Rysslands ambassadör till Turkiet, Andrej Karlov, har avlidit i ett attentat i den turkiska huvudstaden Ankara under måndagskvällen, rapporterar internationella medier.
Gärningsmannen sköt flera varningsskott innan han riktade in sig på ambassadören, som han besköt med flera skott i ryggen och huvudet. Gärningsmannen ska ha skrikit islamistiska slagord under attacken, rapporterar turkiska Hürriyet Daily News.
Andrej Karlov avled kort efteråt av sina skottskador, enligt ryska medier.
Uppemot tre andra personer ska också skadats under skottlossningen, som ägde rum i ett konstgalleri i Ankara där Karlov skulle hålla ett tal.
Annons:
Vittnen uppger att gärningsmannen ska ha skjutits ihjäl av turkisk polis, som omringat byggnaden, rapporterar ryska medier.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.
Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.
Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.
Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.
Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.
Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.
Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.
Motståndet blir blodigare
Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.
I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.
Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Jack Sanders och Simon Walker/No 10 Downing Street, CC BY 2.0
Netanyahus regering bad Qatar att fortsätta betalningarna till Gaza samtidigt som israeliska företrädare anklagade landet för Hamasfinansiering, enligt Times granskning. Arkivbilder.
Netanyahus regering drev på det system som släppte in nära två miljarder dollar från Qatar till det Hamasstyrda Gaza. Samtidigt som israeliska företrädare offentligt anklagade Qatar för att finansiera Hamas bad de i brev Doha att fortsätta betala.
Det framgår av tidigare okända dokument som tidskriften TIME rapporterar om. Israels roll var enligt granskningen större än vad premiärminister Benjamin Netanyahu offentligt har medgett.
"Vi upprepar vikten av att fortsätta överföra det qatariska humanitära ekonomiska stödet genom den befintliga mekanismen", skrev R. L. Maoz i Netanyahus nationella säkerhetsråd till qatariska företrädare 2020, trots regeringens offentliga kritik. Han krävde också att pengarna skulle gå via ambassadören Mohammed Al-Emadi och inga andra mellanhänder.
Samma år tackade dåvarande Mossadchefen Yossi Cohen Qatars emir Tamim bin Hamad Al Thani i ett brev. Han skrev att det var "ett utmärkt tillfälle att uttrycka vår tacksamhet och uppskattning" för Qatars insatser i Gaza, som enligt brevet bidrog till "stabilitet och säkerhet i regionen".
Annons:
En högre tjänsteman under Donald Trumps första administration säger till tidskriften att dubbelspelet retade qatarierna. Israeliska företrädare fördömde betalningarna offentligt och bad sedan privat Doha att förnya dem.
Israel valde mottagarna
Qatar började betala 2007, efter att Hamas tagit makten, utan direkt israelisk inblandning. Det ändrades under Netanyahu. Från 2012 hade hans regering godkänt ett system där Israel avgjorde vilka familjer som fick stöd och styrde utbetalningarna, enligt israeliska och arabiska tjänstemän och dokument som tidskriften tagit del av.
Granskningen beskriver ett system med betalningar för bland annat bränsle, el, löner och familjestöd. Till 2018 hade omkring 1,1 miljarder dollar skickats. I ett brev från juli 2019 meddelade Qatar att landet förde över sex miljoner dollar till 20 000 mottagare som Israel valt ut. Hur många av just dessa mottagare som hade band till Hamas eller familjemedlemmar i gruppen är okänt.
— Israelerna fortsatte att insistera på att göra det på det här sättet, så att de kan kontrollera vad som går in och ut, säger en diplomat med insyn i processen.
När Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas 2018 drog in löner i Gaza fraktade israeliska säkerhetstjänstemän qatariska kontanter i resväskor in i området, enligt amerikanska och israeliska medier. Naftali Bennett, då utbildningsminister, kallade det "skyddspengar". Som premiärminister 2021 stoppade han bara resväskorna, inte flödet.
När Qatar 2023 ville byta till en annan modell ville Netanyahus regering behålla den gamla, enligt flera källor i granskningen. Två veckor före den 7 oktober reste Mossadchefen David Barnea till Doha och bad om två månaders förlängning, enligt New York Times rapportering 2023. Qatar hade varnat för att det skulle bli den sista.
Hamas som politiskt verktyg
Kritiker har länge hävdat att Netanyahu ville hålla Hamas vid makten i Gaza för att splittra palestinierna mellan Hamas och den Fatahledda Palestinska myndigheten på Västbanken, och därmed stänga vägen till en tvåstatslösning.
Nya Dagbladet har tidigare granskat hur Israel, långt före Netanyahu, understödde den islamistiska miljö ur vilken Hamas växte fram. Rörelsen grundades officiellt 1987, men Ahmed Yassins islamistiska verksamhet och den sociala organisationen Mujama al-Islamiya, som föregick Hamas, fick israeliskt stöd.
Den israeliske brigadgeneralen Ytzhak Segev, som tjänstgjort som militär guvernör i Gaza, har vittnat om att han personligen hjälpte till att finansiera den islamistiska rörelsen i området som en motvikt till PLO och kommunisterna. Det stödet gick till Hamas föregångare, långt innan de qatariska betalningarna började 2007.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Kasa Fue, CC BY-SA 4.0. Skärmdumpar: @visegrad24/X.
