Annons:

SVT nämner Trump tre gånger så ofta som Löfven

Publicerad maj 5, 2020
– av Isac Boman
SVT är betydligt mer intresserade av Trump än av Löfven, konstaterar Näringslivets Medieinstitut.

SVT:s fixering vid den amerikanske presidenten är ytterst påtaglig, visar en färsk undersökning. Donald Trump nämns tre gånger så ofta hos Public Service-jätten som Sveriges egen statsminister Stefan Löfven.

Näringslivets Medieinstitut, NMI, har undersökt hur ofta 14 stats- eller regeringschefer nämns i Rapport, Aktuellt och Agenda under de senaste sex månaderna. De 14 som ingår i undersökningen är de nordiska ledarna samt ledarna för de största länderna samt EU.

Tydligt blir att Sverige och i synnerhet SVT har ett extremt fokus på USA och Donald Trump. Den amerikanske presidenten har nämnts 589 gånger i Rapport, 145 gånger i Aktuellt och 28 gånger i Agenda bara under det senaste halvåret. Det är betydligt mer än någon annan politisk ledare inklusive Sveriges statsminister Stefan Löfven vars motsvarande siffror är 66, 155 och 30 gånger i samma program.

Noterbart är också att de övriga nordiska regeringscheferna bara nämnts sammanlagt 51 gånger under samma period, samt att Italiens premiärminister Giuseppe Conte, trots att landet massmedialt bevakats hårt på grund av coronakrisen, bara har nämnts tre gånger i SVT. Samma tendens gäller EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som bara nämnts nio gånger på ett halvår.

Annons:

NMI uttrycker en oro för att det extrema fokuset på Donald Trump kan leda till fördumning och frågar sig om det är rimligt att så mycket tid läggs på honom samtidigt som ledare för EU:s viktigaste länder knappt uppmärksammas alls – trots att de är viktigare partners för Sverige.

Man noterar också att SVTm som enligt sin uppdragsbeskrivning såväl som egen utsago ska vara neutralt och opartiskt, verkar ha ett oproportionerligt intresse av Trump som person i sin rapportering, medan exempelvis Kinas president Xi Jinping inte alls är lika intressant att lyfta fram när det rapporteras om Kina.

SVT bör förstå att en stor personfixering inte nödvändigtvis ökar värdet av utrikesrapporteringen. Tvärtom riskerar den att sjunka, inte bara för att fokus blir oproportionerligt amerikanskt utan för att det fokuserar på en person som missar USA-frågornas större komplexitet”, konstaterar man.

Även Ronie Berggren, redaktör för podden Amerikanska nyhetsanalyser, är kritisk till hur SVT rapporterar om USA.

– Det visar tyvärr att ytlighet säljer. Trump är excentrisk, men en del av ett större amerikanskt sammanhang. Svensk media reagerar dock bara med hysteri, aldrig med kvalitativa analyser, säger han till Världen Idag.

När Världen Idag kontaktar SVT för att höra vad man anser om rapporten och hur stort fokus som läggs på Trump, får man svaret att det stora utrymme han får är legitimt då han har ”världens mäktigaste ämbete”. Public Service-jätten förfäktar vidare att SVT ger en ”mångfacetterad bild” av USA och politiken i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad yesterday 16:04
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA – den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

660 miljarder krävs för att återuppbygga Gaza

Folkmordet i Gaza

Publicerad yesterday 13:11
– av Isac Boman
Två år av israeliska bombningar har lämnat den palestinska enklaven i ruiner.

FN uppskattar att återuppbyggnaden av Gaza kommer att kosta 70 miljarder dollar (cirka 660 miljarder kronor). Mängden skräp i den sönderbombade enklaven motsvarar 13 pyramider i Giza.

FN:s utvecklingsprogram beskriver att mängden skräp i Gaza skulle kunna staplas 12 meter högt över hela New Yorks Central Park.

Uppskattningen presenterades på tisdagen och är en gemensam bedömning från FN, EU och Världsbanken. Kostnaden har stigit kraftigt sedan den förra beräkningen på 53 miljarder dollar i februari.

Jaco Cillers, särskild representant för UNDP:s administratör i ett program för att hjälpa palestinier, beskrev förödelsens omfattning vid en presskonferens i Genève via videolänk från Jerusalem.

