Annons:

Strålskyddsstiftelsen: ”Ny studie visar att gränsvärden för strålning inte håller”

Publicerad oktober 21, 2022 – av Sofie Persson
5G-mast i Mid Kent Shopping Centre Maidstone i England.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Gränsvärden för tillåten strålning idag vilar på felaktiga antaganden och skyddar varken människor eller djur från skadlig påverkan. Det visar en ny studie med en forskargrupp från flera länder. Forskarna begär nu att allmänheten informeras om riskerna, att gränsvärden skärps till och att man stoppar utbyggnaden av 5G.

Det skriver Strålskyddsstiftelsen om i ett pressmeddelande.

Bakom studien står den nya organisationen The International Commission on the Biological Effects of Electromagnetic Fields (ICBE-EMF) som har gått igenom 25-års forskning inom skadliga effekter av strålning från trådlös teknik som de publicerat i en vetenskaplig artikel i tidskriften Environmental Health med titeln “Scientific evidence invalidates health assumptions underlying the FCC and ICNIRP exposure limit determinations for radiofrequency radiation: implications for 5G”.

I studien har forskarna fastställt att ICNIRP (International Commission on non-ionizing radiation protection) och FCC (Federal Communications Commission) avvisat hundratals rapporter gällande skadliga hälsoeffekter kring gränsvärdena.

Annons:

“De 16 forskare och läkare med expertis inom området från USA, Europa, Asien, Australien och Sydamerika, som ingår i den nya organisationen, har  gått igenom de senaste 25 årens forskning om skadliga effekter av strålning från trådlös teknik (radiofrekvent strålning eller mikrovågsstrålning). De drar därvid slutsatsen att nuvarande gränsvärden (även kallat referensvärden) för tillåten strålning från ICNIRP  som gäller i EU och Sverige och från FCC som gäller i USA, vilar på felaktiga antaganden samt saknar skydd mot en mängd visade skadliga effekter”, skriver Strålskyddsstiftelsen.

De två främsta antaganden som forskarna gör i studien är att skadliga effekter endast skulle kunna uppstå då strålningen är så intensiv att den på kort tid värmer upp vävnad och att inga effekter uppstår under det gränsvärde som baserats på detta första antagande.

”Detta gravt felaktiga antagande leder till att varken yrkesarbetare eller särskilt känsliga delar av befolkningen och befolkningen i allmänhet  skyddas mot skadlig hälsopåverkan. Gällande gränsvärden har det inte heller övervägts skadlig påverkan på djurlivet av strålningen”.

Forskningen har istället visat att strålning vid nivåer understigande ICNIRP:s och FCC:s gränsvärden orsakar många skadliga effekter på levande varelser, exempelvis oxidativ stress, DNA-skador, cancer,  skadliga effekter på hjärnan och på spermier samt förändrat beteende. Tidigare forskning har menat att det inte finns något behov av studier angående 5G och dess påverkan på människor och djur. Den nya forskargruppen har dock slagit fast att det finns många indikationer på möjliga skador som kan orsakas av 5G och att det därför behövs forskning inom området, eftersom det i nuläget inte finns några sådana studier.

”Ingen vidare utbyggnad av 5G bör ske innan studier av påverkan av 5G har genomförts anser ICBE-EMF. Nya betydligt lägre gränsvärden måste tas fram som beaktar de många vetenskapliga resultat som visar klara belägg för skadlig påverkan vid nivåer långt under gällande gränsvärden och utan påverkan från varken militär- eller telekomindustrin”, skriver Strålskyddsstiftelsen.

Forskarna ger vidare åtta rekommendationer där man bland annat menar att allmänheten bör informeras om detta, men också att man bör finansiera mer oberoende forskning samt utbilda läkarkåren angående sjukdomar som orsakas av strålning.

I övrigt fokuseras rekommendationerna på följande områden:

  • Skydd av barn och gravida kvinnor bör prioriteras
  • Nu gällande gränsvärden måste sänkas
  • Tillverkare bör uppmuntras att utveckla säkrare teknik
  • Allmänheten bör informeras om möjliga hälsorisker och utbildas i hur riskerna minskas
  • Läkarkåren bör utbildas om sjukdomar som kan orsakas av strålning och hur patienter bör behandlas
  • Myndigheter och regeringar bör finansiera forskning som är oberoende från industrins inflytande
  • Media bör redovisa experters intressekonflikter när de citeras eller intervjuas

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skolorna öppnar – men protesterna i Frankrike fortsätter

Publicerad Idag 15:11 – av Emil Fjellstedt
Demonstranter på en gata med en stor vit banderoll, kartongplakat och röda flaggor i en videoruta från Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna.
Demonstranter med banderoll i Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna. Eleverna kräver bland annat bättre undervisningsvillkor och att urvalet via Parcoursup avskaffas.

