Staden Neom ska kunna hysa 9 miljoner invånare i den saudiska öknen. Jättebygget utmålas som ett högteknologiskt under, samtidigt som kritiker pekar på närmast dystopisk massövervakning dygnet runt och projektets kopplingar till ljusskygga globalistorganisationer. Den udda stadsplanen utgår från en blott 200 meter bred linje, som dock ska vara 170 kilometer lång och hela 500 meter hög.
Projektet profileras framförallt som ”klimatsmart”, helt utan bilar och med automatiserade tjänster som styrs av artificiell intelligens. Ett snabbtåg ska också gå genom den långsmala staden så att invånarna på kort tid kan ta sig från ände till ände. De boende i staden ska aldrig ha längre än fem minuters promenad till butik och mataffärer. Hela den långa linjen ska omklädas av en gigantisk glasvägg som kan sträcka sig 500 meter över marken.
Artikeln är en återpublicering från den 29 augusti 2022.
Det är den wahabitiska teokratins kronprins Mohammed bin Salman som är ansiktet utåt för idén och även den som presenterat detaljerna kring projektet. Hittills har 500 miljarder dollar investerats i bygget.
Annons:
Projektet får samtidigt kritik, bland annat för att projektet inkluderar en tvångsförflyttning av minst 20 000 människor för att kunna genomföra byggandet – huvudsakligen från landets tidigare nomadiska minoritet huwaitat.
Minst en av de aktivister som uppmärksammat att jättebygget innebär att tusentals människor förlorar sina hem har under oklara omständigheter dödats av saudiska säkerhetsstyrkor och ett flertal har arresterats och fängslats. Enligt obekräftade rapporter har flera personer ur lokalbefolkningen avrättats när de vägrat sälja sina hem till den saudiska staten.
Massövervakning - dygnet runt
Jättestaden är tänkt att fungera som ett gigantiskt och avancerat övervakningssamhälle. Ansvariga kommer nämligen att samla in de boendes data – och betala invånarna för denna.
– Utan tillit finns det ingen data och utan data finns det inget värde, förklarar Joseph Bradley, verkställande direktör för NEOM Tech & Digital CO som kommer att övervaka implementeringen av den nya teknikplattformen.
– Den här teknologin ger användarna möjlighet att gå igenom och enkelt förstå intentionen bakom användandet av deras personliga data samtidigt som de erbjuds finansiella belöningar för att godkänna användandet av deras data, fortsätter han.
Ansiktsigenkänning kommer att användas på bred front i Neom. Foto: faksimil/Youtube
De grundläggande investeringarna från den saudiska staten handlar främst om att ta fram nödvändig infrastruktur. De verkligt stora pengarna ska privata investerare stå för och visionen är en ”smart stad” designad för att styras huvudsakligen med artificiell intelligens - där data används för att hantera ström, vatten, avfall, transporter, sjukvård och säkerhet.
Enligt The Star kommer data att samlas in från användarnas hem, mobiltelefoner och från kameror med ansiktsigenkänningsteknik samt diverse andra sensorer. Denna omfattande massövervakning behövs enligt ansvariga för projektet för att ”förutse användarnas behov”.
"En fruktansvärd idé"
Kritiker lyfter också fram Saudiarabiens särskilt dåliga rykte och historik angående mänskliga rättigheter bland annat i form av att förfölja, fängsla eller till och med döda politiska dissidenter.
– Oron kring övervakningen är befogad. Det här är i praktiken en övervakningsstad, säger Vincent Mosco, som forskar om teknologins sociala påverkan.
Marwa Fatafta, policyansvarig på den digitala rättighetsorganisationen Access Now är inne på samma spår och menar att befolkningen i den högteknologiska staden luras att dela med sig av sin privata information.
– Det låter som en integritetskatastrof som väntar på att inträffa. Att lägga in pengar som incitament är en fruktansvärd idé och förvrider människors rätt att fritt ge sitt samtycke och normaliserar idén att sälja personlig data för vinst.
Enligt Joseph Bradley kommer de boende bland annat att uppmanas dela med sig av sin platsdata, sin hälsostatus och sina rörelsemönster – och om någon inte rört sig på en stund kommer en drönare att skickas ut för att ”kolla till” personen.
Ansvariga vill använda drönare för att "kolla till" invånarna. Foto: Ellen MacDonald/CC BY-NC-ND 2.0
– Hur kan jag lita på att min data bara kommer att delas så länge jag vill det och bara med de parter och tjänster som jag själv har valt. Hur kan jag lita på att det inte kommer att användas för andra ändamål, frågar sig Faisal Al-Ali, en 33-årig marknadsföringsspecialist från Dubai.
Det finns också fler tveksamheter kring Neom – i andra "smarta" städer har de boende ofta klagat på att de känt sig deprimerade, isolerade och berövade mänsklig kontakt när allting styrs artificiellt och utan mänsklig inblandning.
– Mänskliga kontakter är en nödvändig social infrastruktur. Komplicerad datoriserad infrastruktur tillgodoser vanligtvis inte viktiga sociala och kulturella behov som är avgörande för stadslivet, säger Samira Khedr, sociologiprofessor vid Ain Shams universitet i Kairo.
Andra idéer som förts fram som potentiella möjligheter i staden är flygande taxibilar och robotiserade hembiträden som gör hushållssysslor och artificiell styrning av vädret ovanför staden.
Kronprins Mohammad och oligarken Yasir Al-Rumayyan Foto: Kreml/Public Investment Fund/CC BY 4.0
Kopplingar till mäktiga globalister och storföretag
Saudiarabien ska alltså enligt uppgifter ställa upp med initialt 500 miljarder dollar från sin statliga investeringsfond som leds av den saudiske kronprinsen Muhammed bin Salman och oligarken Yasir Al-Rumayyan. Den sistnämnde har bland annat deklarerat att fonden framöver kommer att ha ett tätare samarbete med finansbolag som Blackstone och SoftBank. Han sitter också själv i SoftBanks styrelse.
Mohammed bin Salman, som inte endast är kronprins utan även landets försvarsminister, har varit drivande i skapandet av Neom och hur staden ska styras av primärt artificiell intelligens och robotar. Han har personligen täta kopplingar till den Davos-baserade ultraglobalistiska organisationen World Economic Forum och har vid flera tillfällen suttit i möten med WEF:s högsta företrädare för att diskutera “ekonomisk utveckling” och andra frågor. World Economic Forum som organisation samarbetar också öppet med Neom och stoltserar med projektet som en partner på sin hemsida.