Matteo Salvini meddelade att 500 ytterligare soldater skickas till Milano efter helgens kravaller. Oroligheterna drabbade bland annat området kring domkyrkan.
Regeringen i Rom skickar 500 soldater till Milano efter två dygns kravaller. Enligt polisuppgifter var 220 av de 271 personer som fördes till polisstation minderåriga.
Vice premiärminister Matteo Salvini, som leder högerpartiet Lega, meddelade beslutet på måndagen. "Från ord till handling: 500 soldater till för att försvara Milano", skrev han på sociala medier.
Lyxhusen Chanel, Hermès och Pomellato höll stängt, och andra butiker tömde sina skyltfönster av rädsla för nya angrepp.
Beskedet kom efter ett krismöte i Palazzo Chigi under ledning av premiärminister Giorgia Meloni. Soldaterna förstärker insatsen "Strade sicure", och försvarsminister Guido Crosetto vill att dekretet ger dem polisbefogenheter i tre månader, rapporterar Wanted in Milan. Ett nytt ordningsdekret väntas antas på tisdagen.
Annons:
Enligt rapporteringen riktade sig protesterna mot höga levnadskostnader och sämre offentlig service. Hur plundrade butiker och krossade skyltfönster skulle hjälpa mot dyrtiden är däremot svårare att se. På lördagen och söndagen urartade demonstrationerna kring Piazza del Duomo, Via Torino och San Babila. Maskerade ungdomar attackerade polisen, krossade skyltfönster och plundrade butiker. Polisen svarade med tårgas och vattenkanoner.
Åklagare i Milano uppger att skadorna överstiger en miljon euro, utan att räkna in utebliven försäljning.
Fyra av fem var minderåriga
Enligt polisuppgifter fördes 271 personer till polisstation på söndagen. Av dem var 220 minderåriga och 60 utländska medborgare. Totalt greps 32 personer, varav 23 minderåriga och 13 utländska medborgare, och ytterligare 28 anmäldes.
Av de 271 placerades 174 i förebyggande polisförvar enligt det senaste säkerhetsdekretet, artikel 11 bis. Fjorton poliser skadades. Åklagarna har begärt häktning av elva av de gripna, som riskerar upp till 15 års fängelse.
Salvini hävdar att våldet inte kan ursäktas med ekonomisk nöd. Han kräver lagar som tillåter förebyggande frihetsberövande av minderåriga och gripanden på grundval av videobevis. Enligt mediauppgifter kan dekretet också ge förebyggande förvar av minderåriga i upp till 24 timmar, obligatoriskt gripande vid upplopp och förbud att samlas för personer som bedöms hota den allmänna ordningen.
President Sergio Mattarella säger att "allt våld är oacceptabelt", men efterlyser en "intelligent och grundlig analys" av gärningsmän som han kallar "aldrig tidigare skådade". Uttalandet tolkas brett som ett budskap till regeringen, eftersom dekretet kan väcka konstitutionella frågor och måste passera hans skrivbord.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När plundrare slog sönder entrén till Micromania-butiken i Nice ställde sig Pierre i vägen och försökte hindra våldsverkarna. Nu tackar han för allt stöd men varnar för insamlingar i hans namn.
Lördagen den 17 oktober urartade protesterna och demonstrationerna i flera franska städer till krigsliknande scener, inte minst pådrivna av invandrargäng och subversiva vänstergrupperingar.
I Nice plundrade våldsverkare bland annat Micromania*, JD Sports och Decathlon, skriver La Tribune.
Pierre arbetade i Micromania-butiken på avenue Jean-Médecin i lördags, samma dygn som demonstrationerna och kravallerna hittills nådde sin kulmen.
Annons:
När plundrarna siktade in sig på butiken försökte han stoppa dem i den krossade entrén.
— Vid ett tillfälle ställde jag mig framför för att hindra folk från att gå in, det är allt, säger han till ICI Azur.
En maskerad man sparkade honom då i ryggen, och kastade föremål träffade Pierre i ansiktet, rapporterar Franceinfo. Själv uppger han att han klarade sig med några skrapsår.
Hyllad för sitt mod
Pierre säger att han handlade instinktivt, men i efterhand säger han att han nog inte borde ha ingripit.
Han är noga med att skilja plundrarna från demonstranterna.
— Man får inte glömma att det är en minoritet. I resten av demonstrationståget gick det ganska bra. Det finns några svarta får, men de är inte majoriteten.
Användare på bland annat X spred snabbt filmen där han står i den sönderslagna entrén, och flera konton hyllade honom.
Enligt Franceinfo har Pierre fått hundratals stödmeddelanden, och ett lokalt klipp visar förbipasserande som applåderar honom på söndagen.
Pierre är tacksam för allt stöd men varnar på Instagram för insamlingar i hans namn: "Ingen har kontaktat mig om sådant. Jag står inte i kontakt med någon. Insamlingarna kommer inte från mig. (...) Låt er inte luras".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
