Annons:

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Migrationskrisen i Europa

Uppdaterad 6 september 2026, Publicerad 6 september 2026 – av Jan Sundstedt
En mycket stor folkmassa med spanska flaggor fyller Plaza de Cibeles i Madrid
Tiotusentals människor fyllde Plaza de Cibeles i Madrid den 2 september i protest mot regeringens hantering av krisen i Ceuta.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen.

Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao.

Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras.

Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator.

Annons:

Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular.

Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters.

Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder.

Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien.

Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter.

Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser.

Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över.

Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet.

Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering.

Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen.

Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga.

Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna.

Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd.

Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll.

I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen.

I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare.

Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk.

EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism.

För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd.

I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar.

Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter.

Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator.

Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.

Läsaromröstning

Vem bär det främsta ansvaret för gränskollapsen i Ceuta?

Röstning stängd

Marocko, som avsiktligt släppte igenom migranterna 16%
5 röster
Spaniens regering, som misslyckades med att skydda gränsen 45%
14 röster
EU:s migrationspolitik, som skapar incitament för farliga resor 39%
12 röster
Människosmugglare, som utnyttjade situationen för vinst 0%
0 röster

31 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Frankrike sätter in antiterrorsoldater inför nya protester

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage i tre lodräta paneler: porträtt av Sébastien Lecornu, beväpnade franska soldater i en Sentinellepatrull och stadshusb
Efter stadshusbranden i Limoges och plundring i flera städer vill regeringen frigöra fler poliser till ordningsinsatser. Bilderna på Lecornu och Sentinellepatrullen är arkivbilder från 2024 respektive 2022.

Frankrike sätter in soldater från antiterrorstyrkan Sentinelle för att bevaka känsliga platser inför lördagens nya protester. Poliser och gendarmer ska då kunna koncentrera sig på ordningen på gatorna.

Beskedet kom på tisdagen. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade i parlamentet att militärer ur Operation Sentinelle ska stödja polisen, rapporterar Euronews. Premiärminister Sébastien Lecornu lovade samtidigt att säkerhetsinsatsen på lördag blir massiv.

Enligt Nuñez ska soldaterna främst ersätta de ordinarie styrkorna vid statisk bevakning. Poliser och gendarmer frigörs därmed till uppdrag som gäller allmän ordning. Soldaterna är alltså tänkta att stå vakt, inte att möta demonstranter.

Sentinelle inrättades i januari 2015 och har omkring 10 000 soldater utplacerade i landet. De står normalt utanför platser som räknas som känsliga, bland annat religiösa byggnader, skolor, turistmål, tågstationer och flygplatser. Samma styrka användes under OS och Paralympics i Paris 2024.

Bakgrunden är de kravaller som följde på protesterna den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet demonstrerade 550 000 människor i landet. Stadshuset i Limoges brann, och butiker plundrades i flera städer. Regeringen skyller våldet på extremvänstern och opportunistiska plundrare.

Snabbare ordningsinsatser och möjliga demonstrationsförbud

Nuñez vill nu att säkerhetsstyrkorna ska vara mer rörliga och snabbare på plats, eftersom grupperna enligt honom är utspridda och extremt rörliga. Underrättelsearbetet ska skärpas för att bedöma hur många som kommer, särskilt bland de mest radikala.

Inrikesministern säger också att han överväger att förbjuda demonstrationer som inte anmälts och som kan leda till oordning. Även anmälda demonstrationer kan beröras, men bara om arrangören eller säkerhetsansvariga inte ger skäl att tro att de blir lugna. Där inga risker finns vill han prioritera marschvägar bort från offentliga byggnader och affärsgator.

— Vi kommer att vara där, sade Nuñez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pierre försökte försvara spelbutiken i Nice – nu varnar han för falska insamlingar

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 19 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Redaktionellt montage: en man med långt grått hår och glasögon står i spelbutikens krossade entré med glassplitter framför si
Pierre, som stod kvar vid den krossade entrén till Micromania-butiken, har fått stort stöd för sitt motstånd.

När plundrare slog sönder entrén till Micromania-butiken i Nice ställde sig Pierre i vägen och försökte hindra våldsverkarna. Nu tackar han för allt stöd men varnar för insamlingar i hans namn.

Lördagen den 17 oktober urartade protesterna och demonstrationerna i flera franska städer till krigsliknande scener, inte minst pådrivna av invandrargäng och subversiva vänstergrupperingar.

I Nice plundrade våldsverkare bland annat Micromania*, JD Sports och Decathlon, skriver La Tribune.

Pierre arbetade i Micromania-butiken på avenue Jean-Médecin i lördags, samma dygn som demonstrationerna och kravallerna hittills nådde sin kulmen.