Noterbart är också att Klaus Kleinfeld, som 2017 utsågs till ordförande för det saudiska projektet Neom och året efter till den saudiske kronprinsens personlige rådgivare, också har suttit i styrelsen för två av World Economic Forums stiftelser fram till 2016 respektive 2017. Kleinfeld har även suttit i den ökända Bilderberggruppens styrkommitté och listas fortfarande som en av WEF:s viktiga medarbetare
Kleinfeld ska enligt den saudiska regimen ”ta över ett större ansvar för att förbättra den tekniska och ekonomiska utvecklingen i Saudiarabien”.
Klart är att makteliten i Davos är mycket positivt inställda till projektet. Ledarna för såväl SoftBank Group och BlackStone Inc har hyllat megaprojektet som även ska ha en skidanläggning, simbanor för pendlare, självlysande sand, artificiellt styrt väder och ”smarta” och robotiserade lösningar för i princip alla samhällsfunktioner.
Kleinfeld på World Economic Forum 2014. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0
Visionen: En stad "där vi kan se allting"
Visionen är enligt Neoms styrelse en automatiserad stad ”där vi kan se allting” – och enligt dokumenten en stad där begångna brott och överträdelser registreras automatiskt av en dator och människorna övervakas 24 timmar om dygnet.
Vidare ska Neom vara världens första ”oberoende internationella zon”. Även om det ännu återstår att se exakt hur oberoende den kommer att bli skall saudisk jurisdiktion inte råda i staden – istället ska man ha ett eget rättssystem som tagits fram gemensamt av ”lokala och internationella investerare”.
The Millenium Report tolkar detta som att Neom inte kommer att vara en officiell del av Saudiarabien och frågar sig varför den wahabitiska diktaturen är villig att ge ifrån sig ett gigantiskt stycke land som inte kommer att vara under deras egen kontroll.
”Det låter inte alls som ett trevligt ställe att bo på trots allt. Faktum är att det låter som den typ av dystopiska mardröm jag alltid har varnat för”, konstaterar man.
Globalisten och transhumanisten Klaus Schwab. Foto: WEF/Greg Beadle/CC BY-NC-SA 2.0
World Economic Forums ordförande och grundare Klaus Schwab har tidigare deklarerat att ”människa och maskin ska smälta samman” och att den fjärde industriella revolutionen kommer att ”leda till en sammansmältning av våra fysiska, digitala och biologiska identiteter”.
”I takt med att möjligheterna inom detta område utvecklas kommer polis och domstol frestas använda teknikerna för att bedöma sannolikhet för kriminella aktiviteter, avgöra skuld eller kanske till och med hämta minnen direkt från människors hjärnor”, skriver han vidare i sin bok Shaping the Future of The Fourth Industrial Revolution.
I Neom tycks nu åtminstone delar av dessa planer komma att bli verklighet.
Neom ska utöver den 170 kilometer långa, 500 meter höga och 200 meter breda staden "The Line" också ha en internationell flygplats, en stor skidresort, en hamn och en stor industristad som går under namnet Oxagon. 6500 hektar mark i området ska också användas för odling - och då primärt för genmodifierade grödor av olika slag.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I dag framstår Bank for International Settlements som en institution vars inflytande vida överstiger dess synlighet. Beslut som påverkar räntor, bankregler, krishantering och framtidens digitala pengar diskuteras i nätverk där offentlig insyn och ansvarsutkrävande är obefintliga, skriver Reza Nasouri i en gästanalys.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
De flesta har hört talas om Federal Reserve. Färre reflekterar över att den amerikanska centralbanken skapades 1913 – inte i ett offentligt parlament, utan bakom stängda dörrar på en avskild ö utanför Georgias kust: Jekyll Island. Där satt en handfull privata bankirer och lade grunden till ett system där pengar skulle skapas som skuld, och där ränta tas på kapital som inte existerar i fysisk form.
Detta är en historia om makt, men också om myt: föreställningen att centralbanker är tekniska, neutrala och ”oberoende” aktörer. Än färre känner till att dessa centralbanker i sin tur samordnas av en ännu mäktigare och mer sluten organisation: Bank for International Settlements (BIS) i Basel, Schweiz.
Om nationella centralbanker ofta beskrivs som oberoende av politiken är BIS den plats där deras chefer möts – inte som representanter för folkvalda regeringar, utan som kollegor i en professionell, teknokratisk krets. Här koordineras, standardiseras och dras riktlinjerna för hur det globala finansiella systemet ska fungera. I praktiken påverkar dessa möten hur räntor sätts, hur banker regleras, hur skulder hanteras och hur kriser styrs – med andra ord: hela nervsystemet i den globala ekonomin.
I dag samlar BIS omkring 60 av världens mest inflytelserika centralbanker. Besluten som formas inom detta nätverk påverkar inte bara marknaderna, utan även bostadspriser, jobbtillgång, pensioner och inflation för miljarder människor. Samtidigt sker detta med extremt låg synlighet, och under en juridisk ordning som ger banken en unikt privilegierad ställning bortom både nationell och internationell insyn.
Annons:
Den här artikeln handlar om hur BIS uppstod, hur banken överlevde skandaler och krig, hur den utvecklades till en global maktpunkt i finansvärlden – och varför dess roll blir allt mer central i en tid präglad av skuldkriser, geopolitisk splittring och den pågående digitaliseringen av pengar.
Från nationella centralbanker till global samordning
När centralbanker etablerades under tidigt 1900-tal motiverades de med behovet av stabilitet: att dämpa finanspanik, hantera inflation, säkra banksystemet och stå ”oberoende” från kortsiktig partipolitik. Det var en reaktion på 1800-talets ofta kaotiska bankkriser och valutasammanbrott.
Men när handeln, kapitalflödena och bankernas internationella verksamhet växte exponentiellt under mellankrigstiden, uppstod ett nytt problem: nationella beslut fick globala konsekvenser. En räntehöjning i USA kunde utlösa kapitalflykt från Latinamerika. En bankkris i Wien kunde sprida panik till Berlin och Paris. Valutakurser blev alltmer sammanlänkade, och betalningssystem började bero av varandra. Centralbanker insåg att deras autonomi blev både styrka och sårbarhet – om de inte samordnade sig.
De behövde ett forum där de kunde samordna krishantering vid systemhot, dela information om systemrisker, enas om gemensamma standarder för kapitaltäckning, likviditet och tillsyn, och agera gemensamt när marknaderna skakades av panik. Ur detta behov föddes BIS – inte som en folkvald institution, inte som en del av FN eller något annat internationellt politiskt ramverk.
Den blev i stället ett teknokratiskt nav, byggt för diskretion, kontinuitet och professionell samverkan mellan centralbanker. En institution med enormt inflytande – men med medvetet låg synlighet.
BIS föds ur krigsskadestånd – men får en större roll
BIS grundades formellt 1930, i samband med den så kallade Young-planen, som skulle omforma Tysklands krigsskadebetalningar efter första världskriget. Bankens första uppdrag var konkret och administrativt: att underlätta betalningarna och fungera som en mellanledare mellan Tyskland och de allierade makterna.
