Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon menar att Demokraterna tillsammans med storföretag och vänsterpolitiska organisationer kommer att göra allt i sin makt för att manipulera valet och att mycket tyder på att dessa kommer att vägra erkänna Trump som segrare - även om han skulle vinna valet med bred marginal.
Steve Bannon har tidigare varit ansvarig för president Donald Trumps valkampanj och åtalades nyligen för bedrägeri. I en intervju med Tucker Carlson menar han att åtalet iscensattes av rent politiska skäl för att göra honom politiskt omöjlig och att det snarast handlat om att få bort personer kopplade till presidenten och dennes framgångar.
– Det handlar om en jakt på högprofilerade politiska mål kopplade till president Donald Trump. Det är inte slumpmässigt att åtalspunkterna kom nästan exakt fyra år efter att jag tog över Trumps kampanj. Det de här personerna vill göra är att kriminalisera politiska dissidenter och säkerställa att jag inte återvände till Trumps kampanj. Det de inte förstod var att jag aldrig hade några intentioner att gå tillbaka till kampanjen till att börja med, förklarar Bannon som fastslår att han inte gjort något fel och att alla tillgängliga dokument efterhand kommer att visa detta.
Bannon menar vidare att Demokraterna har ”traumatiserat” sin väljarbas och att många av deras väljare inte kommer att rösta överhuvudtaget. Eftersom de helt enkelt inte längre kan vinna på ett ärligt sätt är de nu tvingade att genom fusk och fulspel försöka få Trump bortkuppad som president.
Annons:
Steve Bannon gives first interview since his arrest exclusively on 'Tucker'
Trumps tidigare rådgivare pekar bland annat på hur storföretagen redan i nuläget aktivt gör insatser för att få bort Trump och lyfter bland annat fram hur sociala medier som Twitter och Facebook systematiskt förtrycker material som kan gynna den sittande presidenten. Bannon menar att det rentav finns aktörer som är beredda att gå så långt som att använda digital manipulation av rösterna för att felaktigt få det att framstå som att Trump har förlorat i det kommande valet.
– Det här är vad som kommer att ske. Donald Trump kommer att vinna det verkliga valet – den 1 november, tippar Bannon som dessutom är övertygad om att Trump kommer att vinna med tydlig marginal.
Samtidigt tror han att den verkliga utmaningen startar först efter själva valnatten när Trumps motståndare kommer att vägra att erkänna honom som vinnare.
– Det är då kriget börjar, säger han.
Bannon förklarar vidare att hans eget arbete nu inte handlar om att arbeta med Trumps kampanj, utan om att synliggöra de ljusskygga metoder som tagits i bruk av dessa ljusskygga krafter.
– De kommer inte kunna tysta mig, jag är mer fokuserad än någonsin, fastslår han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Estlands försvarsdepartement betalar för krigshets i filmer, tv-serier och datorspel: verken ska skildra väpnat motstånd och måste öka befolkningens stöd för "militärt försvar". Nu öppnar en ny omgång på 250 000 euro.
Utlysningen publicerades den 12 oktober. Ideella föreningar och företag kan söka pengar för storskaliga verk om väpnat motstånd: spelfilmer, dokumentärer, animerad film, tv-serier och berättande datorspel. Sista ansökningsdag är den 18 november, och pengarna ska användas under 2027.
Opinionsmålet är ett krav, inte en förhoppning. Utöver att bevara och utveckla den visuella kulturen ska verket enligt departementets villkor "öka stödet för riksförsvaret och den militära försvarsverksamheten i det estniska samhället som helhet".
750 000 euro på tre omgångar
Omgången är den andra av tre. En tredje öppnar våren 2027 med ytterligare 250 000 euro för 2028, vilket gör sammanlagt 750 000 euro. Under den förra stödperioden, 2024 och 2025, fick sex filmprojekt pengar.
Annons:
Departementet har finansierat estnisk film i över tjugo år. "Nimed marmortahvlil" (Namnen på marmortavlan) från 2002, om skolpojkar som stred i frihetskriget, lockade nästan 168 000 biobesökare och var länge Estlands publikrekord. Även krigsfilmerna "1944" och "O2" fick stöd.
