USA:s senat röstade på tisdagen för att gå vidare med Republikanernas nya sjukvårdsreform, som är tänkt att skrota och ersätta Obamacare. Men innan den avgörande omröstningen ska senaten debattera sjukvårdsreformen.
Sedan Donald Trump blev USA:s president för över ett halvår sedan har han och Republikanerna åtskilliga gånger försökt få igenom en sjukvårdsreform som är tänkt att ersätta Obamacare.
I maj röstade representanthuset för den nya sjukvårdsreformen, inofficiellt kallad Trumpcare. Under tisdagen var det dags för senaten att säga sitt och Republikanerna lyckades rösta för Trumpcare med minsta möjliga marginal, 51 mot 50 röster, genom att vicepresident Mike Pence avgör oavgjorda omröstningar kunde Trumpcare segra.
Den republikanske Arizonasenatorn John McCain, som flögs in till Washington DC efter att ha diagnostiserats med cancer i förra veckan, var en av de 50 republikaner, exklusive vicepresident Pence, som röstade för Trumpcare. De två republikaner som röstade emot Trumpcare var Susan Collins (Maine) och Lisa Murkowski (Alaska).
Detta innebär att Trumpcare först kommer debatteras innan det kan bli en direkt omröstning i senaten om huruvida sjukvårdsreformen ska tas i bruk eller inte.
Obamacare, egentligen Affordable Care Act (ACA), har varit en omstridd sjukvårdsreform, bland annat för att den som inte tecknar sjukvårdsförsäkring tvingas betala en straffavgift. Samtidigt är Trumpcare, egentligen American Health Care Act (AHCA), kontroversiell då uppemot 20 miljoner amerikaner riskerar att bli av med sin sjukvårdsförsäkring beroende på hur reformen ser ut.
En grupp på 113 ledamöter i det tyska parlamentet planerar att lägga fram en motion om att förbjuda det nationalistiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD), rapporterar Die Zeit. Motionen kan komma att diskuteras i Bundestag redan nästa vecka.
Parlamentsgruppen, som främst består av medlemmar från De gröna, Socialdemokraterna (SPD) och Kristdemokraterna (CDU), hävdar att AfD:s agenda strider mot den tyska konstitutionen och utgör ett hot mot landets demokratiska ordning.
Förslaget lades fram i november och syftar till att initiera en förbudsprocess mot AfD i den federala författningsdomstolen. Partiet, som grundades 2013, har i nuläget ett opinionsstöd på cirka 20%, vilket placerar dem före SPD (16%) men efter CDU (31%). Partiet klassificerades redan 2021 som en ”misstänkt” extremistisk organisation av den tyska säkerhetstjänsten på grund av sitt motstånd till den förda folkutbytespolitiken.
CDU-ledamoten Marco Wanderwitz, en av initiativtagarna bakom motionen, efterlyser snabba åtgärder mot Alternativ för Tyskland med hänvisning till partiets påstådda ”fortsatta radikalisering”. Gruppen menar att AfD har ifrågasatt migranters och hbtq-personers mänskliga värdighet och rättigheter, och att det därför sammantaget finns goda skäl att förbjuda partiet.
Vill folkomrösta om EU-medlemskapet
Trots AfD:s växande popularitet – en undersökning i december visade att partiets ledare Alice Weidel ledde i opinionen för att bli nästa förbundskansler – har alla etablerade partier uteslutit alla former av samarbete med partiet, vilket gör det svårt för dem att få reellt politiskt inflytande.
Weidel, som nyligen nominerades som AfD:s första kanslerskandidat, har bland annat lovat att återuppta driften av de saboterade Nord Stream-gasledningarna, implementera en mycket hårdare invandringspolitik, lansera omfattande utvisningsprogram och avskaffa ”gröna” klimat- och energiinitiativ om partiet vinner valet.
AfD har även föreslagit en folkomröstning om att lämna EU och eurozonen samt kritiserat Tysklands omfattande militära stöd till Ukraina och landets medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato.
Under Trumps installationsceremoni under gårdagen uppmärksammades Elon Musk när han avslutade ett tal med en gest där han tog sig för bröstet och höjde armen snett uppåt två gånger.
Rasande vänsterliberala medier och opinionsbildare anklagade snabbt Musk för att ha gjort en ”nazistisk” hälsning – men själv tycks han ta kritikstormen med ro.
Efter ett kort tal där Musk betonade vikten av Trumps valseger, gjorde han en något ovanlig gest där han först slog sig med högerhanden över bröstet och förde sedan ut den diagonalt med öppen hand. Gesten upprepades två gånger under hans framträdande.
Snabbt började anklagelserna hagla om att världens rikaste man gjort en ”Hitlerhälsning” – och flera tv-kanaler som bevakade ceremonin valde att pausa den ordinarie bevakningen och istället rikta fullt fokus på att diskutera syftet med armgesten och huruvida denna skulle ses som ”nazistisk”, ”fascistisk” eller någonting helt annat.