Men redan inom några år kollapsade det ekonomiska underlaget för dessa avtal. Stora depressionen slog till med full kraft, och 1932 suspenderades alla reparationer vid Lausanne-konferensen. BIS stod plötsligt utan sitt ursprungliga mandat.
Ändå lades banken inte ned. Ledningen valde i stället att omdefiniera bankens existensberättigande. Man såg möjligheten att bli mer än ett tillfälligt betalningsorgan – att bli en permanent mötesplats för centralbanker, en plats där man kunde träffas, utbyta synpunkter och planera utan press från medier, parlament eller allmänheten. Det var en medveten strategisk vändpunkt. För att modellen skulle fungera på lång sikt krävdes en särskild konstruktion – inte bara administrativ, utan juridisk, politisk och symbolisk.
En bank bortom politiken – med immunitet och exterritorialitet
BIS är inte som andra internationella organisationer. Internationella valutafonden och Världsbanken är knutna till regeringar, finansieras av medlemsstater och måste rapportera till politiska organ. BIS är i grunden en privat bank, ägd av sina medlemscentralbanker, och konstruerad för att stå så långt borta från offentlig och demokratisk kontroll som möjligt.
Redan i bankens stadgar från 1930 lades grunden för detta ovanliga privilegiesystem. Genom internationella avtal – först med Schweiz, senare med andra stater – fick BIS full juridisk immunitet, skyddade arkiv, befrielse från beskattning och skydd mot ingripanden från polis, tull och andra myndigheter. Bankens huvudbyggnad i Basel har i praktiken exterritorial status och fungerar som en suverän enklav mitt i en demokrati.
I praktiken innebär detta att BIS kan fungera som en skyddad zon för global finansförvaltning. Kritiker har beskrivit banken som ett slags stat utan medborgare, där enorma kapitalrörelser och avgörande policybeslut hanteras utan de kontrollmekanismer som normalt gäller i en rättsstat.
Denna konstruktion var ingen tillfällighet. Ledande centralbankirer som Montagu Norman vid Bank of England och Hjalmar Schacht vid Reichsbank delade en djup misstro mot politiker, som de uppfattade som kortsiktiga och benägna att offra ekonomisk stabilitet för valmässiga vinster. Enligt deras världsbild skulle penningpolitik hanteras av teknokrater – utbildade, erfarna och oberoende av folkliga krav.
BIS blev den institutionella manifestationen av denna idé: att pengar och kredit ska styras i en professionell, sluten sfär, bortom folkets röst.
The Tower of Basel – banken som ”inte kunde dö”
Den undersökande journalisten och historikern Adam LeBor har i sin bok Tower of Basel (2013) kartlagt bankens historia genom omfattande arkivstudier, intervjuer och dokumentanalys. Hans genomgående tematiska tråd är fascinerande: hur BIS gång på gång överlevde händelser som borde ha lett till dess försvinnande – och varje gång kom ut starkare.
LeBor visar att centralbanker aldrig varit helt ”opolitiska”, trots sina självprofilerade teknokratiska ideal. Tvärtom: penningpolitik, krig, geopolitik och ekonomisk makt har länge varit sammanflätade. Centralbankers beslut avgör inte bara räntor – de avgör vilka stater som får låna till rimliga villkor, vilka valutor som överlever spekulationer, vilka banker som räddas vid kriser – och vilka samhällen som slutligen får bära kostnaderna.
Bank for International Settlements i Basel, Schweiz. Foto: Taxiarchos228
En central del av LeBors analys är hur BIS aktivt byggde sin egen immunitet som en skyddsmur – mot insyn, men också mot ansvarsutkrävande. Sekretessen är inte en bieffekt; den är en medveten designprincip för att möjliggöra fritt utbyte av känslig information – men också för att dölja beslut som kan vara kontroversiella eller moraliskt tvetydiga.
BIS under andra världskriget – kontinuitet före moral
Ett av de mest kontroversiella kapitlen i BIS historia utspelar sig under andra världskriget, en tid då världen var delad i total krigföring, etnisk utrotning och ideologisk splittring. Och ändå fortsatte BIS att fungera.
LeBor dokumenterar hur banken höll styrelsemöten även under krigets mest intensiva faser, fortsatte sina finansiella operationer utan avbrott, hanterade transaktioner där nazityska guldreserver och tillgångar figurerade – inklusive guld från ockuperade länder och möjligen från koncentrationslägeroffer – och upprätthöll ett strikt ”professionellt” förhållningssätt där juridisk neutralitet ställdes högre än moralisk bedömning.
Försvarare har i efterhand hävdat att BIS bara var en teknisk infrastruktur, ett slags ”betalningskanal” som behövdes för att undvika total systemkollaps. Man ville bevara en miniminivå av finansiell samverkan även mellan fiender, för framtida återuppbyggnad.
Kritiker menar att neutraliteten blev en form av medskyldighet. Genom att låta tyska tillgångar cirkulera och acceptera naziregimens transaktioner legitimerade BIS i praktiken regimens ekonomiska makt och möjliggjorde fortsatt finansiering av kriget.
Efter kriget var kritiken så stark att det vid Bretton Woods-konferensen 1944 fattades ett formellt beslut: BIS skulle avvecklas ”så snart som möjligt”. Men trots den politiska viljan fanns ett starkt, tyst men bestämt motstånd från centralbankskåren. De behövde BIS som mötesplats, arkiv och garant för kontinuitet.
Den politiska viljan bröts av den teknokratiska nödvändigheten, vilket säger något avgörande om BIS verkliga position: även när världens ledare ville begrava banken, fanns det en maktstruktur som höll den vid liv – en struktur som inte står till svars inför väljare.
Efterkrigstiden – från skandal till maktcentrum
Efter kriget inledde BIS en långsam, men bestämd, återuppbyggnad av sin legitimitet. Genom att positionera sig som en neutral samarbetsplattform för europeisk återuppbyggnad lyckades banken gradvis återvinna förtroende – inte från allmänheten, utan från finansministrar och centralbankschefer.
Under de följande decennierna stärktes BIS roll på tre avgörande områden. För det första blev banken en diskret mötesplats, en klubb där centralbankschefer träffades regelbundet, ofta i hemlighet och under Chatham House-regler, vilket innebar att inga citat eller protokoll spreds. Här byggdes förtroende och här formades gemensam policy i embryo.
För det andra utvecklade BIS standarder som alla banker och stater i praktiken måste följa. Det mest kända exemplet är Baselkommittén för banktillsyn, bildad 1974 efter kollapsen av den tyska banken Herstatt. Kommittén, som inte ens har formell rättslig status, har producerat Basel I 1988, Basel II 2004 och Basel III 2010, regler som definierar hur mycket kapital banker måste ha för att motstå kriser.