Löfte om frihet
Thomas Mell, som företräder departementet, säger till estniska rundradion ERR att film och datorspel når en bred publik och olika generationer.
— Försvarsviljan är en viktig del av Estlands försvar, och att stärka den är en av våra huvuduppgifter, säger Mell.
Han förnekar att staten styr innehållet.
— Vi som försvarsdepartement lägger oss inte på något sätt i filmskaparnas konstnärliga frihet. Vi skriver inte manus åt dem, vi bestämmer inte teman och inte hur rollerna ska se ut, säger Mell.
Regissören Ilmar Raag, som själv fått departementets stöd för en dokumentär, varnar för att affischmässiga och välputsade filmer blir otrovärdiga och att förenklad propaganda kan slå tillbaka.
— De som delar ut pengarna på departementet måste inse att om en filmskapare rör sig mot en alltför enkel propagandistisk vision kan det ge en negativ motreaktion, säger Raag.
Staten sätter målet och väljer verken
Mells försäkran gäller bara inom ett mål som staten redan har bestämt. Den som söker måste lämna in synopsis och manus, regissörens vision samt en plan för marknadsföring och distribution.
Materialet granskas av en kommission på minst tre personer, med företrädare för departementet. Beslutet om vem som får pengar fattas av departementets kansler.
Skattebetalarna står för notan, en kommission med departementets folk sållar bland manusen och kanslern avgör vilka krigsberättelser som får departementets pengar. Det är statligt finansierad krigspropaganda med ett förutbestämt mål, inte ett förutsättningslöst sökande efter sanningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Israels högerextreme finansminister Bezalel Smotrich kräver att Gaza utplånas och att hela enklaven blir israelisk, av sionistiska skäl och säkerhetsskäl. Han kallar invånarna "nazister" men förnekar att det skulle handla om folkmord.
Smotrich leder partiet Religiös sionism. Han talade vid ett offentligt evenemang på måndagen och försvarade där sitt tidigare stöd för en uppmaning att utplåna Huwara, en palestinsk ort på den ockuperade Västbanken, rapporterar RT.
Enligt Smotrich har kritikerna förvrängt hans ord till en uppmaning att döda kvinnor och barn.
— Ja, vi måste utplåna Gaza, till exempel. Inte begå folkmord, Gud förbjude, sa Smotrich.
Annons:
Han beskrev Gaza som en terrorenhet med "1,8 miljoner nazister" som enligt honom fostrats i generationer till hat mot Israel och är kapabla till massakrer, våldtäkter och mord på barn. En sådan enhet "borde inte existera", sa han och lade till att detsamma gäller Huwara.
I de citat som återges förklarar Smotrich inte vad utplåningen konkret skulle innebära för invånarna. Kravet på själva territoriet är däremot entydigt.
"Jag vill ha hela Gaza"
— Jag vill inte ha Gush Katif. Jag vill ha hela Gaza. Jag vill att Gaza ska vara vårt. Jag vill ha det av sionistiska skäl. Jag vill ha det av säkerhetsskäl, sa Smotrich.
Gush Katif var det israeliska bosättningsblock i Gaza som utrymdes 2005.
Smotrich och regeringskollegan Itamar Ben-Gvir har upprepade gånger drivit krav på nya israeliska bosättningar i Gaza. Förra månaden presenterade Ben-Gvir ett förslag om att flytta majoriteten av invånarna utomlands under sju år. Han kallar planen "frivillig migration", trots att palestinierna motsätter sig att lämna.
Miljoner till nya bosättningar
Smotrich är själv bosättare på Västbanken och ansvarar även för civila frågor i det ockuperade området. I juli tillkännagav han över 400 miljoner dollar till 34 nya bosättningar. Enligt RT syftar expansionen till att förhindra en palestinsk stat.
Bosättningsprojektet E1 öster om Jerusalem har fördömts internationellt eftersom det riskerar att splittra en framtida palestinsk stat. Samtidigt har bosättarvåldet ökat. Enligt FN-siffror som redovisades i juli har minst 117 palestinska samhällen helt eller delvis fördrivits genom bosättarattacker.
