Annons:
Annons:

Ryssland lanserar Eurovision-rival

Publicerad 6 februari 2025 – av Redaktionen
Alla Brics-länder uppges ha tackat ja till att delta - och flera latinamerikanska nationer ska också vara intresserade.

Intervision Song Contest ska bli Brics-ländernas alternativ till Eurovision. Den första tävlingen arrangeras i Moskva redan i september.

En liknande sångtävling hölls 1965 och 1977 som ett östblocksalternativ till Eurovision. Bland deltagarna fanns Sovjetunionen, Östtyskland, Tjeckoslovakien, Polen och Ungern.

Initiativet är en order från Kreml, som president Vladimir Putin undertecknade under måndagen, och idén om att återuppliva tävlingen kom från den ryska kulturministern, Olga Lyubimova, i september 2023.

Eurovision, som startade på 1950-talet, uteslöt Ryssland från tävlingen 2022 i samband med krigets början. Samtidigt har arrangörerna, däribland SVT, kritiserats för dubbelmoral då Israel fick delta 2024, trots anklagelser om krigsbrott.

Annons:

Latinamerikanskt intresse

Intervision Song Contest ska inkludera alla Brics-länder, medlemmar i Oberoende Staters Samvälde (OSS) samt andra intresserade nationer, rapporterar ryska statskanalen RT. Enligt ryska myndigheter ska tävlingen vara fri från politiska restriktioner.

Mikhail Shvydkoy, presidentens särskilde representant för internationellt kultursamarbete, bekräftar att alla Brics-länder har tackat ja till att delta. Även flera latinamerikanska nationer uppges vara intresserade.

Tävlingen är planerad att äga rum i Moskva i september.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danska Folketinget godtar Grönlandsavtal med USA

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 14:11 – av Jan Sundstedt
Folketingets tomma kammare sedd ovanifrån, med svängda bänkrader framför talarstolen.
I Folketingets kammare röstade 109 ledamöter ja till Grönlandsavtalet och ingen röstade nej (arkivbild).

Danska Folketinget har med siffrorna 109–0 röstat för försvarsavtalet som ger USA utökad militär närvaro på Grönland. Avtalet träder i kraft när en diplomatisk not underrättar USA, och villkoren för nya amerikanska försvarsområden ska först avtalas mellan parterna.

Omröstningen hölls på förmiddagen den 19 november. Ingen röstade nej eller lade ned sin röst, visar Folketingets sammanställning.

Förslaget lades fram av utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Dessutom röstades förslaget igenom utan någon debatt, då ingen begärde ordet. Hela punkten tog knappt fem minuter, skriver Sermitsiaq.

Grönlands parlament Inatsisartut hade tidigare i november sagt ja med 16 röster för och sju varken för eller emot.

Annons:

Avtalet ändrar och kompletterar 1951 års försvarsavtal, saknar slutdatum och kan bara ändras med parternas samtycke, vilket Nya Dagbladet gick igenom när det undertecknades i New York.

Tre steg bör hållas isär. Det första är parlamentens ja, som nu är avklarat i både Köpenhamn och Nuuk. Det andra är själva ikraftträdandet.

Enligt slutbestämmelsen i den publicerade avtalstexten från 22 september börjar avtalet gälla den dag en diplomatisk not underrättar USA om att Danmark tillsammans med Grönland slutfört de parlamentariska procedurerna.

Sermitsiaq anger att det nu ligger på Løkke Rasmussen att meddela Washington.

Villkoren för försvarsområdena

Det tredje steget gäller försvarsområdena.

Narsarsuaq och Mestersvig nämns i avtalet, men områdena upprättas enligt texten först när parterna enats om detaljerna. Omröstningen i Folketinget skapar alltså ingen bas.

Vill någon part ha ytterligare ett område ska ett förslag behandlas i den permanenta kommittén.

Blir parterna inte överens inom 90 dagar flyttas samrådet upp till viceministernivå och därefter till ministernivå.

Grönlands regering Naalakkersuisut har inför Inatsisartut framhållit att nya försvarsområden kräver både Grönlands och Danmarks förhandsgodkännande.