Även om dessa regler inte är lagar i traditionell mening fungerar de som de facto-lagar. Banker och stater som avviker riskerar finansiell isolering, sämre kreditbetyg, högre lånekostnader och förlust av internationellt förtroende. Att vägra Basel är att utsätta sig för marknadens straff.
För det tredje fungerar BIS som koordinator vid kriser. När systemet skakas blir banken en oersättlig plattform där centralbanker kan dela information, organisera swap-avtal och koordinera räddningsinsatser utan att behöva informera sina regeringar i förväg. Exempelvis under Latinamerikakrisen på 1980-talet, asiatkrisen 1997 och särskilt finanskrisen 2008 fungerade BIS som ett slags ”kommandocentral”.
Det är här BIS får sin moderna, djupt strukturella makt: inte genom att utöva direkt politisk kontroll, utan genom att sätta standarder som hela systemet anpassar sig till – ofta utan att allmänheten ens är medveten om att valet fanns.
När teknokrati ersätter politik - demokratins glapp
Det är frestande att tro att demokrati främst avgörs i vallokalerna, i parlamenten och i debatterna. Men i praktiken avgörs mycket av samhällets riktning på en annan nivå: genom kreditvillkor, räntor, penningmängd och bankregler.
När dessa beslut systematiskt flyttas från folkvalda organ till teknokratiska nätverk utan insyn uppstår ett glapp mellan makt och ansvar. Politiska beslut om bostadsbyggande kan bli meningslösa om räntorna sätts så högt att ingen kan ta lån. Arbetsmarknadspolitik undergrävs om penningpolitiken skapar lågkonjunktur för att bekämpa inflation, trots att arbetslösheten är det akuta problemet.
Välfärdsutgifters hållbarhet avgörs inte bara av skatteintäkter, utan av hur mycket staten måste betala i ränta på sin skuld – en fråga som i stigande grad hanteras av centralbanker, inte finansministrar.
BIS blir då inte bara en mötesplats – den blir ett nav i en global teknokratisk ordning. Ett litet antal icke-folkvalda personer, knutna till institutioner utan demokratisk grund eller insyn, får oproportionerligt inflytande över miljarder människors ekonomiska liv. Deras beslut sätter priset på pengar, avgör tillgången till kredit, bestämmer vilka banker som överlever kriser och vilka som offras, och påverkar därmed bostadsmarknad, löner, arbetslöshet, inflation och staters handlingsutrymme.
På den nivån är det inte längre en teknisk detalj – det är samhällsstyrning. När denna styrning sker via institutioner och forum som i praktiken är skyddade från insyn, politisk prövning och ansvarsutkrävande, skapas en maktordning där kontrollen flyttas uppåt och bort från medborgarna. Demokratin reduceras till att hantera konsekvenserna av beslut som redan fattats någon annanstans – i rum där ingen behöver stå till svars i efterhand.
Det är just därför konstruktionen är problemet: den gör den ekonomiska makten både enorm och i praktiken oåtkomlig. Den byter ut offentlig konflikt, öppen argumentation och politisk kompromiss mot intern samordning, expertkonsensus och slutna riktlinjer. Resultatet blir en ekonomi som allt mer fungerar som en zon där demokratin inte når – inte för att den förbjuds, utan för att den kringgås.
Från BIS till euron - Europas monetära framtid formas i Basel
Ett av de tydligaste exemplen på BIS roll som ”osynlig infrastruktur” är utvecklingen av det europeiska valutasamarbetet och till slut euron. Redan på 1960- och 70-talen samlades centralbanker i Basel för att diskutera fasta växelkurser mellan europeiska valutor, stabilitetsmekanismer vid valutaspekulation, gemensamma krav på kapital och likviditet, samt former för centralbankssamverkan över nationsgränser.
Det europeiska monetära systemet (EMS), startat 1979, fungerade som ett slags testlaboratorium. Här kunde man experimentera med växelkurssamarbete utan att behöva driva igenom det i nationella parlament. När kriser kom – som valutakrisen 1992, då spekulanter som George Soros bröt det brittiska pundets växelkurstak – användes krisen som argument för djupare integration. Om systemet var så sårbart, sa man, behövdes en gemensam valuta.
Nästa steg blev Europeiska monetära institutet 1994, vilket sedan utvecklades till Europeiska centralbanken (ECB) – en institution med starka paralleller till BIS-modellen: oberoende från regeringar, beslut fattas av teknokrater, möten hålls stängda och transparens är begränsad.
När euron infördes på 1990-talet framstod den som ett politiskt projekt, men grundidéerna, strukturerna och normerna hade förhandlats och formats långt tidigare – i mötesrummen i Basel. För den som ville se fanns en kontinuitet från BIS:s teknokratiska kultur till ECB:s oberoende design. Skillnaden var bara att ECB numera hade direkt makt över hundratals miljoner människors vardagsekonomi, medan BIS fortfarande verkade i skuggorna.
Kriser som katalysator – när centralbankerna växer
Ett återkommande mönster i BIS historia är hur kriser fungerar som katalysatorer för maktutvidgning. När systemet hotas – av bankkollaps, kreditstopp eller valutapanik – uppstår ett starkt argument: beslut måste fattas snabbt. Politiska processer upplevs som långsamma, ideologiskt laddade och splittrade. Centralbanker kan däremot agera direkt, tekniskt och i samordning.
LeBor beskriver detta inte som en sammansvärjning, utan som ett strukturellt mönster: centralbankers samarbete fördjupas när nationella politiska system försvagas eller tappar trovärdighet.
Detta mönster upprepas i modern tid. Under finanskrisen 2008 ledde räddningspaket, kvantitativa lindringar och centralbankernas obegränsade obligationsköp till snabba beslut utan parlamentarisk godkännande. Under pandemin 2020 följde ännu större ingripanden, med direkt stöd till företag, kreditgarantier och koordinerade räntesänkningar – återigen utan regeringars föregående beslut.
Geopolitisk splittring, energikris och inflation har ytterligare ökat pressen på centralbanker att agera som stöttepelare genom att höja räntor, stärka valutor och trygga betalningssystem i en tid av osäkerhet.
Oavsett kris återkommer samma logik: centralbankerna kliver fram, samarbetet intensifieras och mandatet växer. När krisen passerat rullas maktförskjutningen sällan tillbaka. Räddningsmekanismerna blir permanenta, och undantagstillståndet blir normalt.
BIS i den digitala eran – från bankstandarder till programmerbara pengar
Under de senaste åren har BIS fått en allt mer central roll i utvecklingen av digitala valutor. Genom sitt så kallade Innovation Hub samordnar banken projekt där centralbanker världen över testar och utvecklar digitala centralbankspengar, ofta kallade CBDC.
