MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 15 maj 2025

torsdag 15 maj 2025


Rwanda: Vägen vidare 19 år efter folkmordet

Kigali - I dagarna är det 19 år sedan folkmordet i Rwanda ägde rum. Statliga satsningar på utbildning, bostäder och social service till de överlevande fortsätter samtidigt som många lever med minnena från de hundra dagar som blev ett så mörkt kapitel landets historia.

publicerad 15 april 2013
Ramadhan driver en modern farm i Rugina, Rwanda. Där odlar han bl.a. kål, persilja, morötter och auberginer.

Det finns inga exakta uppgifter över antalet dödade men det beräknas att 800 000 människor, i huvudsak tutsier men även hutuer, dödades under hundra dagar 1994. Folkmordet inleddes efter att ett flygplan med Rwandas president Juvenal Habyarimana och Burundis president Cyprien Ntaryamira sköts ned över huvudstaden Kigali den 6 april 1994.

De flesta som mördades var tutsier, och det var främst hutuer som låg bakom våldet. Men enligt en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch 1999 överlevde samtidigt många tutsier på grund av enskilda hutuers insatser.

I distriktet Karongi i västra Rwanda skedde två massakrer 1994 då tusentals människor dödades under bara några dagar.

Uppbyggnaden av Rwanda pågår. Två timmermän sågar virke till byggnader. Foto: AdamCohn/Flickr/CC BY-NC-ND 2.0
Uppbyggnaden av Rwanda pågår. Två timmermän sågar virke till byggnader. Foto: AdamCohn/Flickr/CC BY-NC-ND 2.0

Bernard Kayumba, borgmästare i Karongi, har klara minnen från de hemska dagarna. Han flydde tillsammans med 30 000 tutsier till bergsregionen Bisesero, 40 kilometer från huvudstaden Kigali, i hopp om att undkomma våldet. Det finns inga officiella uppgifter men det beräknas att tiotusentals människor dödades där. Kayumba, som var 19 år, överlevde.

– Jag vet vad det innebär att vara utan skolgång och att vara hungrig. Så när jag fördelar stöd till utsatta i mitt distrikt är jag mycket rättvis, säger han till IPS.

Han säger att det är tack vare det stöd han fick från den statliga fonden Farg, Fonds d’Assistance aux Rescapés du Génocide, som han är borgmästare idag. Tack vare fonden kunde han studera vidare på universitetet.

– Utan fonden vet jag inte vad det skulle ha blivit av mig.

Fonden inrättades 1998 av regeringen med syftet att stödja de människor som överlevde folkmordet. Sex procent av Rwandas årliga budget går till fonden. Sedan 1998 har fonden delat ut över motsvarande 800 miljoner kronor, som främst använts till terminsavgifter för över 68 000 elever i grundskolan och 13 000 elever i högre utbildningar. Gratis grundskoleutbildning infördes i landet först 2010.

Enligt FN:s barnfond Unicef lever 60 procent av Rwandas befolkning under fattigdomsgränsen, det vill säga på mindre än 1,25 dollar per dag. Farg har också bekostat sjukvård, nya bostäder och social service för de som överlevde folkmordet. Det har dock förekommit rapporter om oegentligheter. År 2011 rapporterade den lokala tidningen New Times att fonden tvingats avbryta stöd för 30 procent av dess mottagare som inte var berättigade till stödet. Kritik har också framförts om att de bostäder som byggdes var av dålig kvalitet.

– En del hus byggdes i all hast 1995 och då var tak över huvudet prioritet och kvaliteten på entreprenörernas arbete ägnades inte stor uppmärksamhet. År 2003 blev vi lurade av entreprenörer som inte kunde utföra ett bra arbete, säger Theophile Ruberangeyo, fondens generaldirektör.

Enligt fondens representanter har dock alla av de 300 000 överlevande utom 500 familjer försetts med nya bostäder genom fonden samt organisationer, ambassader och kyrkor. I slutet av 2013 beräknas även dessa 500 familjer ha fått nya bostäder.

Jean Pierre Dusingizemungu som är ordförande för Ibuka, en paraplyorganisation för överlevande efter folkmordet, säger att många människor lever vidare med mod och beslutsamhet. Ibuka betyder ”att minnas” på det lokala språket kinyarwanda.

– De som överlevde folkmordet har insett att hat och diskriminering leder till döden. Så de har valt att arbeta för en ljusare framtid för denna nation genom att satsa på samhörighet, säger han till IPS.

Men för en del är traumat, ilskan och rädslan fortfarande starkt närvarande. Josée Munyagishari, 51, från Murambi i västra Rwanda, blev skuren i nacken under våldsamheterna 1994, vilket ledde till förlamning. Hon tvingades också amputera ett ben efter att ha blivit attackerad av en man med machete.

– Jag har fått behandling, ett hus och min son har gratis utbildning, men det ger mig inte mitt ben tillbaka eller möjligheten att stå på mina ben. De som utförde detta släpptes från fängelset och sedan dess har jag haft mardrömmar. Jag drömmer att de kommer för att döda mig, säger hon till IPS, och pekar på ett hus 100 meter från sitt eget där en av dem som angrep henne numera bor.

 

Edwin Musoni/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill göra Gaza till amerikansk ”frihetszon”

publicerad Idag 16:51
– av Redaktionen
Många palestinier är mycket negativt inställda till idén att Israels viktigaste allierade tar kontroll över deras hem.