De flesta franska skolor öppnade igen på torsdagen, men blockaderna av gymnasier och universitet fortsätter. Premiärminister Sébastien Lecornu lovar inga konkreta besked förrän i slutet av oktober.

Enligt utbildningsdepartementet var 94 procent av skolorna helt eller delvis öppna på torsdagsmorgonen. Klockan 08.00 var 224 skolor helt stängda och 151 bara delvis öppna, rapporterar AFP. Under dagen planerades nya demonstrationer i flera storstäder.

Protesterna, som i början av oktober slog över i våld, fortsätter alltså trots regeringens försök att lugna läget.

Lecornu vände sig till eleverna från regeringskansliet Matignon på onsdagskvällen men presenterade inga åtgärder.

— Ingen kan vara likgiltig inför den oro de ger uttryck för, sade Lecornu.

Utanför ett gymnasium norr om Rennes var eleverna inte imponerade.

— Det är en akut situation, säger 17-åriga Salyna, som inte förstår varför besluten ska dröja till slutet av oktober.

Utbildningsminister Edouard Geffray har kallat de tre största elevorganisationerna till samtal på departementet klockan 15 på torsdagen, tillsammans med ministern för högre utbildning Philippe Baptiste.

Knallgranaterna pausas

På onsdagen stoppade inrikesminister Nuñez polisens användning av knallgranater, sedan en 15-årig demonstrant fått handen avsliten i Lens på måndagen. Polisens internutredare har inlett 18 utredningar sedan rörelsen började.

Totalt har 215 elever och 85 skolanställda skadats, liksom nära 800 poliser och gendarmer, enligt AFP.

På tisdagen demonstrerade mellan 266 000 och 450 000 personer i hela landet, utan större incidenter. Eleverna kräver bland annat 250 000 fler universitetsplatser, renoverade skolbyggnader och att urvalet via antagningsplattformen Parcoursup avskaffas. Studentförbundet Union étudiante kräver 10 miljarder euro.

Baptiste kallar kravet på att avskaffa Parcoursup "en enorm demagogi". Regeringens talesperson Maud Bregeon försvarar politiken med att 64 miljarder euro avsatts till skolan nästa år, uppger The Nation.

Tio val utan rangordning

Elevernas och elevorganisationernas uttalade krav, den förklaring till protesterna som rörelsen själv framför offentligt, har fått litet utrymme bland bilderna av sammandrabbningar, menar debattören Arnaud Bertrand, som själv gick i fransk gymnasieskola. Han räknar upp lärarbrist, slitna byggnader, klassrum över 40 grader på sommaren och klasser med 32 till 35 elever.

Utbildningsdepartementets statistikenhet DEPP visar att 9,8 procent av lektionstimmarna i de offentliga högstadie- och gymnasieskolorna inte hölls läsåret 2024–2025. Av dessa berodde 7,5 procentenheter på att frånvarande lärare inte ersattes, resten på att skolor stängdes helt.

Mest talande bland klagomålen är enligt Bertrand antagningssystemet Parcoursup, som han kallar ett exempel på Frankrikes "kafkaartade teknokrati". Han lyfter det som ett av flera missnöjen, inte som protesternas enda förklaring.

Enligt hans genomgång söker eleverna upp till tio utbildningar utan att få rangordna dem. Varje utbildning rankar de sökande efter egna kriterier, som kan ändras från år till år och redovisas först i december sista läsåret, när betygen till stor del redan är satta.

Följden blir enligt Bertrand att populära utbildningar översvämmas. Juristutbildningen vid Panthéon-Sorbonne fick 19 404 ansökningar till 745 platser 2025. I en enkät han hänvisar till anser bara 6 procent av franska föräldrar att systemet är transparent och 5 procent att det är rättvist.