Officiellt beskrivs satsningarna som ett sätt att modernisera betalningssystemen, göra transaktioner snabbare, säkrare och mer effektiva. Men utvecklingen väcker också frågor om makt, kontroll och individens ekonomiska frihet. Till skillnad från kontanter är digitala centralbankspengar fullt spårbara och programmerbara. Det innebär att varje transaktion kan registreras, analyseras och i vissa fall begränsas. Pengar kan förses med regler för var de får användas, hur länge de är giltiga eller vem som har rätt att ta emot dem.
"In cash we don't know who is using a $100 bill today. We don't know who is using a 1000 peso bill today. A key difference with #CBDC is the Central Bank will have absolute control ... and we will have the technology to enforce that."
Augustin Carstens - BIS pic.twitter.com/lOuItTJGjo
Detta markerar ett historiskt skifte. För första gången får stater, via sina centralbanker, teknisk möjlighet att utöva direkt kontroll över hur pengar används på individnivå. BIS spelar en nyckelroll genom att samordna standarder, tekniska lösningar och regelverk för hur framtidens digitala valutor ska fungera. Målet är interoperabilitet, så att olika länders system kan samverka sömlöst. I praktiken fungerar BIS som arkitekt för ett nytt globalt finansiellt ramverk.
När betalningssystemen blir digitala och centraliserade flyttas kontrollen från medborgare och marknader till teknokratiska institutioner. Det som tidigare var ekonomisk frihet blir villkorad tillgång och beroende av regler som beslutas långt bort från offentlig insyn.
Förespråkare menar att digitala valutor kan motverka penningtvätt, skatteflykt och ekonomisk brottslighet, men samma system kan användas för övervakning, politisk styrning och social kontroll. BIS blir navet där framtidens globala penningsystem formas, och beslut som fattas i slutna mötesrum i Basel påverkar vardagen för miljarder människor utan deras medverkan.
En institution som kräver granskning
I dag framstår Bank for International Settlements som en institution vars inflytande vida överstiger dess synlighet. Beslut som påverkar räntor, bankregler, krishantering och framtidens digitala pengar diskuteras i nätverk där offentlig insyn och ansvarsutkrävande är obefintliga.
Samtidigt är BIS medvetet konstruerad för att stå utanför de offentliga och demokratiska mekanismer som annars omgärdar statlig makt. Möten hålls bakom stängda dörrar. Dokument skyddas av immunitet. Och den politiska diskussionen om bankens roll är ofta lika frånvarande som den är viktig - trots att konsekvenserna i praktiken märks i allt från din bolåneränta och din pension till frågan om du får betala med kontanter.
När institutioner som styr pengar, kredit och ekonomisk stabilitet gör det bortom offentlig insyn, uppstår ett glapp. Ett glapp mellan makt och demokrati. Och detta glapp tenderar att växa - i kriser, ja - men framför allt i den digitala övergången, där pengarnas natur själv omdefinieras.
Det är en utmaning som inte kan lämnas till teknokrater ensamma.
Den kräver granskande journalistik, kritisk historiebehandling, akademisk forskning - och framför allt: en seriös, öppen offentlig debatt.
För om vi inte diskuterar vem som styr pengarna, kommer vi att vakna upp i en värld där vi inte längre styr någonting.
Reza Nasouri
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tusentals demonstranter marscherade genom centrala London på lördagen för att protestera mot den brittiska regeringens planer på att införa obligatoriskt digitalt ID.
Systemet ska enligt planerna träda i kraft 2029 och bli obligatoriskt för alla som arbetar i Storbritannien.
Under stränga polisrestriktioner tågade demonstranterna från Marble Arch till Whitehall på lördagseftermiddagen, ropande slagord och viftande med banderoller mot det kommande ID-systemet som beskrivits som något hämtat från en dystopisk roman.
Premiärminister Keir Starmer tillkännagav i september att ett digitalt ID-system ska införas 2029 och bli obligatoriskt för personer som arbetar i Storbritannien. Åtgärden motiveras som ett led i den påstådda kampanjen för att bekämpa den illegala invandringen till landet.
"Sista valet någonsin"
I spetsen för marschen gick den tidigare konservative parlamentsledamoten Andrew Bridgen, som uteslöts från det konservativa partiet 2023 efter att ha jämfört de experimentella covid-19-vaccinerna med förintelsen under andra världskriget.
I en annons för protesten på arrangören Mass Non-Compliances webbplats stod det: "Om du accepterar digitalt ID nu kan det bli det sista verkliga val du någonsin gör".
Storbritanniens polismyndighet Metropolitan Police förbjöd demonstranterna att avvika från den i förväg planerade rutten och krävde att de skulle hålla sig till vänstra sidan av gatan.
Planerna på digitala ID-handlingar har redan mött omfattande kritik från olika politiska läger.
Den konservative tidigare ministern Sir David Davis, som också motsatte sig liknande förslag under Tony Blairs Labourregeringen, varnade för konsekvenserna.
— Även om digitala ID-handlingar och ID-kort låter som moderna och effektiva lösningar på problem som illegal invandring, är sådana påståenden i bästa fall vilseledande. De system som är inblandade är djupt farliga för den brittiska befolkningens integritet och grundläggande friheter.
Tory-ledaren Kemi Badenoch har avfärdat planerna som "ett knep som inte kommer att göra något för att stoppa (migrant)båtarna".
Reform UK:s ledare Nigel Farage har också sagt att han är "bestämt emot" planerna och Liberaldemokraterna har meddelat att de inte skulle stödja obligatoriska digitala ID-handlingar där människor "tvingas lämna över sina privata uppgifter bara för att klara sitt dagliga liv".
: WE RALLIED IN CENTRAL LONDON AGAINST DIGITAL ID – AND IT WAS INCREDIBLE
Grassroots action like this is vital. Respect to the organisers for bringing this demonstration together.
This is just the beginning. We, the people, will not allow authoritarian, technocratic,… pic.twitter.com/M2bqDe3Pjd
Frihetsaktivisten Montgomery Toms varnar på X att "detta bara är början".
"Vi, folket, kommer inte att tillåta auktoritära, teknokratiska, globalistiska antidemokratiska krafter, vare sig inom parlamentet eller icke-valda organ som WEF, FN och EU, att beröva oss vår frihet", förkunnade han, och fortsatte:
"Jag kommer aldrig att acceptera ett digitalt ID. Jag skulle hellre förlora allt än att ge upp våra av Gud givna friheter!"
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Alex Karp, vd för Palantir, talar vid World Economic Forum i Davos 2023. Karp sitter också i Bilderberggruppens styrkommitté tillsammans med Peter Thiel.