Annons:

— Den uppskattade mängden skräp i hela Gaza ligger på omkring 55 miljoner ton, sa han.

— Ett annat sätt att uttrycka det, förutom exemplet med Central Park som jag nämnde, är att det också motsvarar 13 pyramider i Giza. Det är utmaningens omfattning och storlek.

Enligt Cillers krävs 20 miljarder dollar under de närmaste tre åren. Resterande medel behövs över en längre period – möjligen decennier. Han pekade på ”goda indikationer” från potentiella givare i arabvärlden, Europa och USA, utan att ge några vidare detaljer.

Trump: ”Den enklaste delen”

USA:s president Donald Trump, som på måndagen deltog i undertecknandet av fredsavtalet för Gaza i Egypten, hävdade att återuppbyggnaden blir enklare än att uppnå vapenvilan.

— Återuppbyggnaden kommer kanske att vara den enklaste delen. Vi kan bygga bättre än någon annan i världen.

Under de två år som Gaza bombades av israeliska missiler och stridsvagnar har mellan 60 och 80 procent av alla byggnader skadats eller förstörts. Enklaven var tidigare hem för över 2,1 miljoner människor.

Det totala antalet drabbade byggnader uppskattas till över 170 000, inklusive bostäder, företag, sjukhus och religiösa platser.

Efter krigets slut har över 500 000 palestinier återvänt till Gaza under de senaste dagarna – bara för att finna sina hem och kvarter i ruiner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fredsforskare om Nobels fredspris: Ger Trump carte blanche för regimskifte i Venezuela

Publicerad oktober 14, 2025
– av Markus Andersson
Fredsforskaren Frida Stranne beskriver Maria Corina Machado som en splittrande kraft som stött sanktioner som kostat venezuelaner livet.

Nobels fredspris till venezuelanska oppositionspolitikern Maria Corina Machado ger Donald Trump ”något av ett carte blanche” att störta Venezuelas regering, varnar fredsforskaren Frida Stranne.

Hon är hård i sin kritik mot pristagaren som stött sanktioner mot sitt eget folk och förespråkat utländska militära ingripanden i strid med folkrätten.

Frida Stranne, docent i Freds- och utvecklingsforskning vid Högskolan i Halmstad, reagerar kraftfullt på årets fredspris och argumenterar för att priset till Machado är ett exempel på hur internationella institutioner har förändrats i grunden.

”De institutioner som vi byggt upp för att värna frihet, demokrati och mänsklig utveckling har en efter en kommit att bli verktyg för krafter vars syfte är att bevara en ordning där de starka får bete sig i princip hur som helst medan andra snällt ska inordna sig. Årets fredspris premierar just det”, skriver hon uppgivet på Facebook.

Annons:

Hon betonar att det finns goda skäl att önska förändring i Venezuela men understryker samtidigt att demokratins kärna handlar om att olika uppfattningar om styrelseskick ska kunna samexistera. Hennes huvudkritik riktar sig mot hur priset riskerar legitimera våldsamma regimskiften.

”Är man en sann demokrat och samtidigt för internationella rättsprinciper så kan man aldrig acceptera en ordning där USA och dess allierade gång på gång tar sig rätten att med våldsamma medel byta ut regimer som på något sätt står i vägen för deras system.”

Hon menar att årets fredspris riskerar att premiera även detta.

”Ingen enande kraft”

Stranne är också mycket kritisk mot Machado själv och menar att oppositionspolitikern snarare varit en splittrande kraft än en kraft för stabilitet och fred i Venezuela.

Hon uppmanar intresserade att själva läsa på om vad nobelpristagaren står för och vilka politiska kontakter hon har.

”Pristagaren är inte någon duvunge eller enande politisk kraft”, slår hon fast.

Fredsforskaren påpekar att politikern har förordat strategier som strider mot folkrätten och stött sanktioner mot sitt eget folk ”som kostat i både lidande och död.”

En amerikansk marionett?

Den kanske starkaste varningen gäller vad priset kan innebära för framtiden. Stranne ser en direkt koppling till Donald Trump och amerikanska intressen i regionen.

”Med fredspriset i ena handen – kommer hon inte motsätta sig ett amerikanskt ’ingripande’ för en regimförändring – med den andra handen.”