”Den amerikanske miljardären Elon Musk tycktes göra en ’Heil Hitler’-hälsning under Trump-paraden”, skrev exempelvis Jerusalem Post och brittiska The Guardian hävdade att ”Elon Musk tycks göra upprepade fascisthälsningar”.
Within hours of Donald Trump taking the oath of office, billionaire Elon Musk gave the Nazi salute during his speech at an inauguration rally.
It was not an accident or a mistake, he did it twice.
Mångmiljardären tycks dock själv inte vara nämnvärt besvärad av all uppståndelse utan skriver på X att hans motståndare ”behöver bättre smutsiga tricks”.
”De här ’Alla är Hitler’-attackerna är sååå tröttsamma”, konstaterar han.
Något oväntat har techmogulen också fått stöd från den judiska lobbyorganisationen ADL som kartlägger och bevakar påstått antisemitisk aktivitet runtom i världen.
”Det verkar som att Elon Musk gjorde en klumpig gest i ett läge av entusiasm, inte en nazihälsning. Men vi uppskattar att människor är uppmärksamma”, skriver man i ett uttalande.
Veckorna innan Donald Trumps installation som president har hans residens Mar-a-Lago i Palm Beach förvandlats till något en samlingspunkt för några av världens mäktigaste och rikaste personer.
Utöver Elon Musk har bland andra Jeff Bezos, Mark Zuckerberg, Bill Gates och Sergey Brin nyligen besökt Trumps privata klubb som beskrivs som ”ett nytt maktcenter” i USA.
Enligt Bloombergs granskning har sex av världens rikaste människor besökt Trump sedan valvinsten i november. Flera av de besökande är långvariga allierade till Trump, medan andra av allt att döma tycks försöka bygga relationer med den nyvalde presidenten.
Bland besökarna finns Metas vd Mark Zuckerberg, vars privatjet landade på Palm Beach International Airport den 26 november. Meta har bekräftat att Zuckerberg deltog i en middag och mötte medlemmar i Trumps team.
Efter detta besök meddelade techjätten snart också sina planer på att ta bort faktagranskningen från sina plattformar och minska censuren, beslut som tros ha fattats för att göra Trump mer välvilligt inställd till bolaget och dess verksamhet.
Amazons grundare och världens tidigare rikaste man, Jeff Bezos, besökte Trump i december. Enligt medierapporter har Amazon sedan dess lovat att donera 1 miljon dollar till Trumps installationsfond och att finansiera en dokumentär om Melania Trump.
Vaccinlobbyisten och mångmiljardären Bill Gates, tidigare VD för Microsoft, är ett annat högprofilerat namn som flög till Palm Beach i slutet av december och bekräftade att han hade en tre timmar lång middag med Trump.
Well, it seems that Gates’ visit to Mar-a-Lago went well. If anything, I’d say we may sooner see an Operation Warp Speed 2.0 than indictments. pic.twitter.com/D1IcUXZw2d
Att Elon Musk och Donald Trump idag har en mycket nära relation är ingen hemlighet och världens idag rikaste, som utsetts till presidentens effektiviseringschef, har besökt Mar-a-Lago vid drygt ett dussintal tillfällen sedan valvinsten och sammanlagt tillbringat flera veckor där.
Andra miljardärer som Sergey Brin (Google), Larry Ellison (Oracle), Gina Rinehart (Hancock Prospecting), och Winklevoss-tvillingarna (kryptovaluta) rapporteras också ha besökt Mar-a-Lago de senaste veckorna för att få en chans samtala i enrum med USA:s näste president.
Bland de övriga namnen på Bloombergs lista finns affärsmannen Howard Lutnick, som Trump har utsett till handelsminister, bioteknikmogulen Patrick Soon-Shiong, kryptovalutapionjärerna Winklevoss-tvillingarna och kasinomiljardären Tilman Fertitta.
Också under gårdagens installationsceremoni medverkade ett antal av världens rikaste män – bland andra just Zuckerberg, och Bezos. Många av de företagsledare och techmoguler som bjudits in rapporteras också ha gett betydande bidrag till Trumps installationsfond.
Under gårdagens installationstal presenterade Donald Trump en omfattande vision för sin kommande presidentperiod. Talet fokuserade starkt på teman som ”Amerika först”, återställandet av nationens stolthet och suveränitet samt löften om att göra landet ”mer fantastiskt än någonsin”.
– Vi kommer att vara en nation som ingen annan, full av medkänsla, mod och exceptionalism. Vår kraft kommer att stoppa alla krig och skapa en ny anda av enighet i en värld som har varit arg, våldsam och fullständigt oförutsägbar, deklarerade presidenten.