Retoriken stannar inte vid Gaza och Västbanken. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uttryckt stöd för visionen om ett "Stor-Israel". USA:s sändebud i Israel, Mike Huckabee, sa i februari till Tucker Carlson att det vore i sin ordning om Israel tog allt, på en fråga om bibliska anspråk från Nilen till Eufrat.
En FN-kommission kom förra året fram till att Israel begått folkmord i Gaza. Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat arresteringsorder mot Netanyahu och förre försvarsministern Yoav Gallant för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten. Israel avvisar anklagelserna.
Israels offensiv inleddes efter det Hamasledda angreppet den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 israeler dödades, de flesta civila. Sedan dess har över 74 000 palestinier dödats i Gaza, varav minst 21 000 barn, enligt lokala hälsomyndigheter.
Under samma tal skämtade Smotrich om sin växande isolering, skriver den spanska sajten Demócrata.
— Jag kan resa till fyra länder: USA, Ryssland, Kina och Nordkorea. Varje år kan vi resa till ett av dem och rotera. Jag hoppas att vi inte vänjer oss, sa han.
Kan historiska eller religiösa anspråk ge Israel rätt att ta över mark där palestinier redan bor?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA för i praktiken ett krig mot Rysslands AI-utveckling genom Ukraina, menar den amerikanske analytikern Brian Berletic. I en ny analys pekar han på drönarangreppen mot teknikjätten Yandex datacenter, samtidigt som Washington erbjuder Moskva en dieselaffär.
För Berletic, som analyserar geopolitik på Youtubekanalen The New Atlas med drygt 300 000 prenumeranter, handlar angreppen om betydligt mer än ett enskilt mål. Han kallar datacentren den artificiella intelligensens ryggrad och jämför angreppen med att bomba laboratorierna i ett annat lands kärnvapenprogram.
— Om man vill stoppa artificiell intelligens slår man mot datacentren. Och det är exakt vad USA nu gör, förstås genom proxy. Det här är bara en provkörning för vad de i slutändan vill göra mot Kina, säger Berletic.
Analysen tar avstamp i uppgifter om att ukrainska drönare träffat två av Yandex fem datacenter. I Sasovo i Rjazanregionen är verksamheten enligt bolaget "helt avbruten", medan delar av anläggningen i Kaluga sydväst om Moskva har tagits ur drift. Sasovo rymmer två av de tre superdatorer som används för att utveckla bolagets AI-modell. Om de klarade sig är okänt.
Annons:
Yandex, ofta kallat "Rysslands Google", driver landets mest använda sökmotor och appar för taxi och matbeställning med tiotals miljoner användare. Bolaget uppger att vissa funktioner i dess AI-chattbot tillfälligt slutat fungera. Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna som ett svar på ryska angrepp mot ukrainska datacenter.
Ex-Googlechefen och drönarna
Berletic lyfter fram Eric Schmidt, tidigare vd för Google. I ett TED-föredrag i maj 2025 resonerade Schmidt om hur en rival som hamnar efter i kapplöpningen mot superintelligens till sist kan se bombning av motståndarens datacenter som enda utväg. Schmidt framställde USA som den part som skulle behöva skydda sig.
Berletic läser föredraget tvärtom. Enligt honom var resonemanget projektion, en beskrivning av vad USA självt planerade att göra mot Ryssland och Kina.
Schmidt är inte bara teoretiker. Drönarbolaget Perennial Autonomy grundades och finansierades av honom. Bolagets delvis AI-styrda kamikazedrönare Hornet används av Ukraina mot ryska försörjningskonvojer efter ett leveransavtal sommaren 2025. Vilka drönare som träffade Yandex framgår däremot inte av rapporteringen.
Berletic menar att etiketten "ukrainsk" döljer vem som egentligen ligger bakom angreppen.
— När de säger att ukrainska drönare slår mot ryska datacenter talar de om drönare som konstruerats och byggts i USA och Europa, förts över till Ukraina och styrs med amerikansk underrättelse, övervakning och spaning för att ta sig förbi luftvärnet. Det här är amerikanska angrepp mot ryska datacenter, säger han.