När plundrarna siktade in sig på butiken försökte han stoppa dem i den krossade entrén.

— Vid ett tillfälle ställde jag mig framför för att hindra folk från att gå in, det är allt, säger han till ICI Azur.

En maskerad man sparkade honom då i ryggen, och kastade föremål träffade Pierre i ansiktet, rapporterar Franceinfo. Själv uppger han att han klarade sig med några skrapsår.

Hyllad för sitt mod

Pierre säger att han handlade instinktivt, men i efterhand säger han att han nog inte borde ha ingripit.

Han är noga med att skilja plundrarna från demonstranterna.

— Man får inte glömma att det är en minoritet. I resten av demonstrationståget gick det ganska bra. Det finns några svarta får, men de är inte majoriteten.

Användare på bland annat X spred snabbt filmen där han står i den sönderslagna entrén, och flera konton hyllade honom.

Enligt Franceinfo har Pierre fått hundratals stödmeddelanden, och ett lokalt klipp visar förbipasserande som applåderar honom på söndagen.

Pierre är tacksam för allt stöd men varnar på Instagram för insamlingar i hans namn: "Ingen har kontaktat mig om sådant. Jag står inte i kontakt med någon. Insamlingarna kommer inte från mig. (...) Låt er inte luras".

* En fransk detaljhandelskedja för videospel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här fångas den brutala gängmisshandeln av tyske pojken på film

Migrantvåldet

Uppdaterad 19 oktober 2026, Publicerad 19 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
En grupp ungdomar kring en pojke som ligger på marken vid ett staket i Frankfurt an der Oder.
Tio invandrarungdomar mellan 13 och 15 år misstänks för att ha slagit och sparkat en 14-årig tysk pojke utanför en skola i Frankfurt an der Oder.

En 14-årig pojke misshandlades den gångna veckan grovt av en större grupp invandrarungdomar utanför en skola i Frankfurt an der Oder, Tyskland. Ett tiotal ynglingar mellan 13 och 15 år är misstänkta, och lokala och regionala politiker uppger att man vill se skarpa åtgärder mot invandrarrelaterat våld.

Överfallet skedde på onsdagen den 14 oktober strax utanför en högstadieskola i staden Frankfurt an der Oder, nära gränsen mot Polen.

Enligt lokal polis fick den 14-årige pojken bland annat ansiktsskador. Misshandeln filmades dessutom av gärningsmännen och har fått stor spridning i sociala medier.

Filmen visar hur ett tiotal ungdomar först omringar pojken och därefter slår och sparkar honom besinningslöst, inklusive våld mot huvudet när pojken fallit till marken.

Även förbipasserande filmade misshandeln, dock utan att ingripa.

OBS! Varning för starka bilder!


Polisen har uppgett att man för närvarande utreder tio misstänkta för grov misshandel och rån.

De misstänkta för den brutala misshandeln går enligt kommunen på en annan skola i staden och har enligt initiala uppgifter syriskt, ryskt, polskt och tyskt medborgarskap.

Dagen efter överfallet genomförde polisen enligt rapporter dessutom en insats vid ytterligare en skola i staden.

AfD: "Skakande" bilder

Överborgmästaren i Frankfurt an der Oder, Axel Strasser, skriver i ett uttalande att staden aldrig tidigare har sett organiserat ungdomsvåld i den här omfattningen.

Han tackar polisen för ett snabbt ingripande och kräver att myndigheterna agerar konsekvent oavsett ursprungsland: "Den som åtnjuter skydd i vårt land och missbrukar detta skydd så brutalt har inte förtjänat det".

Brandenburgs socialminister, René Wilke (SPD), vill att de nya rättsliga möjligheterna att återkalla skyddsstatus och avsluta uppehållet används, som i liknande fall i Potsdam.

"Den som skapar otrygghet i vårt land kan inte åberopa otryggheten i sitt hemland", skriver Wilke på Instagram.

AfD-ledaren Alice Weidel kallar filmen "skakande" och beskriver gärningsmännen som "till största delen migranter". Bara med AfD blir det en migrationsvändning, skriver hon.


Den 27 oktober samlas polis, kommun, skolmyndigheter och skolor till ett första säkerhetsmöte i rådhuset, i samråd med delstatens inrikesminister Jan Redmann (CDU).

Enligt Axel Strasser ska även åklagare och utlänningsmyndigheten delta, och staden undersöker redan hur den kan synas mer kring skolorna.