Fredsforskaren varnar för att priset ger Trump ”något av ett carte blanche att byta ut (via direkta militära angrepp eller CIA-ledda hemliga operationer) den sittande regeringen” och att Machado sannolikt kommer bli hans marionett framöver.

I sin slutsats är Stranne hårt kritisk mot västvärldens agerande.

”Västvärlden verkar göra allt för att undergräva sig själv och sina principer. 2025 kommer bli året då vi gjorde oss själva helt irrelevanta för omvärlden”.

María Corina Machado, född 1967, är industriingenjör med masterexamen i ekonomi och grundare av valövervakningsorganisationen Súmate. Hon ledde oppositionspartiet Vente Venezuela och var ledamot i nationalförsamlingen 2011–2014 innan hon uteslöts av regeringen.

Politiskt är Machado liberalkonservativ och förespråkar privatisering av den statliga oljeindustrin och frimarknadspolitik. Hon har nära band till USA sedan Bush-eran och stöds av republikaner som Marco Rubio. Efter Nobelpriset dedikerade hon utmärkelsen till Donald Trump.

Machado har öppet uppmanat till utländsk militär intervention i Venezuela, stött USA:s sanktioner mot landet och deltog i kuppförsöket mot demokratiskt valde Hugo Chávez 2002. Kritiker beskriver henne som en förespråkare för regimskifte genom våld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps största finansiär vägrade svara på frågan: ”Älskar du USA eller Israel mest?”

Den judiska lobbyn

Publicerad oktober 14, 2025
– av Isac Boman
President Donald Trump tar emot en menora från Miriam och Sheldon Adelson vid Israeli American Council National Summit 2019.

Under sitt tal i Israels parlament, Knesset, på måndagen uppmärksammade Donald Trump sin största finansiär, den israelisk-amerikanska kasinomagnaten Miriam Adelson – och avslöjade samtidigt en känslig fråga han ställt henne.

— Titta på henne där hon sitter så oskyldigt. Jag ska ställa till med problem för henne med det här – men jag frågade henne faktiskt en gång: ’Så Miriam, jag vet att du älskar Israel. Vad älskar du mest, USA eller Israel?’ Hon vägrade att svara. Det betyder att det kan vara ett problem, måste jag säga, sa Trump till dämpade skratt i parlamentet.

Adelson, som satt på läktaren, fick stående ovationer när Trump prisade hennes stöd för Israel och noterade att hon gjort ”fler resor till Vita huset än någon annan”.

80-åringen satsade 106 miljoner dollar i sin pro-Trump super PAC Preserve America inför valet 2024. Tillsammans med sin bortgångne make Sheldon har familjen Adelson donerat över 600 miljoner dollar till Trumps tre presidentkampanjer och andra republikanska kandidater sedan 2015.

Annons:

Efter makens död 2021 tog Miriam över majoritetskontrollen av Las Vegas Sands, som driver stora kasinon i Singapore och Macao. Hon äger även en av Israels mest lästa tidningar, Israel Hayom, och basketlaget Dallas Mavericks. Hennes förmögenhet uppskattas till över 60 miljarder dollar.

Engagerad sionist

Född i Tel Aviv 1945 av judiska immigranter från Polen, utbildade sig Adelson till läkare innan hon blev en av Republikanska partiets viktigaste finansiärer. Som engagerad sionist har hon länge använt sitt ekonomiska inflytande för att forma USA:s Israelpolitik.

Familjen Adelson var bland annat drivande att få Trump att flytta USA:s ambassad till Jerusalem och att erkänna israelisk kontroll över Golanhöjderna och Trump tilldelade Miriam Presidential Medal of Freedom 2018.

Hennes retorik hårdnade ytterligare efter attacken den 7 oktober 2023.

”Utländska Hamas-anhängare är våra fiender, de ideologiska möjliggörarna i väst för dem som skulle gå hur långt som helst för att utradera oss från Mellanöstern. Och som sådana borde de vara döda för oss”, skrev hon i sin egen tidning.

Vid ett kampanjevenemang i september uppmanade hon judiska väljare att stödja Trump ”i tacksamhet för allt han har gjort och tillit till allt han ännu kommer att göra”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.