Palantirs vd Alex Karp hävdar att företaget på egen hand förhindrat "fascismens" återkomst i Europa. Det amerikanska AI-företaget, med ett marknadsvärde på över 400 miljarder dollar, har byggt upp ett globalt nätverk av övervaknings- och krigsteknologi – från europeiska polisdatabaser till israeliska målanvisningssystem.
— Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels från Palantir, säger Karp själv. Nu sitter företaget djupt inbäddat i Västvärldens regeringar, med kontrakt värda mångmiljardbelopp – och där den demokratiska kontrollen är obefintlig.
Vid en konferens i Miami i februari 2024 gick Karp, vd:n för AI-företaget Palantir Technologies, upp på scenen med ett anmärkningsvärt påstående. Karp, son till en judisk far och afroamerikansk mor, hävdade att "otaliga terrorattacker" stoppats av Palantirs teknologi i Europa. Sedan fortsatte han:
— I all blygsamhet, om de inte stoppats skulle ni ha en helt annan politisk verklighet i Väst. Och det är ett faktum. Jag älskar när jag får höra rop emot mig i europeiska städer... Fortsätt att skrika åt mig... den enda anledningen till att det inte gåsmarschar mellan mig och er är min produkt. Säg tack.
Med "gåsmarschar" menade Karp den marschstil som användes av tyska nationalsocialister och italienska fascister under 1900-talets första hälft. Budskapet var glasklart: hans företags övervakningsteknologi hade räddat Europa från "fascismens återkomst" – och européerna borde vara tacksamma.
Men det djärva påståendet har aldrig bekräftats eller stötts av några bevis. Inga konkreta exempel. Inga verifierbara händelser. Ingen oberoende granskning. Karps utspel vilar på frånvaron av attacker – händelser som aldrig inträffade.
Jewish Palantir CEO Alex Karp claims their AI technology has stopped multiple major terror attacks across Europe
He claims without this technology, every European nation would elect a far-right government, implicitly admitting that migrants are trying to kill Europeans https://t.co/4sjgJoc8ANpic.twitter.com/EC2IP0VuEJ
I ett tal slutet av 2024 sammanfattade Karp sin affärsmodell till en mening: "Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels, men inte uteslutande, från Palantir".
Från nödkontrakt till permanent övervakning
Covid-19-krisen öppnade dörrarna och i mars 2020 gav NHS i Storbritannien Palantir ett nödkontrakt för symboliska ett pund. Men det som började som akut krishjälp växte snabbt: först 23,5 miljoner pund för två år – utan att andra företag fick konkurrera om kontraktet.
I november 2023 följde ett sjuårskontrakt värt 330 miljoner pund. Det har beskrivits som det största enskilda NHS IT-kontraktet någonsin.
Den officiella berättelsen om en akut krishantering sprack 2021. Granskande journalistik av The Bureau of Investigative Journalism blottlade att Palantir jagat NHS-kontrakt sedan sommaren 2019 – månader innan covid-19 ens existerade.
Den 2 juli 2019 bjöd Palantir UK:s chef Louis Mosley Lord David Prior, NHS Englands ordförande, på middag med demonstrationer i San Francisco som lockbete. I oktober 2019 rapporterade Mosley om "mycket positiva möten" med Matthew Gould, chef för NHS digitala transformationsenhet. När coronakrisen väl slog till föll kontraktet på plats inom dagar.
NHS covid-19-datalager byggdes upp snabbt under coronakrisen. Idag används den insamlade datan för 339 olika ändamål. 75 av dessa ändamål lades till efter augusti 2022 – långt efter att "pandemins" värsta fas var över.
I mars 2020 lovade NHS-chefer att radera eller återlämna all data när den så kallade folkhälsokrisen upphört. Så har inte skett. Datalagret används fortfarande, nu bland annat för programmet Homes for Ukraine, allmän NHS-verksamhet och analys av sjukvårdspersonalstrejker.
Sam Smith från medConfidential slog fast att patienter behöver kunna lita på att deras känsliga information behandlas konfidentiellt, och att NHS England släppt in Palantir utan att fråga allmänheten eller förklara hur informationen används eller skyddas.
Den digitala dödskedjan
Vid World Economic Forum i Davos 2023 talade Alex Karp utan omsvep:
— Vi byggde Foundry, som användes för att distribuera covid-vaccin och rädda miljoner liv. Vi byggde den digitala dödskedjan. Det är kategoridefinierande produkter.
Foundry är Palantirs civila dataanalysplattform – ett AI-system som kan integrera och analysera massiva datamängder i realtid. Under coronakrisen användes det för att koordinera vaccinlogistik över hela USA.
Alex Karp bragging that his company's technology "single-handedly" stopped the rise of the far-right in Europe pic.twitter.com/vDFOpvJPTZ
Den digitala dödskedjan är något helt annat. Ingen metafor. Brutal verklighet.
Det är Palantirs militära AI-plattform som kopplar samman sensorer, drönare, satelliter och underrättelsedata med vapensystem – i realtid. Systemet identifierar mål, analyserar hot och rekommenderar eller utför attacker snabbare än någon mänsklig operatör kan. Det är krigföring styrd av artificiell intelligens, där tiden från upptäckt till eldgivning räknas i sekunder istället för timmar.
Palantirs Project Maven-kontrakt med Pentagon – värt över 13 miljarder kronor fram till 2029 – driver aktiva stridsoperationer i Irak, Syrien, Jemen och stödjer ukrainska operationer. I januari 2024 slöt Palantir ett "strategiskt partnerskap" med Israels försvarsministerium för "krigsrelaterade uppdrag".
Granskande reportage av +972 Magazine och Local Call avslöjade hur AI-målanvisningssystem fungerar i den skarpa verkligheten. Israels system kallat Lavender pekade ut 37 000 palestinier som misstänkta militanter under de tidiga veckorna av kriget i Gaza.
Mänsklig granskning av dessa AI-genererade mål: 20 sekunder – precis tillräckligt länge för att bekräfta att målet var av manligt kön. Israeliska underrättelsekällor erkände en 10 % felfrekvens. Ändå behandlade officerare AI:ns bedömningar som slutgiltiga.
Över 64 000 palestinier har dödats i Gaza, majoriteten kvinnor och barn. En före detta israelisk underrättelseofficer kallade operationerna "en massmordsfabrik". Tretton före detta Palantir-anställda bröt tystnaden i maj 2025 med en sällsynt offentlig tillrättavisning. De fördömde företagets "alltmer våldsamma retorik".
Palantir is airing TV ads promoting suicide drone swarms. "Battles are won before they begin."
För att förstå Palantir måste man förstå dess vd. Alexander Caedmon Karp, född 1967, växte upp i ett "vänsterorienterat" hem i Philadelphia där föräldrarna släpade honom till arbetardemonstrationer. Han doktorerade i nyklassisk samhällsteori från Goethe-universitetet i Frankfurt, där han grävde sig ner i Frankfurtskolans marxistiska kritiska teori.