Proxyn tar smällarna
Kärnan i Berletics analys är asymmetrin. Ryssland kan enligt honom svara med att lägga Ukraina i ruiner, men de amerikanska datacenter som driver USA:s egen AI-utveckling förblir orörda. Ingen diskuterar ens att angripa dem.
— Det är hela poängen med att ha en proxy: att de tar skadorna och att du skördar alla fördelar av det pågående kriget. Du försvagar Rysslands AI-förmåga, och dina egna datacenter är helt oskadda, säger Berletic.
Han vänder sig mot både etablerade medier och delar av alternativmedierna, som enligt honom fastnar i att räkna skador mellan Ryssland och Ukraina. Ur ett amerikanskt perspektiv spelar den balansen ingen roll, menar han. Om Moskva och Peking inte tänker slå tillbaka direkt mot USA måste de i stället se till att kunna ta förlusterna och ändå dra ifrån.
Berletic medger att han inte vet om de lyckas.
— Jag har inte alla siffror framför mig. Jag ser inte vad Moskva, Peking och Teheran ser. De har tillgång till information som jag inte har. Kanske är de övertygade om att de vinner till slut, men det är ett stort om, säger han.
Diesel från Putin, drönare mot Ryssland
Samma vecka som datacentren brann presenterade Donald Trump ett avtal om rysk diesel. Enligt Trump har Vladimir Putin gått med på att omedelbart släppa 300 000 ton till den amerikanska och globala marknaden, följt av 500 000 ton i november och ytterligare en miljon ton därefter. Det amerikanska finansdepartementet ska som en del av avtalet ha pausat sanktionerna mot rysk dieselexport till den 7 april.
Zelenskyj kallade avtalet en gåva till Putin. EU:s utrikeschef Kaja Kallas skrev att pausade sanktioner ger Moskva "mer intäkter för att föra krig".
Berletic avfärdar hela grälet som teater. Enligt honom gör Zelenskyj som Washington säger, och avtalet är bara den senaste i en rad tillfälliga lättnader. Redan i maj förlängde USA ett undantag från sanktionerna mot rysk olja.
— Ingen borde läsa in för mycket i det amerikansk-ryska energiavtalet. Det har gjorts gång på gång och lett till ingenting. Allt det gör är att köpa USA utrymme och tid att omgruppera, säger han.
Samtidigt fortsätter angreppen mot rysk energi. Rysslands dieselproduktion har fallit med nästan 30 procent efter ukrainska drönarattacker mot raffinaderier, enligt Internationella energiorganets uppskattningar. Berletic hänvisar till amerikansk rapportering om hur CIA och den amerikanska militären gav den ukrainska drönarkampanjen mot ryska oljeanläggningar och tankfartyg en kraftig skjuts.
Inte heller pumppriserna lär påverkas mer än tillfälligt, menar Berletic. Grundorsaken är enligt honom USA:s krig mot Iran och hoten mot sjöfarten från Mellanöstern. Investeringsstrategen Tim Armitage på Quilter Cheviot säger att den första leveransen motsvarar mindre än en dags amerikansk dieselförbrukning och inte kommer att göra någon märkbar skillnad.
Två boxare i clinch
Varför spelar då Ryssland och Iran med? Berletic svarar med en bild från boxningsringen, där två utmattade tungviktare hänger på varandra för att hämta andan inför nästa rond.
— Det motsvarar två utmattade boxare som lutar sig mot varandra mitt i matchen. Ett femårigt barn kanske frågar om de har blivit vänner nu. Svaret är nej. De samlar kraft inför fortsatta strider, säger Berletic.
Enligt honom har USA inga som helst avsikter att häva sanktionerna permanent. Moskva, Peking och Teheran vet det, menar han, och tar varje andrum för att rusta upp. Avgörandet ligger enligt Berletic i hur pausen används: den som utnyttjar tiden bäst är också den som på lång sikt går segrande ur konflikten.
Berletic menar att Washington inte kan vinna mot Ryssland, Kina och Iran. Faran ligger enligt honom i de desperata åtgärder USA kan ta till för att ändå försöka ändra utgången.
— De vet att de inte kan vinna, och de är beredda att ta till desperata och farliga åtgärder för att försöka ändra utgången trots alla sina nackdelar, säger Berletic.