Efter omröstningen sade Naaja H. Nathanielsen (IA) till Sermitsiaq att hon var glad över att det gick smidigt. Qarsoq Høegh-Dam (Naleraq) sade att han inte lägger hinder i vägen för det Grönland vill.

Grönland är medundertecknare vid sidan av Danmark och USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Xi, Putin och Trump enas om kärnvapendialog i Shenzhen

Publicerad Idag 12:43 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin står tätt tillsammans och samtalar.
Xi Jinping samtalar med Vladimir Putin och Donald Trump inför Apecs välkomstbankett i Shenzhen den 18 november, dagen före trepartsmötet.

Xi Jinping, Vladimir Putin och Donald Trump enades på torsdagen i Shenzhen om att börja samtala om hur kärnvapenriskerna kan minskas och spridningen stoppas. Något nedrustningsavtal blev det däremot inte.

Mötet hölls vid sidan av Apec-toppmötet och var första gången de tre ledarna satt vid samma bord. Efter cirka 90 minuter var samtalen avslutade.

Resultatet blev en gemensam deklaration på fyra punkter, som finns i fulltext hos Xinhua. Den ska inte förväxlas med Apecs egen deklaration.

FN, olja, domstolar och kärnvapen

Länderna åtar sig att reformera FN, så att organisationen bättre kan möta globala utmaningar.

Annons:

De planerar också att öka produktionen och tillgången på raffinerade oljeprodukter. Stabila energiflöden lyfts fram som viktiga.

Den tredje punkten handlar om internationell rättskipning. Ledarna skriver att två principer är av yttersta vikt: att stater ska ha gett sitt samtycke, och att statliga företrädare har immunitet som ska respekteras.

Internationella brottmålsdomstolen och liknande organ får heller inte missbruka sin jurisdiktion, alltså sin behörighet att döma.

Den fjärde punkten, som bär torsdagens huvudbesked, slår fast att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får utkämpas.

— Kärnvapenkrig kan inte vinnas och får inte utkämpas, alla ansträngningar måste göras för att förhindra det, sade Xi under samtalen.

Ingen uppgörelse om Ukraina eller Iran

När mötet inleddes sade Trump att ledarna skulle ta upp Ukraina och konflikten med Iran. Någon uppgörelse om krigen finns dock inte i deklarationen.

Om Ukraina lät Trump försiktig.

— Låt oss se om vi kan få något gjort, sade han.

Dagen innan hade Putin och Xi lovat att fördjupa samarbetet mellan Ryssland och Kina, inte minst inom handel.

Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov beskriver stämningen vid trepartsmötet som "god". Putin själv väntas berätta mer om detaljerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Xi vill fördjupa samarbetet – möter Trump på torsdag

Den multipolära världen

Publicerad Igår 15:19 – av Emil Fjellstedt
Vladimir Putin och Xi Jinping skakar hand framför ryska och kinesiska flaggor.
Xi Jinping tog emot Vladimir Putin i Shenzhen den 18 november i samband med APEC:s toppmöte.

Vladimir Putin och Xi Jinping slog på onsdagen fast att de vill dra länderna ännu närmare varandra, inte minst vad gäller handel. På torsdag väntas Donald Trump ansluta till ett planerat trepartsmöte mellan de tre stormakterna.

Putin och Xi träffades i Shenzhen, i samband med det pågående toppmötet i APEC, där länderna runt Stilla havet samlas för att prata handel och investeringar.

Samtalet mellan de båda statscheferna fortsatte över en arbetsfrukost. På rysk sida satt även utrikesminister Sergej Lavrov och Putins rådgivare Jurij Usjakov med, vilket framgår av Kremls utskrift.

Putin uppger att handeln mellan länderna har legat över 200 miljarder dollar om året flera år i rad. Han räknar med att siffran stiger ytterligare i år.

Annons:

— Allt tyder på att vi i år inte bara når den nivån igen utan också får se en rejäl ökning av handeln, säger Putin.

Den ryske presidenten lyfter också fram att visumfriheten infördes på Xi Jinpings initiativ och att turistströmmarna har ökat med 43 procent.