Hans doktorsavhandling 2002 dissekerade hur vissa talmönster smickrar publiken att tro att de deltar i intellektuell övning, medan de i själva verket aktiverar anti-intellektuella känslor. Kritiker pekar idag på att detta perfekt beskriver Karps egen retorik.
Karp kallar sig själv "socialist och progressiv", och påstår att han röstade på Hillary Clinton, Biden och Kamala Harris. Samtidigt ser han "woke"-tänkande som "den centrala risken" för Palantir och USA. Om AI-bolagets värderingar har han slagit fast: "Vi har en konsekvent pro-västlig syn, att Väst har ett överläget sätt att leva och organisera sig".
Han arbetar från en lada i New Hampshire, har aldrig lärt sig köra ("Jag var för fattig. Och sedan blev jag för rik"), praktiserar Tai Chi och Qigong och har aldrig gift sig.
Den radikale Frankfurt-skola-filosofen blev miljardären som skryter om "död och smärta". En man som studerade maktens kritik byggde istället infrastrukturen för övervakningsstaten – medan han själv hävdar att han försvarar demokratin.
Karp har själv tjänat mångmiljardbelopp på Palantir. Foto: faksimil/Fortune
Explosiv tillväxt och politiskt inflytande
Palantirs finansiella tillväxt har varit explosiv. Aktien har skenat 1 700 % sedan börsintroduktionen 2020. Marknadsvärdet nådde 430 miljarder kronor 2025. Alex Karps förmögenhet exploderade 2024 när Palantir-aktien sköt i höjden – och värdeökningen på hans förmögenhet uppgick till cirka 68 miljarder kronor och hans sammanlagda nettoförmögenhet bedöms idag överstiga 120 miljarder kronor.
Trump-administrationen 2025 öppnade dörrarna till högsta regeringsnivåer. Peter Thiel, Palantirs medgrundare och styrelseordförande, är mångårig Trump-supporter som mentorerade vicepresident JD Vance. Både Karp och Thiel sitter i Bilderberggruppens styrkommitté – de slutna mötena där NATOs ledning, europeiska statschefer och techbiljonärer diskuterar AI och försvarspolitik utan offentlig insyn.
Ingen demokratisk kontroll
Koncentrationen av övervakningskraft i ett privat företag med nästan ingen demokratisk ansvarighet skrämmer medborgarrättsorganisationer världen över. Privacy International pekade ut "konsekventa bekymmer" om bristande transparens och varnade för "algoritmisk bias och diskriminering, samt brister i meningsfull mänsklig kontroll".
Med kontrakt som spänner från NHS-patientdata till israeliska målanvisningssystem, från prediktiv polisiering i europeiska städer till vad före detta anställda kallar "den digitala dödsmaskinen", står Palantir som en oroande konsolidering av makt.
Ett företag vars filosof-vd är en av världens rikaste män samtidigt som kritiker anklagar företaget för medverkan till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ett företag som påstår sig försvara demokratin – genom att bygga infrastrukturen för den moderna övervakningsstaten.
Nya Dagbladet har tidigare granskat techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel, precis som Karp, en av medgrundarna till Palantir – mannen vars investeringar och protegeér byggt maktstrukturer som sträcker sig från Silicon Valley till Vita huset, från övervakningssystem till krigsföring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I en intervju med Tucker Carlson hävdar Conrad Flynn, forskare med bakgrund i Hollywood, att inflytelserika filosofer och teknologer bakom AI-utvecklingen är djupt involverade i ockultism.
Flynn beskriver kopplingar mellan moderna tech-ledare och satanistiska traditioner från 1900-talet, och menar att även ledande riskkapitalister ser paralleller mellan blockchain-teknologi och "odjurets märke" från Uppenbarelseboken i Bibeln.
Tucker Carlson inledde intervjun med att förklara varför han valde att genomföra samtalet. Han berättade att för sex år sedan blev han chockad första gången någon under en intervju använde ordet "demonisk" för att beskriva samhällsfenomen.
— Det är inte ett politiskt begrepp. Det beskriver inte ens mänsklig social interaktion. Det är ett andligt begrepp, förklarade Carlson.
Han menade att mycket har förändrats sedan dess, och att han nu ofta hör människor tala om att det pågår ett "andligt krig" i samhället. Detta ledde honom till Conrad Flynn, vars forskning han beskrev som överraskande relevant.
En Hollywood-familjs insyn i ockultismen
Conrad Flynn växte upp i en Hollywood-familj – hans farfar var skådespelaren Robert Conrad, känd från serier som "Wild Wild West" och hans morfar, Harry Flynn, var publicist för klassiska TV-serier som "Bewitched" och "I Dream of Jeannie" – två serier med ockulta teman.
— Som pojke lärde jag mig tidigt att saker och ting inte är som de presenteras. Att det finns en skillnad mellan People Magazine-versionen av verkligheten och sanningen, berättade Flynn.
Detta ledde Flynn till ett forskningsprojekt om rock och ockultism. Han planerade en TV-serie om ämnet, med titeln "Running with the Devil", och samlade kunniga rockkritiker och experter. Men under researcharbetet upptäckte han något oväntat.
Kopplingen till Silicon Valley och AI
Flynn berättade att när han diskuterade sin TV-serie med bekanta i teknikbranschen, började de nämna "konstiga Aleister Crowley-kulter" i Silicon Valley. Aleister Crowley var en brittisk ockultist från tidigt 1900-tal, ofta kallad världens ondaste man.
— Jag började undra varför jag hörde om samma saker när jag dels forskade om serien och samtidigt fick höra om vad som pågick i Silicon Valley.
Han beskrev hur han upptäckte att moderna AI-ledare och Silicon Valley-figurer var intresserade av samma ockulta traditioner som extrema industrimusiker och gothartister från 1980-talet – figurer som Genesis P-Orridge, Brian Gysis och William S. Burroughs.
If AI seems a little spooky, that’s because it’s rooted in the occult. Conrad Flynn explains.
(0:00) Is the Elite Class Involved in Occult Activity?
(8:51) What Really Is the Occult?
(13:13) Is There a Link Between AI and Demons?
(17:58) Are Drugs a Portal to the Demonic?… pic.twitter.com/W1ikONqHeK
En central figur i Flynns berättelse är Nick Land, en brittisk filosof som arbetade vid Warwick University på 1990-talet. Flynn beskrev hur hans vän, kulturkritikern Simon Reynolds, intervjuade Land 1998.
— I artikeln talade Simon om hur Nick Land enligt legenden var besatt av tre eller fyra entiteter samtidigt. Han pratade om demoner. De ritade pentagram och hyrde Aleister Crowleys hus.
