Inte ens var femte fransman har förtroende för president Emmanuel Macron, visar en ny opinionsundersökning.
Emmanuel Macrons förtroendesiffror har fallit kraftigt sedan han tillträdde som Frankrikes president i maj 2017.
Nu anser endast 19 procent av fransmännen att Macron gjort ett bra jobb som president, enligt en ny opinionsundersökning. Sammanlagt 60 procent av de tillfrågade har en negativ uppfattning av Macron, rapporterar Bloomberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker.
Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet.
"I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen.
Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten".
Annons:
Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.
Lagren långt under målet
Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent.
Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena.
Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.
Målet finns kvar, med marginaler
När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december.
Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent.
Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris".
Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italiens regering förbjuder burka och niqab i skolan och inför ett tak för hur många elever med bristande italienska som får gå i samma klass. Dekretet gäller redan, men parlamentet måste godkänna det inom 60 dagar.
Ministerrådet under premiärminister Giorgia Meloni godkände skoldekretet torsdagen den 24 september. Förbudet gäller ansiktstäckande slöjor som burka och niqab. Hijab omfattas inte.
Meloni motiverade beslutet på X, där hon skriver att dekretet innebär en gräns på 30 procent i klasserna för elever som inte kan italienska tillräckligt bra, fler verktyg för att lära sig språket och "stopp för burka och niqab i skolan".
Hon beskriver åtgärderna som verktyg byggda på sunt förnuft, som inte splittrar utan bidrar till verklig integration. Syftet är enligt Meloni att undvika gettoklasser och ge alla elever samma möjligheter.
Annons:
Oggi abbiamo approvato in Consiglio dei Ministri il decreto sulla scuola.
Un limite del 30% nelle classi per gli studenti che non conoscono adeguatamente l’italiano, più strumenti per imparare la nostra lingua e stop a burqa e niqab a scuola.
Taket gäller inte alla elever med utländsk bakgrund. Det riktar sig mot elever med otillräckliga kunskaper i italienska, och Deutsche Welle rapporterar hur gruppen avgränsas.
I grundskolans lägre årskurser räknas elever utan italienskt medborgarskap som inte är födda i Italien eller inte har gått minst två år i förskola. På högstadiet och gymnasiet gäller gränsen elever utan medborgarskap som inte har gått minst tre år i det italienska skolsystemet.
Utbildningsminister Giuseppe Valditara uppger att omkring 34 000 klasser har minst 30 procent elever med utländskt medborgarskap, men uppskattar att bara omkring 1 000 berörs av den nya gränsen. Som skäl pekar han på det han kallar "implicit skolavhopp": 5,7 procent av eleverna med italienskt medborgarskap och 10 procent av dem med utländskt medborgarskap når enligt ministern inte upp till förväntade kunskaper. Det är alltså språkkunskaperna – inte enbart medborgarskapet – som regeringen säger sig vilja komma åt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring.
Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen.
Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg.
I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever.
Annons:
Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.
🇩🇪 Tens of thousands of students protest against military conscription in Germany.
The Left votes for war with Russia, but nobody wants to sacrifice their sons.
Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot.
Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring.
Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli.
Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester.
— Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel.
Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.
Boris Pistorius öppnar för tvång
I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011.
Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister.
Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt.
Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker.
Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr.
— Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sheikh Mohammed-begravningsplatsen i Khan Younis på satellitbild från februari 2026. Al Jazeera uppger att platsen ersatts av en israelisk militär utpost.
Gravar, bostadskvarter och en hel by i södra Gaza har försvunnit från kartan. På flera av platserna står i dag israeliska militära utposter, enligt uppdaterade satellitbilder i Google Earth.
Bilderna togs den 25 februari i år och har sedan lagts in i Google Earth, rapporterar tv-kanalen Al Jazeera, som har gått igenom materialet över Khan Younis och Rafah. Nyhetssajten IMEMC, som bygger på Al Jazeeras arabiska utgåva, daterar kartuppdateringen till den 22 maj.
Ett av de tydligaste exemplen finns i Maan i Khan Younis. Där låg Sheikh Mohammed-begravningsplatsen. På bilderna syns i stället tält och pansarfordon vid en israelisk militär utpost.
Samma område i Khan Younis före den bild Al Jazeera ställt mot satellitfotot från februari 2026. Begravningsplatsen och bostadskvarteren syns fortfarande. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Annons:
Sheikh Mohammed-begravningsplatsen i Khan Younis på satellitbild från februari 2026. Al Jazeera uppger att platsen ersatts av en israelisk militär utpost. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Journalisten Muhannad Qishta har två systrar, Reem och Walaa, begravda i Khan Younis. Han vill besöka deras gravar, men de finns inte längre på kartan.
— Inte ens de döda har skonats i det här kriget, säger han till Al Jazeera.