Blomsterdekoration med skyltarna APEC China 2026 och Shenzhen China framför moderna byggnader i Shenzhen.
Shenzhen står värd för det 33:e APEC-ledarmötet den 18–19 november, då handel, AI och regionalt ekonomiskt samarbete står på dagordningen. Foto: Xinhua/Mao Siqian.

Putin och Xi vill se fler stormakter vid bordet

Xi påminner om att det i år är 30 år sedan länderna slöt sitt strategiska partnerskap och 25 år sedan de skrev under avtalet om gott grannskap och vänskapligt samarbete.

Enligt den kinesiske presidenten ger relationen länderna emellan en orolig värld mer stabilitet och förutsägbarhet.

Kinas ambition, menar han, är att bredda samarbetet och ge företagen ett tryggt klimat att investera och göra affärer i.

Rysslands president Vladimir Putin säger att Ryssland vill stärka det strategiska samarbetet med Kina, främst inom handel, energi och utbildning.

Båda ledarna talar för en multipolär världsordning, alltså en värld där makten inte samlas hos en enda stormakt.

Kinas utrikesministerium aviserade att de tre ledarna ska mötas i Shenzhen på torsdag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läcka visar 3 000 misstänkta transaktioner kring Epstein

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igår 12:09 – av Emil Fjellstedt
Deutsche Banks namn och logotyp på fasaden ovanför entrén.
Deutsche Bank tog emot Jeffrey Epstein som kund 2013. Banken säger i dag att det var ett misstag.

Deutsche Bank skickade 21 rapporter om misstänkta transaktioner kring Jeffrey Epstein till myndigheterna. De gällde omkring 3 000 betalningar värda 581,9 miljoner dollar. Läckta interna handlingar visar också att banken tog in honom som kund 2013, när hans brott redan var allmänt kända.

Siffrorna kommer från ett internt dokument från bankens amerikanska enhet för underrättelser om finansiell brottslighet. Dokumentet är ett av över 15 miljoner filer som två visselblåsare förde ut ur banken. Granskningen Inside Deutsche Bank redovisar transaktionerna, som gjordes mellan oktober 2013 och maj 2019.

Rapporterna gäller misstankar som banken anmält, inte belopp som fastställts som brottsliga. Summan är ändå mer än dubbelt så stor som de 250 miljoner dollar som senator Ron Wyden tidigare pekade ut.

Anmälde först efter gripandet

Enligt Wydens rapport lämnade banken in sina rapporter om Epstein först i efterhand, efter att han gripits i juli 2019.

Annons:

— De underlät att i tid rapportera mer än 250 miljoner dollar i misstänkta transaktioner kopplade till Epstein till finansdepartementet, sade Wyden till CNN.

Epstein blev kund i augusti 2013. Enligt handlingarna gav personer på bankens högsta nivå klartecken, bland annat chefen för bekämpning av finansiell brottslighet och regelefterlevnad samt dåvarande chefsjuristen för Deutsche Bank America.

Oberoende övervakare konstaterade 2020 att ledande chefer kände väl till problemen men ändå godkände kundrelationen via e-post.

Först i december 2018 fick Epstein beskedet att kontona skulle stängas. Avvecklingen tog ytterligare ett halvår, och banken stängde de två sista kontona tre dagar efter gripandet.

Miljonböter och ett erkänt misstag

År 2020 gick banken med på att betala 150 miljoner dollar i sanktionsavgift till New Yorks finansinspektion. Myndigheten beskriver det som den första tillsynsåtgärden mot ett finansinstitut för affärer med Epstein. Avgiften gällde även bankens relationer med Danske Estonia och FBME Bank.

Tre år senare, 2023, gick banken också med på en förlikning på 75 miljoner dollar med Epsteins offer.

Banken erkänner att det var ett misstag att ta in Epstein 2013 och beklagar kopplingen till honom. Enligt banken har den samarbetat med myndigheter och kongressen och stärkt kontrollerna med teknik, utbildning och fler anställda.

Av amerikanska domstolshandlingar framgår att banken hoppades tjäna 2–4 miljoner dollar om året på Epstein.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.