I sin knappt halvtimmeslånga genomgång på The New Atlas går Berletic igenom angreppen mot Yandex, Schmidts föredrag och dieselavtalet steg för steg. Se hela analysen nedan.
US-Directed Strikes on Russian AI & Energy Centers As False US Diplomacy Floated
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nederländerna förlänger David Ickes inreseförbud i Schengenområdet med ytterligare två år, enligt Icke själv. Den brittiske författaren uppger att han därmed stängs ute i sex år sedan 2022, och att förbudet kan bli permanent om han inte byter åsikter.
Beskedet kom enligt Icke på måndagen i ett brev från Nederländernas minister för asyl och migration, som han uppger är vice premiärministern Bart van den Brink. Icke skriver att han fortfarande betraktas som en "potentiell fara för allmän ordning" och en "känd spridare av konspirationsteorier".
Han skriver också att det har gjorts klart att han förblir utestängd på obestämd tid om han inte ändrar sina åsikter. Förbudet är registrerat i Schengens gemensamma informationssystem SIS och gäller därför i samtliga Schengenländer, Sverige inräknat.
Icke har publicerat utdrag ur brevet i en egen engelsk översättning från nederländskan. Enligt hans återgivning motiverar ministeriet beslutet med att "öppet och okritiskt diskutera konspirationsteorier kan leda till social acceptans av antisemitism, främlingsfientlighet ... och rasism".
Annons:
Som belägg för att han inte har ändrat sig pekar brevet enligt Icke på två videor från den 1 oktober 2026. Den ena är ett samtal med hans advokat Jeroen Pols om rättsprocessen. Av det framgår, enligt brevet, att Icke "inte har någon kontroll över sina idéer, föreställningar och beteenden".
Icke kallar beslutet ett angrepp på åsiktsfriheten.
"Om det hade skrivits i Kina eller Nordkorea skulle ingen bli förvånad, men det här är Nederländerna och EU", skriver han.
Från demonstration till svartlistning
Förbudet går tillbaka till 2022, då Icke bjöds in att tala vid en demonstration i Amsterdam mot regeringens coronapolitik. Stadens borgmästare, polis och åklagare uppmanade då arrangörerna att ställa in hans medverkan med hänvisning till "antisemitiska och sårande uttalanden", rapporterade BBC.
Tre motdemonstrationer anmäldes. Amsterdampolisen skrev en rapport om att det inte kunde uteslutas att hans besök skulle leda till ordningsstörningar. Utifrån rapporten och uttalanden i hans böcker, tal och dokumentärer registrerade ministern honom i SIS i två år, enligt Nederländernas högsta förvaltningsdomstol Raad van State.
Icke uppger att förbudet infördes under Mark Rutte 2022 och därefter har förnyats två gånger: under den regering där Geert Wilders parti ingick 2024 och nu under Rob Jetten 2026. "Höger eller vänster spelar ingen roll", skriver han. Själv beskriver han det hela som att han gick med på att tala i 20 minuter vid ett fredsmöte och sedan åka hem.
Icke stängdes 2020 av från Facebook och Twitter för sina coronauttalanden.
Yttrandefriheten prövas i Luxemburg
Icke har överklagat registreringen och hävdar att den saknar grund, eftersom han inte är misstänkt för något brott. Raad van State ställde i juli 2025 frågor till EU-domstolen och pausade målet i väntan på svar.
Målet, C-469/25, förs under det fingerade namnet Henssen. Enligt EUR-Lex vill den nederländska domstolen veta om EU-förordningen uttömmande anger när ett land får registrera en utlänning i SIS, och om ett "potentiellt" hot mot allmän ordning alls räcker.
Den tredje frågan gäller vad som ska vägas in. Domstolen frågar uttryckligen om avsaknad av brottsmisstanke, yttrandefriheten, det sociala sammanhanget och proportionaliteten ska spela roll.
EU-domstolen höll muntlig förhandling i målet den 29 september, bekräftar domstolen. Dess besked tolkar EU-rätten men avgör inte förbudet. Den slutliga domen fäller Raad van State, och enligt Icke väntas svaret från Luxemburg först den 28 januari.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