— Hur kommer jag att känna mig om jag åker dit och bara hittar en öken, utan mina systrars gravar att be en bön vid? frågar Qishta.
Begravningsplatsen i Maan är inget undantag. Människorättsorganisationen Euro-Med Human Rights Monitor uppger, enligt Al Jazeera, att israeliska styrkor helt eller delvis har förstört 94 procent av Gazas begravningsplatser.
Svenskbyn blev militärläger
I Rafah har Svenskbyn fått samma öde. Byn grundades 1965 som bostad åt palestinska flyktingar, och omkring 1 300 människor bodde där och levde till stor del på fiske. Enligt Al Jazeera är byn utplånad från kartan och omgjord till en israelisk militär utpost. Fem hus står kvar.
Kustområde i Rafah på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att Svenskbyn där är utplånad och omgjord till militär utpost. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Södra Rafah på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Gatunätet syns mest som spår i rasmassorna. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Några kilometer bort låg det saudiska bostadsområdet i Tal as-Sultan, ett projekt med 752 lägenheter. I dag är det högar av grus. Vid Rafahs gränsövergång har de civila hallarna ersatts av befästa israeliska observationsposter och taggtråd, rapporterar Al Jazeera.
Tal as-Sultan i Rafah på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att det saudiska bostadsområdet med 752 lägenheter är nedjämnat. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Rafahs gränsövergång på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att de civila hallarna ersatts av israeliska observationsposter. Foto: Google Earth/Al Jazeera
I Khan Younis är Hamad City, ett qatarfinansierat bostadsprojekt med 53 hus och omkring 3 000 lägenheter, ett utbränt skal. Där bodde uppskattningsvis 15 000 människor.
Bostadsområde i Khan Younis på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Längre österut har de östra delarna av Bani Suhaila, Abasan och al-Zana skurits upp av militära försörjningslinjer. De flesta invånarna har flytt till al-Mawasi eller Deir el-Balah.
Bebyggelse i Khan Younis på satellitbild från 2026. Al Jazeera beskriver hur östra stadsdelar skurits upp av militära försörjningslinjer. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Skolor, universitet och åkrar
Förödelsen stannar inte vid bostäderna. FN:s barnfond Unicef uppger, enligt Al Jazeera, att mer än 97 procent av Gazas skolor är skadade eller förstörda och att 658 000 barn har stått utan formell skolgång i mer än två år.
Enligt Al Jazeera är Islamiska universitetet i Gaza och al-Azhar-universitetet jämnade med marken. I söder har al-Israa-universitetet fått samma behandling.
Islamiska universitetet i Gaza på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att campus är jämnat med marken. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Al-Aqsa-universitetet på satellitbild från 2026, i det material Al Jazeera publicerat. Foto: Google Earth/Al Jazeera
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppger, med hänvisning till FN:s satellitanalyscentrum UNOSAT, att mindre än fem procent av Gazas jordbruksmark fortfarande går att bruka.
Jordbruksmark i södra Gaza på satellitbild från 2026. FAO uppger, enligt Al Jazeera, att mindre än fem procent av jordbruksmarken är brukbar. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Enligt Al Jazeera är 1,9 miljoner av Gazas 2,3 miljoner palestinier internflyktingar, och 60 procent har helt förlorat sina hem. På satellitbilderna syns tältlägren i al-Mawasi, tätt packade mot strandlinjen.
al-Mawasi på satellitbild från 2026. Al Jazeera beskriver tältläger som trycks mot strandlinjen. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Kuststräckan vid al-Mawasi på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Netanyahu siktar på 70 procent
Kartan visar inte bara vad som har förstörts, utan också vem som har tagit över marken. Trots den USA-förmedlade vapenvilan i oktober 2025 och den så kallade gula linjen har den israeliska armén fortsatt att avancera, rapporterar Al Jazeera. I mitten av mars delade armén ut kartor till hjälporganisationer som visade att den hade tagit 64 procent av Gazaremsan.
Premiärminister Benjamin Netanyahu vill längre än så. I en läckt video via Israels Kanal 12, återgiven av Al Jazeera, beskriver han målet.
— Just nu har vi full kontroll över 60 procent av Gazaremsans territorium … och mitt direktiv är att nå … 70 procent. Vi börjar med det, säger Netanyahu.
Nickolay Mladenov har varnat FN:s säkerhetsråd för att dagens läge riskerar att bli permanent.
För Muhannad Qishta säger kartan ändå inte allt.
— Satelliterna fotograferar de förstörda husen, men de kan inte dokumentera känslan hos en människa som förgäves letar efter sitt hem. Det svåraste är inte själva förstörelsen, utan berättelserna som ligger begravda under den, säger han till Al Jazeera.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