Kommunen uppger att den misshandlade 14-åringen utöver läkarvård också får psykologiskt stöd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”En perfekt illustration av vad makteliten gjort med Europa”

Migrationskrisen i Europa

Ett nedbrunnet stadshus från 1883, plundrade butiker och företagare som stod ensamma mot plundrarna. Veckans landsomfattande demonstrationer i Frankrike urartade under lördagen i migrantkravaller, mordbrand och plundring i många franska städer, långt in på natten. Nya Dagbladet visar bilder från kravallerna i Frankrike.

Publicerad 18 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrativt kontextmontage av en grupp framför en gatubrand, ett brinnande torn och en plundrad butik på skilda platser.
Kravaller och plundring rapporterades från många franska städer under lördagen. Omkring 1 800 personer hade gripits enligt inrikesministerns preliminära söndagsbesked.

Inrikesminister Laurent Nuñez uppgav på söndagen att omkring 1 800 personer har gripits och att över 500 poliser, gendarmer och brandmän har skadats. Siffrorna är provisoriska, rapporterar BFMTV. Nuñez talar själv om "betydande materiella skador".

Enligt inrikesministeriet deltog 550 000 människor i hela landet, varav 110 000 i Paris. Arrangörerna uppger 800 000. Nuñez räknade till 110 demonstrationståg.

Protesterna har pågått sedan mitten av september, först om resurser till skolan och sedan mot levnadskostnader, budgeten och nedskärningar i offentlig service. Gymnasieelever, studenter, fackförbund och gula västar har gått i tågen. På lördagen tog kravallmakarna över gatorna.

Kravaller, bränder och plundring har rapporterats från bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon, Lille, Bordeaux, Nice, Nantes, Rennes, Caen, Grenoble, Rouen och Montpellier.

USA:s vicepresident JD Vance lägger skulden på invandringen. I ett inlägg på X, skrivet som kommentar till en film från stadshusbranden i Limoges, hävdar han att västliga progressiva har importerat tredje världen till Frankrike och andra länder i mångfaldens och medkänslans namn, enligt BFMTV.

Bilderna har spridits över hela kontinenten. "Vilken perfekt illustration av vad makteliterna gjort med Europa. Från Stockholm i norr till Rom i söder. Civilisation i bakgrunden, barbari i förgrunden", skrev Fredric Morenius på X i en kommentar till ett klipp från domkyrkan i Milano i Italien.

Morenius inlägg och klippet från Milano finns här nedan.

Ytterligare ett klipp från samma miljö vid domkyrkan i Milano har spridits i sociala medier.

Limoges stadshus till stor del förlorat

Värst drabbades Limoges i centrala Frankrike. Mot slutet av demonstrationen brändes en kommunal polisbil, fönster krossades och maskerade personer tog sig in i stadshuset och tände eld på det. Byggnaden invigdes 1883. Klocktornet rasade.

Klippet nedan visar hur tornet ger vika i lågorna.

Taket föll in över de undre våningarna utom i den västra flygeln, och två tredjedelar av fasaden var borta, enligt Maurice Barate, prefekt och statens representant i departementet Haute-Vienne. Han beskriver byggnaden som till stor del förlorad och talar om en kulturarvskatastrof.

— Det var med full avsikt som elden anlades, sade Barate till tv-kanalen LCI, där han beskrev gärningsmännen som en vild hord.

Enligt nyhetsbyrån AFP grät en kommunanställd i famnen på en lokalpolitiker när byggnaden brann. Branden var inringad först på söndagsmorgonen.

Sjutton personer, varav sju minderåriga, sitter i förvar i Limoges. Åklagaren har inlett en utredning om förstörelse med farligt medel i organiserad grupp och uppger att även privatpersoner angreps, ibland våldsamt.

Stadens borgmästare Guillaume Mérin är rasande över att polisen inte kunde stoppa förstörelsen.

— Runt 15.30 kunde våra kommunalpoliser, trots att de var många, inte längre stå emot våldet från vandalerna eftersom de inte hade någon ammunition kvar, sade Mérin till BFMTV.

Han kallar det ett kolossalt misslyckande för staten.

Butiksägarna stod ensamma

I Paris skedde plundringen ofta långt från de godkända marschvägarna. Kring Place de la République såg AFP:s reportrar ungdomar krossa skyltfönster och tömma butiker utan att bry sig om kamerorna, skriver BFMTV.

Ett Monoprix och en McDonald's drabbades. Ur en SFR-butik kastade angriparna mobiltelefoner till kamraterna utanför. En Yves Rocher-butik slogs sönder och tömdes, och en Kawasaki-handlare sattes i brand.

Vid 17-tiden sattes CRS 8, kravallpolisens specialenhet mot upplopp i städerna, in i Les Halles. Samtidigt rapporterades plundring kring Madeleine.

