Den amerikanska kongressen har röstat igenom den hittills största försvarsbudgeten i landets historia. Lagförslaget på 901 miljarder dollar godkändes av både representanthuset och senaten med bred majoritet och väntas nu undertecknas av president Donald Trump.
Budgeten för det nya året innebär omfattande satsningar på militär upprustning, löneökningar samt vad Washington menar är stärkt säkerhet i Europa och Ukraina.
Försvarslagen för 2026, den så kallade National Defense Authorization Act (NDAA), reglerar hur pengar till försvarsdepartementet ska användas och blev resultatet av en kompromiss mellan senaten och representanthuset.
Summan på 901 miljarder dollar överträffar Trumps eget budgetförslag med åtta miljarder och inkluderar bland annat en löneökning på fyra procent för de amerikanska trupperna.
Lagen syftar till att stärka USA:s militära konkurrenskraft gentemot Kina och Ryssland och innehåller reformer av systemet för anskaffning av militär utrustning.
Omröstningen i senaten slutade 77–20, medan representanthuset röstade 312–112 till förmån för förslaget.
The U.S. Senate today approved the fiscal 2026 National Defense Authorization Act by a bipartisan 77–20 vote, clearing legislation that authorizes $901 billion in defense spending and includes a 4.5% pay raise for U.S. service members. pic.twitter.com/0XRmWw0PBt
— Open Source Intel (@Osint613) December 17, 2025
Mer pengar till Ukraina
Av budgeten avsätts 800 miljoner dollar till Ukraina, fördelat på två år, som en del av Ukraine Security Assistance Initiative. Pengarna ska användas för att finansiera amerikanska vapenköp och underhåll till det ukrainska försvaret.
Ytterligare 175 miljoner dollar tilldelas de baltiska länderna inom ramen för Baltic Security Initiative.
Samtidigt begränsar lagen försvarsdepartementets möjligheter att minska antalet amerikanska trupper i Europa till under 76 000. Den befäster också att den amerikanska befälhavaren i Europa samtidigt ska inneha posten som Natos överbefälhavare.

Inrikespolitiska inslag
Försvarspaketet innehåller flera symboliskt viktiga beslut. Det upphäver 1991 och 2002 års bemyndiganden för användning av militär makt (AUMF) mot Irak, vilket markerar ett steg mot att återföra beslut om militära insatser till kongressen.
Lagen följer även den politiska linje som Trumps administration har drivit genom att dra tillbaka mångfalds‑ och inkluderingsprogram vid Pentagon samt förbjuda transkvinnor att delta i kvinnliga idrottslag vid militära akademier.
Budgeten omfattar dessutom finansiering för att stärka USA:s marina närvaro i Karibien och Stilla havet.
Den antagna budgetlagen kan ses som en signal om ökat amerikanskt fokus på vad Washington menar är Venezuelas och Kinas växande inflytande på den geopolitiska scenen.