Donald Trump har återigen föreslagit att USA tar kontroll över Gazaremsan och omvandlar hela området till en ”frihetszon”.

Vad detta i praktiken skulle innebära för befolkningen är dock högst oklart, och palestinska aktivister betonar att man inte har något intresse av att hamna under amerikansk överhöghet.

Under ett besök i Doha, Qatar, upprepade Donald Trump sin vision om att USA ska ”ta över” Gazaremsan och skapa en så kallad frihetszon.

Uttalandet kommer mitt i en regional turné och följer på tidigare hårt kritiserade förslag om att förvandla Gaza till ”Mellanösterns Riviera”, genom att flytta den palestinska befolkningen till grannländerna och ersätta dem med ”människor från hela världen”.

– Vi arbetar mycket hårt för Gaza, som har varit ett område präglat av död och förstörelse, förkunnade presidenten och fortsatte:

– Jag skulle vara stolt över att USA skulle få det, ta det och göra det till en frihetszon.

Israels viktigaste allierad

Vad exakt en ”frihetszon” innebär förtydligade han inte och inte heller tidigare har Trump gett detaljer om hur en omflyttning eller återuppbyggnad av Gaza skulle genomföras.

Qatar och Egypten, som medlar i kriget mellan Israel och Hamas, har sett fredsförhandlingarna stranda de senaste månaderna – detta då en storskalig folkfördrivning av palestinierna inte bara förkastas av palestinierna själva – utan också av många arabstater.

Trumps förslag väcker frågor om huruvida Gazas befolkning har intresse av att byta den israeliska ockupationen mot amerikansk kontroll. Sedan krigets utbrott har över 40 000 palestinier dödats och större delen av infrastrukturen förstörts, enligt FN. Många fler har skadats eller är försvunna under rasmassorna, och allt fler röster beskriver situationen som ett pågående folkmord.

Många palestinska aktivister och utomstående bedömare pekar på att USA stödjer och har möjliggjort Israels invasion, bombningar och krigsförbrytelser och att det ur ett palestinskt perspektiv knappast är önskvärt om Israels närmaste allierade, USA, tar kontroll över området.

Andra betonar att den palestinska befolkningen vill ha, och har rätt till, självständighet och självbestämmande och möjlighet att styra över sitt eget territorium – utan att behöva underkasta sig varken Israel eller USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s undanhållande av Pfizer-sms om covidvaccinavtal olagligt – fälls i domstol

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad Idag 14:31
– av Redaktionen
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla hade hemliga sms-konversationer 2021.

EU-kommissionen fälls av EU-domstolen för att ha undanhållit sms mellan Ursula von der Leyen och Pfizers vd i samband med miljarduppköpen av covidvaccin. Domstolen slår fast att kommissionen bröt mot öppenhetslagstiftningen när man vägrade lämna ut meddelandena.

Nu måste kommissionen delge konversationerna eller ge en mer trovärdig förklaring till varför man inte kan lämna ut dem.

Det var under våren 2021 som det framkom att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och Pfizers vd, Albert Bourla, haft privata sms-konversationer i samband med det omfattande covidvaccinavtalet som slöts mellan EU och läkemedelsbolaget. Avtalet gällde 1,8 miljarder covidvaccindoser, men få detaljer kring hur detta tillkom har blivit publicerade för allmänheten. Bland annat vet man fortfarande inte prislappen för de respektive doserna.

När en journalist från New York Times begärde ut sms-konversationerna mellan von der Leyen och Bourla, meddelade man att dessa hade raderats. Året efter granskade EU:s revisionsrätt ärendet och ifrågasatte varför EU-kommissionen inte lämnar ut vare sig sms-meddelandena eller andra detaljer i skrift kring avtalet. Vidare ska kommissionen ha valt att inte delge några som helst detaljer i skrift angående avtalet, något man varit transparent med tidigare, något som självfallet också ifrågasattes av revisionsrätten.

EU:s revisionsrätt har ingen auktoritet att kräva mer information kring sms-konversationerna, men New York Times valde under 2023 att lämna in en stämningsansökan i saken och under veckan togs ärendet upp i EU-domstolen. Domstolen skulle granska huruvida EU-kommissionen brutit mot gällande lagstiftning när man inte lämnade ut konversationerna.

Domstolen: ”Måste lämna trovärdiga förklaringar”

I domstolens beslut konstateras att EU-kommissionen faktiskt har brutit mot lagen när man vägrat delge sms-konversationerna mellan ordföranden och vd:n, rapporterar New York Times. Enligt EU:s öppenhetslagstiftning borde konversationerna ha delgetts tidningen.

EU-kommissionen påstod att man ansett att konversationerna inte varit viktiga och därför raderat dem och att man inte heller kan återfinna dem. Man förklarade dock aldrig hur omfattande sökningen efter dem varit, något som domstolen menar inte räcker.

Kommissionen kan inte bara konstatera att den inte har de begärda handlingarna, utan måste lämna trovärdiga förklaringar som gör det möjligt för allmänheten och domstolen att förstå varför dessa handlingar inte kan hittas”, konstaterade domstolen.

Det är oklart huruvida sms:en faktiskt är raderade, men domstolen beslutar att EU-kommissionen nu antingen måste delge konversationerna, eller åtminstone ge en mer detaljerad och trovärdig förklaring till varför de inte kan lämnas ut. I ett uttalande sade EU-kommissionen att man skulle ”anta ett nytt beslut med en mer detaljerad förklaring”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 11:01
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 12:41
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.