Elevorganisationen USL:s ordförande Ryad Rani kräver nu ett möte med Lecornu nästa vecka och säger att eleverna har kostnadsberäknade förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vita BBC-anställda har lägre medianlön i sex av sju karriärklasser

Publicerad Idag 14:17 – av Jan Sundstedt
BBC Storbritannien

Vita anställda vid BBC har lägre mediantimlön än sina icke-vita kollegor i sex av sju karriärklasser. Sett över den analyserade personalen tjänar vita dock mer, samtidigt som svarta anställda har lägre mediantimlön än vita.

Siffrorna finns i den lönegapsrapport som BBC redovisar i årsredovisningen för 2025/26.

Redovisningen avser BBC Public Service Broadcasting i England, Skottland och Wales, inklusive World Service, och bygger på läget den 31 mars 2026.

Störst är skillnaden i den lägsta klassen, Band A. Där är medianen för svarta, asiatiska och andra minoritetsanställda 13,2 procent högre än för vita.

Bland toppcheferna, Senior Leaders, är minoritetsmedianen 5,3 procent högre och medellönen 9,3 procent högre. Bara i Band F har vita en högre median, med marginella 0,6 procent.

BBC skriver själv att minoritetsanställdas genomsnittslön är högre än eller nära de vitas i alla klasser.

När samtliga karriärklasser räknas ihop går lönegapet däremot åt andra hållet. Det beror enligt BBC främst på hur de anställda fördelas mellan olika nivåer och yrkesfamiljer.

Vita har 0,7 procent högre mediantimlön och 2,0 procent högre medellön än minoritetsgruppen, som utgör 18 procent av de anställda i rapporten.

I den bäst betalda fjärdedelen av personalen är andelen minoritetsanställda 17,6 procent, mot 19 till 20 procent i de övriga.

BBC: Rättvisa, tydlighet och konkurrenskraft

En karriärklass är inte heller ett och samma jobb. Varje klass rymmer yrken med olika lönenivåer, och rapporten jämför genomsnitt, inte personer på samma tjänst.

Den brittiska regeringens vägledning för lönekartläggning slår fast att ett lönegap inte är detsamma som olika lön för lika arbete.

Bakom samlingsbeteckningen döljer sig stora skillnader. Svarta anställda har 8,5 procent lägre mediantimlön och 9,9 procent lägre medellön än vita.

Asiatiska anställda och gruppen övriga ligger i stället över de vita, med medianer som är 2,7 respektive 5,9 procent högre. Anställda med blandad bakgrund ligger 4,1 procent under.

Det totala gapet har krympt sedan i fjol, från 3,5 till 2,0 procent i medellön. BBC förklarar förändringen med att andelen minoritetsanställda i den lägsta klassen har minskat.

Samtidigt tog bolaget in sin största lärlingskull hittills, en grupp som enligt rapporten är mer mångfaldig än övrig personal och börjar på de lägsta lönerna.

BBC säger sig sätta lönerna efter principerna "rättvis", "tydlig" och "konkurrenskraftig".

När siffrorna uppmärksammades av den brittiska kanalen GB News sa förre kulturministern John Whittingdale, som ansvarade för BBC:s senaste stadga 2016, att bolaget borde betala de anställda helt efter det värde och den förtjänst de tillför i sitt arbete.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagon beordrar förberedelser för nya storanfall mot Iran

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 12:34 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med Donald Trump i förgrunden och Pentagonbyggnaden sedd från luften i bakgrunden.
Pentagon har enligt Axios instruerat Centcom att slutföra förberedelserna för nya storskaliga anfall mot Iran, men Donald Trump har ännu inte fattat något slutligt beslut.

Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.

Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.

Så sent som den 30 september uppgavs att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.

Energi, infrastruktur och kärnmål

Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.

— Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.

En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.

— Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen, säger tjänstemannen.

En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.

Vance kräver mindre anrikning

Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.

Vicepresident JD Vance säger i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.

— Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle? säger Vance.

Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.

— Vi tänker inte byta handling mot ord, säger han.

En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.

— Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav, säger tjänstemannen.

USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.

Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Visselblåsare hittade Lutnicks Epsteinmejl – fick fel besked om skydd

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igår 12:21 – av Emil Fjellstedt
Howard Lutnick till vänster och Simon Andriesz till höger, åtskilda av en sned vit linje.
Simon Andriesz pekade ut affärskontakter mellan Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Efter hans död kräver brittiska ledamöter en oberoende granskning av FCA:s behandling av honom.