Land är enligt Flynn mycket inflytelserik inom AI-kretsar, trots att han inte är allmänt känd. Flynn beskrev Lands filosofi:
— Hans position är att vi bygger denna AI som så småningom inte bara blir superintelligent, utan blir allvetande, blir allsmäktig, och blir denna övermänskliga gudaliknande sak som transcenderar mänskligheten och slutligen förstör den.
Ännu mer anmärkningsvärt, enligt Flynn, är Lands påstående att AI slutligen blir "demonerna från Uppenbarelseboken". Flynn påpekade att även Elon Musk har sagt att "med AI kallar vi fram demonerna", något Musk uttryckt upprepade gånger de senaste tio åren.
Droger, visioner och "machine elves"
Intervjun tog en märklig vändning när Flynn beskrev hur olika personer som använt psykedeliska droger, särskilt ketamin, rapporterat liknande visioner.
— Det som är intressant är att människor tar dessa droger, och de är mycket kraftfulla och de arbetar inom teknikindustrin, och de får samma idéer, samma rädslor. De tror att de i vissa fall talar med samma entiteter, sa Flynn.
Han nämnde vetenskapsmannen John C. Lilly från 1970-talet, som i isolationstankar med ketamin fick visioner om maskiner som tar över – "solid state entities" som han kallade dem, varpå Tucker Carlson ifrågasatte detta:
— Det är lite konstigt att olika människor från olika platser, olika länder, olika livserfarenheter skulle ta en drog och ha samma sorts... Det kan inte vara organiskt.
— Det är mycket konstigt, instämde Flynn, och tillade att oavsett individuella övertygelser är fenomenet i sig biologiskt intressant.
Teosofism och Satanism
Flynn förklarade hur Nick Land kallar sig själv "teosof". Teosofin grundades av Madame Blavatsky 1875 och Flynn beskrev den som "proto-hippie"-filosofi som blandade västerländsk esoterism med österländsk religion.
Enligt forskaren är Lands tolkning av teosofin att "ormen är frälsaren, att Satan och Jesus är samma person". Detta kopplas till gnostiska kulter från 200-talet.
Flynn beskrev den gnostiska tolkningen av syndafallet:
— De tror att Adam och Eva var slavar i trädgården, att de satt fast där. Att ormen, när han närmar sig dem, i princip ger dem "red pill"-talet från Matrix. Du är en slav här. Du kan ta denna frukt, detta röda piller, och du kommer att vara fri och vara som en gud.
AI som "Odjurets märke"
En av de mest kontroversiella delarna av intervjun handlade om blockchain-teknologi och dess potentiella koppling till "odjurets märke" från Uppenbarelseboken.
Flynn berättade att han för tre år sedan skämtade med riskkapitalister om att blockchain-teknologi lät mer som odjurets märke än COVID-vaccinet. Deras reaktion förvånade honom:
— De gick och läste Uppenbarelseboken 13 och sa: "Hm, det låter som vad det är." Det var inte "Tucker, det låter galet" eller "Jag är inte religiös" eller "det vi arbetar med är konstigt, men Bibeln är en gammal bok". Reaktionen var: "Ja, det låter exakt som vad blockchain-teknologin är."
Flynn nämnde även Mark Andreessen, en av Silicon Valleys mest framstående riskkapitalister, som på Joe Rogans podcast sagt att förståelse för änglar och demoner kommer att vara nödvändig för att förstå AI.
Antikrist och den digitala framtiden
Flynn utvecklade ett komplext resonemang om hur AI potentiellt kunde relatera till Antikrist-profetior. Han beskrev hur Antikrist enligt bibeln ska kunna "förstå mörka meningar" – en förmåga som påminner om hur AI kan besvara komplexa frågor.
— Om du tittar på hur många av dessa maskiner fungerar – du frågar den en fråga som ett orakel, vilket den på många sätt är. Vi bygger moderna orakel och moderna avgudar.
Han varnade för att AI-utvecklingen kan leda till en framtid där människor måste registreras på blockchain för att kunna handla:
— Mark Andreessen har sagt att alla kommer att behöva ha en online-verifiering för detta. Alla får ett nummer. Uppenbarelseboken.
Tucker Carlson frågade Flynn vad han skulle göra om detta blev verklighet:
— Om du fick veta i morgon att inget mer Amazon för dig om du inte registrerar dig på blockchain. Vad är din reaktion?
— Jag går tillbaka till att leva som folk gjorde i de gamla dagarna 1996. Du läser bara en bok, antar jag, svarade Flynn.
Kritik och motstånd
Tucker Carlson uttryckte under intervjun stark skepticism mot de ockulta influenser Flynn beskrev:
— Jag kan inte nog betona hur diskvalificerande jag tycker detta är. Jag menar, jag tycker synd om alla som leker med sådant. Men någon som säger 'jag får mycket inspiration från en kille som kontrolleras av Satan' – den personen har diskvalificerat sig själv.
Flynn förklarade att en av de mest överraskande upptäckterna i hans forskning kom från Kenneth Grant, Aleister Crowleys tidigare sekreterare och en inflytelserik gestalt inom den ockulta världen. Grant var en mäktig ockultist som hade stort inflytande på gothmusiker och industrimusiker.
Vad som fångade Flynns uppmärksamhet var att Grant själv – trots sin djupa involvering i ockultism – erkände rock and rolls destruktiva natur. Flynn citerade Grant:
— Naturligtvis är rock and roll demoniskt. Titta på hur dessa killars liv slutar. Naturligtvis är detta förfärligt för dig.
Flynn betonade betydelsen av detta:
— Detta kom inte från en pastor, detta kom från Aleister Crowleys sekreterare.
Hopp och motstånd
På frågan om vilka krafter som står emot denna utveckling, svarade Flynn:
— Jag tror att Gud är suverän, och det är något att komma ihåg i allt detta. Gud använder alla saker för sina syften. Även Antikrist och även brutalt onda saker – Gud tillåter inte bara att dessa saker händer, utan de är också tester av tro.
Flynn nämnde också att det finns kristna inom teknikindustrin som arbetar för att skapa "katakombliknande" lösningar – sätt att kringgå systemen, liknande hur tidiga kristna skapade underjordiska katakomber under det Romerska riket.
Han avslutade med att berätta om en vän som arbetar som ingenjör på ett stort teknikföretag:
— Han sa: "En del av det som kommer igenom kan inte förklaras genom normal matematik eller materiella saker. En del av det som kommer igenom från AI".
Intervjun har väckt stor uppmärksamhet i konservativa kretsar och bland dem som är skeptiska till AI-utvecklingen. Flynn planerar att lansera en substack (liknande en bloggportal reds. anm.) kallad "The Flynn Effect" där han fortsätter sin forskning om hemliga historier från Hollywood, politik och teknikindustrin.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
