de träffade anläggningarna finns enligt genomgången både kraftverk och transformatorstationer. Angreppet riktades alltså i första hand mot den ström som hushåll, sjukhus och industri är beroende av.
Följderna märktes långt från fronten. Nödavbrott infördes i Lvivregionen, Transkarpatien och Ivano-Frankivskregionen i västra Ukraina, samtidigt som elproduktionen från landets kärnkraft minskade efter angreppet.
Annons:
Approximate flight routes of the missiles used in last night's massive combined Russian missile and drone attack on Ukraine.
As of the time of writing, a *minimum* of 20 Kh-101 cruise missiles, 10 Kalibr cruise missiles, and 3 Iskander-M ballistic missiles were shot down, although this number is likely higher.
The primary target of the attack was energy infrastructure. The following targets were hit:
- CHP-5 Combined Heat and Power Plant in Kyiv by Iskander-Ms
- Patona Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms
- Southern Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms
- Darnytskyi Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms.
- Podilskyi Bridge across the Dnieper River in Kyiv by Iskander-Ms.
- Burshtyn Thermal Power Plant in Ivano-Frankivsk Oblast by Kh-101s and Kalibrs.
- "Bohorodchany" 330 kV electrical substation in Ivano-Frankivsk Oblast by Kh-101s.
- "Zakhidnoukrainska" 750 kV electrical substation in Lviv Oblast by Kalibrs and Kh-101s.
- Lviv State Aviation Repair Plant in Lviv by Kh-101s and Kalibrs.
- Dobrotvir Thermal Power Plant in Lviv Oblast by Kh-101s.
- Locomotive depot in eastern Kyiv by Iskander-Ms.
- Unknown enterprise in Bereznehuvate, Mykolaiv Oblast, by Iskander-Ms.
- Unknown target near Vinnytsia City by Kh-101s.
- Unknown target northwest of Khmelnytskyi City by Kh-101s.
- Unknown target(s) southwest of Kyiv by Zircons and Oniks-Ms.
- Unknown target in eastern Kyiv by Iskander-Ms.
- Unknown target in northwestern Kyiv by Iskander-Ms.
- Unknown target in Sumy City by modified S-300/400s.
- Unknown target near Shyriaieve, Odesa Oblast, by Iskander-Ms.
Genomgången går också emot det ukrainska flygvapnets bild av hur många kryssningsrobotar som sköts ned. Bedömningen är att fler tog sig igenom luftförsvaret än vad som har redovisats.
Ukrainas flygvapen redovisar 84 kryssningsrobotar och 404 drönare, inklusive skenmål, men anger inget totalt antal för övriga robotar. Flygvapnets 84 avser alltså bara kryssningsrobotar, medan 117 är uppskattningen av hela robotanfallet.
Broar, el och järnväg i Kiev och Lviv
I huvudstaden skadades tre broar över Dnepr, floden som delar staden i två halvor, uppger borgmästaren Vitalij Klitjko. Trafiken mellan stadsdelarna begränsades.
Flera stadsdelar i Kiev blev utan ström, och invånare drabbades av avbrott i vatten och värme efter att kritisk infrastruktur skadats.
I Lviv fick biljettterminalen vid järnvägsstationen Sknyliv en direktträff, skriver borgmästaren Andrij Sadovyj. Upp till hundra fjärrtåg försenades efter skador på järnvägen, enligt Ukrainas järnvägsbolag.
Sex människor dödades i Kiev och två i Lviv, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Russian strikes on energy facilities in Kiev.
Power outages have been reported in parts of the Pechersky, Solomensky, Goloseevsky, Dneprovsky and Darnitsky districts.
Emergency outages are also in effect in the rest of the capital because of damaged equipment and an overloaded grid.
Anfallet nådde även Natolandet Polen. Åklagarmyndigheten i Lublin bekräftar att ett föremål föll i byn Nowy Lipowiec i östra Polen och har inlett en utredning om dess exakta ursprung.
Försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade senare att det rörde sig om en rysk kryssningsrobot av typen Ch-101. Ingen skadades i Polen.
Putins löfte och tidslinjen
På torsdagen sade Putin i kinesiska Shenzhen att Ryssland skulle svara hårt efter veckans ukrainska angrepp mot Krimbron. Samtidigt avfärdade han ett moratorium för angrepp mot energi och sjöfart i Svarta havet.
Nattens stora anfall inleddes bara timmar efter Putins uttalande, sedan järnvägsdelen av bron angreps på torsdagen. Det korta tidsspannet talar emot att hela anfallet planerades från grunden efter torsdagens angrepp mot Krimbron.
I Kiev är det nu svårare att ta sig mellan stadens två halvor när tre av broarna över Dnepr är skadade. Klitjko uppmanar invånarna att låta bilen stå om resan inte är nödvändig och vädjar till arbetsgivare att låta personalen arbeta hemifrån där det går.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Två utskott i EU-parlamentet vill lägga omkring 35 miljarder kronor på "demokrati, rättigheter och värderingar" under 2028–2034. Ytterligare 16 miljarder ska gå till journalistik, där förslaget bland annat pekar ut att lyfta fram "tillförlitliga informationskällor" på nätet som en prioritering.
Utskotten röstade på torsdagen igenom sitt förslag till AgoraEU, EU:s nya bidragsprogram för kultur, medier och civilsamhälle, skriver Samnytt.
AgoraEU ska ersätta två program som finns i dag: kulturstödet Kreativa Europa och värderingsprogrammet CERV. Miljöpartisten Alice Bah Kuhnke är en av två föredragande som leder arbetet.
Hbtqi-projekt och kolonialismens arv
Vad värderingspengarna går till syns redan i dagens CERV. I en utlysning för nätverk av kommuner och städer pekar kommissionen bland annat ut arbete mot "diskriminering och rasism" som prioritering.
Annons:
Utlysningen vill också få fler ur underrepresenterade grupper att delta, däribland "rasifierade personer", migranter och hbtqi-personer. Att förebygga "hbtqi-fobi" nämns bland de möjliga aktiviteterna.
En annan utlysning gäller europeiskt minnesarbete. Där finns separata spår för den historiska förföljelsen av hbtqi-personer och för arvet efter kolonialism, slaveri och migration, och vad det betyder för dagens "mångkulturella europeiska samhällen", som utlysningen uttrycker det.
Bryssel väljer redaktionerna
Bidragen fördelas av kommissionen och dess genomförandeorgan. Bryssel bestämmer alltså vilka redaktioner som får pengar och vilka som blir utan.
Små, oberoende eller EU-kritiska redaktioner utan stöd kan få svårare att konkurrera om läsarna med medier vars journalistik delvis betalas av EU.
Putin som skäl
Kuhnke motiverar satsningen med Ryssland. I parlamentets pressmeddelande säger hon: "Medan Putin och andra försöker splittra våra samhällen och tysta demokratiska röster börjar Europas svar på hemmaplan".
Samtidigt har EU självt stoppat medier från att sända. År 2022 beslutade ministerrådet att RT France inte fick sända i eller till EU och motiverade själv beslutet med rysk krigspropaganda.
Höjningen saknar analys
Redan kommissionens förslag innebar en fördubbling jämfört med de program som AgoraEU ersätter. EU:s revisionsrätt konstaterar att kommissionens konsekvensbedömning varken innehåller någon kvantitativ analys eller ger en tydlig förklaring till ökningen.
Utskottens linje är parlamentets förhandlingsposition, inte ett slutligt beslut. Medlemsländerna drar åt andra hållet: i oktober föreslog Irland, som är ordförandeland, att AgoraEU skärs ned med omkring 30 procent, enligt EU Perspectives.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.