I Lyon slog en gatsten sönder skyltfönstret hos floristen Clémence. Samma ruta hade redan krossats under de gula västarnas protester.

— De kom in från alla håll, och hur mycket vi än sa att vi bara var blomsterhandlare brydde de sig inte. Vi hade ingenstans att ta vägen och vi var jätterädda, sade Clémence till BFMTV.

I Nice syns en man i svart försöka hålla stånd vid ingången till en Micromania-butik, omringad av ungdomar. Till slut viker han undan och föremål kastas.

Omkring 40 personer greps i Nice och ett tiotal butiker plundrades, enligt lokalmediet Nice Mag.

Ett annat klipp, där platsen inte är fastställd, visar en kvinna i brun kappa vid en sönderslagen butik. Bland glassplitter och varor tar hon tag i folk i armen, medan någon griper tag i hennes.

I Bordeaux plundrades lyxbutiker och Apple-butiken.

— Det här är ett våld som går ut på att roffa åt sig och som krossar moralen hos handlarna, sade prefekten i Gironde, Sophie Brocas, på en presskonferens.

Handelskamrarnas nätverk CCI France varnar för att kravallerna drabbat företag "som redan försvagats av år av återkommande kriser, av stigande kostnader och av färre besökare i stadskärnorna".

Stadshus stormades och prefektens residens skadades

Limoges var inte ensamt. I Marseille tog sig vandaler in i stadshusets entréhall och vandaliserade en byst av Marianne, republikens symbol. I Lille invaderades och slogs stadshuset sönder, och i Nantes vandaliserades stadshusets fasad.

I Bordeaux skadades prefektens residens. I Lyon plundrades turistbyråns kontor på Place Bellecour och sattes i brand. I Grenoble började det brinna i en butik för festartiklar i ett bostadshus, och de boende evakuerades.

I Paris har hela gator metodiskt förhärjats, enligt borgmästaren Emmanuel Grégoire.

— Det var en våldsnivå som vi, tror jag, aldrig har sett, sade hans första vice borgmästare Lamia El Aaraje till franceinfo.

Nattliga bilder från Paris visar polisfordon som rör sig genom rök och projektiler.

I ett annat klipp, märkt Paris den 17 oktober, poserar en grupp framför en stor brand.

Hur det såg ut när röken lagt sig visar en sammanställning av skadorna.

Borgmästarna: polisen räckte inte till

Borgmästarna i Paris, Lyon och Marseille kräver nu att få träffa premiärminister Sébastien Lecornu och ifrågasätter polisens resurser. Marseilles borgmästare Benoît Payan säger att landets näst största stad hade ett enda CRS-kompani, omkring 80 man, när dagen började.

— Jag vill veta vilka order som gavs, sade Payan.

Regeringen lägger skulden för kravallerna på extremvänstern och opportunistiska plundrare. Inrikesministeriet pekade redan på lördagen ut svartklädda grupper, så kallade black blocs, på flera hundra personer "samlade kring ultravänstern". Lecornu anklagar sedan länge vänsterpartiet LFI för att elda på vreden.

Åklagaren i Paris uppger att 720 personer gripits i huvudstaden och att 517 hålls i förvar, varav 171 minderåriga. Gripandena gäller främst häleri, gruppering i syfte att begå våld och skadegörelse.

En av medarrangörerna, Benjamin Ball, vägrar ta avstånd. "Den här vreden fördömer jag inte: jag hyllar den", skriver han.

Macron dansade kvällen före

Kvällen före lördagens kravaller filmades president Emmanuel Macron och hustrun Brigitte när de dansade i en privat loge på en Céline Dion-konsert, enligt brittiska Daily Mail. Landet hade då redan skakats av en månad av protester.

På lördagen fördömde Macron våldet och lovade att ingripa och straffa de skyldiga.

Vance: tredje världen importerades

Vance går längre än så. De västliga progressiva har enligt honom försummat de grundläggande frågorna om assimilation och förenlighet, trots att de varnades för att det skulle sluta så här. Han ber för att Frankrike ska sätta stopp för galenskapen innan fler monument brinner.

Vance kopplar samtidigt händelserna till det amerikanska kongressvalet den 3 november och anklagar demokraterna för att vilja samma framtid för USA.

Lecornu ska på söndagskvällen klockan 19 leda en krisgrupp för att hantera följderna för ekonomin, handeln, försäkringarna och rättsprocesserna. I Marseille kräver Payan att de drabbade handlarna får ersättning.

— Staten kommer att behöva ta sitt ansvar, sade Payan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.