Brittiska parlamentsledamöter kräver en oberoende granskning av finansinspektionen FCA efter visselblåsaren Simon Andriesz död. Myndigheten har i stället utsett en egen styrelseledamot att granska hur den behandlade honom.

Den tvärpolitiska parlamentsgruppen för investeringsbedrägerier och rättvisare finansiella tjänster kräver att FCA betalar en utomstående part för granskningen. Gruppen anser att myndigheten annars får "rätta sina egna prov", skriver The Guardian.

Andriesz hade avslöjat affärskontakter mellan USA:s handelsminister Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Familjen beskriver hans dödsfall den 23 september som ett självmord och uppger att ingenting tyder på brott.

FCA har gett Lea Paterson, tidigare direktör vid Bank of England och nytillträdd ledamot i myndighetens styrelse, uppdraget att granska kontakterna med Andriesz och hanteringen av hans visselblåsaruppgifter, rapporterar BBC. Granskningen gäller alltså myndighetens agerande, inte dödsorsaken.

Parlamentsgruppens ordförande, Labourledamoten John McDonnell, kräver att arbetet utförs av en verkligt oberoende organisation utan intressekonflikter.

— Om FCA inte svarar positivt kommer parlamentsgruppen att överväga alla alternativ, däribland att själv begära in vittnesmål från visselblåsare som haft kontakt med myndigheten, säger John McDonnell.

FCA gav fel besked om skydd

Andriesz tog 2016 upp misstänkta redovisningsoegentligheter internt på finansmäklaren BGC. Året därpå fick han sparken. Några av hans anklagelser ledde senare till att USA:s tillsynsmyndighet för derivathandel ålade BGC en sanktionsavgift på tre miljoner dollar för flera överträdelser av regler om tillsyn, rapportering och dokumentation.

FCA gav honom det felaktiga beskedet att han inte skulle omfattas av visselblåsarskydd eftersom hans identitet hade blivit känd. Myndigheten bad senare om ursäkt och meddelade att visselblåsarteamet skulle få ytterligare vägledning och utbildning.

BGC har bestridit Andriesz anklagelser och förnekat att bolaget utsatt honom för repressalier. Efter dödsfallet framförde bolaget sina kondoleanser och meddelade att det inte tänkte ta upp tvisten på nytt.

Mejlen om Lutnick och Epstein

I de offentliggjorda Epsteinakterna hittade Andriesz en mejlväxling från 2018 om det digitala annonsbolaget Adfin. Både Epstein och Lutnicks bolag Cantor Fitzgerald hade investerat i företaget, skriver BBC.

Epstein frågade Lutnick vad han trodde om Adfins framtidsutsikter. Lutnick svarade att bolaget äntligen hade börjat få intäkter och behövde bli ekonomiskt självbärande inom tolv månader.

Andriesz lämnade fynden till politiker i representanthusets tillsynsutskott inför Lutnicks framträdande där i maj. Lutnick uppgav inför utskottet att han, såvitt han visste, först i år hade fått reda på att Epstein varit investerare i Adfin. USA:s handelsdepartement avfärdade anklagelserna som partipolitiskt motiverade och uppgav att det inte fanns belägg för oegentligheter.

Handlingarna beskriver också ett planerat upplägg från 2013 där en miljon pund skulle lånas till ett bolag kontrollerat av dåvarande prins Andrew. Bolaget skulle i gengäld göra affärer uteslutande med Cantor Fitzgerald. Rådgivare diskuterade upplägget i fyra månader, men det blev aldrig av.

Visselblåsningens personliga pris

I en intervju med Ben Swann berättar journalisten John Robertson att han stod Andriesz mycket nära och talade med honom dagen före hans död. Enligt Robertson belastade åren av rättsprocesser och kampen mot BGC Andriesz psykiska hälsa och familjeliv.

Robertson beskriver en kontrast mellan Andriesz framgångar som visselblåsare i USA och brittiska tillsynsmyndigheter som enligt honom inte ville lyssna.

Även andra personer som vittnat om Epsteins övergrepp har avlidit. Virginia Giuffre, en av hans mest framträdande anklagare, dog i april 2025. Familjen beskrev dödsfallet som ett självmord, och polisen uppgav att den inte misstänkte brott, rapporterar Reuters.

Carolyn Andriano, som vittnade mot Ghislaine Maxwell 2021, hittades död i Florida i maj 2023. Enligt polisens bedömning dog hon av en oavsiktlig överdos, skriver USA Today.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.