En central del av Trumps tal handlade om invandring och gränssäkerhet och han lovade att utlysa ett nationellt nödläge vid den södra gränsen för att stoppa all illegal invandring. Trump planerar att deportera miljontals ”kriminella utlänningar” och återinföra ”Stanna i Mexiko”-policyn. Han lovade även att skicka trupper till gränsen för att stoppa vad han kallade en ”invasion” och klassificera drogkarteller som utländska terrororganisationer.
– Jag kommer att beordra vår regering att använda den fulla och enorma kraften i federal och statlig brottsbekämpning för att eliminera närvaron av alla utländska gäng och kriminella nätverk som för med sig förödande brottslighet till USA, förkunnade presidenten.
– Som överbefälhavare har jag inget högre ansvar än att försvara vårt land från hot och invasioner, och det är precis vad jag kommer att göra. Vi kommer att göra det på en nivå som ingen någonsin har sett förut.
På det ekonomiska området lovade Trump att bekämpa inflationen och sänka priser. Han presenterade en protektionistisk handelspolicy med löften om att införa tullar på utländska varor för att berika amerikanska medborgare. För att hantera dessa tullar och avgifter planerar Trump att skapa en ny myndighet kallad External Revenue Service.
Ska ”återta” Panamakanalen
Energi- och miljöpolitiken var en annan viktig punkt i talet. Trump lovade att utlysa ett nationellt energinödläge och öka olje- och gasutvinningen under parollen ”drill, baby, drill”. Han planerar också att avsluta Green New Deal och upphäva mandatet för elfordon, vilket signalerar en betydande förändring i landets miljöpolicy.
Inrikespolitiskt lovade Trump att stoppa politiseringen av justitiedepartementet där myndigheten används som ett vapen för att bekämpa dissidenter. Han lovade också och återställa yttrandefriheten genom att stoppa statlig censur och förespråkade en färgblind och meritbaserad samhällspolicy, samt lovade att officiellt fastslå att det endast finns två kön: man och kvinna.
I utrikespolitiken gjorde Trump några kontroversiella uttalanden där han lovade att ”återta” Panamakanalen, även om detaljerna kring detta förblev oklara. I ett ambitiöst löfte sa han också att amerikanska astronauter skulle plantera flaggan på Mars under hans presidentperiod.
Presidenten presenterade även några symboliska åtgärder, som att byta namn på Mexikanska golfen till Amerikanska golfen och återge Mount Denali i Alaska sitt tidigare namn Mount McKinley.
”Stolta och starka”
Genomgående i talet målade Donald Trump upp en bild av ett USA som tappat sin väg under den föregående Biden-administrationen, men som nu skall återfå sin storhet igen. Han beskrev sin vision om en ”gyllene tidsålder” för Amerika och lovade upprepade gånger att landet åter skulle bli respekterat och beundrat över hela världen.
Trumps tal var fyllt av kraftfull retorik och stora löften. Han presenterade en agenda som, om den genomförs, skulle innebära långtgående förändringar i amerikansk inrikes- och utrikespolitik. Från invandring och ekonomi till energi och utrikespolitik, lovade Trump en radikal omvändning från den tidigare Biden-administrationens förda politik.
Avslutningsvis betonade Trump att hans vision för Amerika var en där landet skulle stå starkt, suveränt och stolt. Han uppmanade det amerikanska folket att förena sig bakom hans vision att göra USA till världens mest storslagna land och lovade att leda nationen in i vad han beskrev som den mest framgångsrika eran i dess historia.
– USA kommer att respekteras igen och beundras igen, även av människor med religion, tro och god vilja. Vi kommer att vara välmående. Vi kommer att vara stolta. Vi kommer att vara starka, och vi kommer att vinna som aldrig förr. Vi kommer inte att bli erövrade. Vi kommer inte att låta oss skrämmas. Vi kommer inte att brytas ner och vi kommer inte att misslyckas. Från och med denna dag kommer Amerikas förenta stater att vara en fri, suverän och oberoende nation.
Lovade fred inom 24 timmar
Även om Trump under talet kanske utlovade fler politiska åtgärder än vad någon tillträdande president tidigare gjort var det ändå flera tidigare utfästa löften som inte nämndes. Så sent som i veckan lovade han exempelvis att offentliggöra alla handlingar om mordet på den tidigare presidenten John F. Kennedy – ett mord där det har spekulerats att amerikansk underrättelsetjänst själva var inblandade.
Inte heller nämndes Ryssland eller Ukraina alls under installationstalet – trots att Trump tidigare lovat att få ett slut på kriget inom 24 timmar efter att han tillträtt.
För ett par veckor sedan meddelade presidenten dock plötsligt att situationen i Ukraina ”är mycket mer komplicerad” än vad han tidigare förstått och att han nu istället ”hoppas” och ”tror” att kriget ska vara över inom ett halvår. Istället för en snar fred varnade han också för att kriget kan komma att ”eskalera” ytterligare.
