Antalet invandrare i EU har nått hisnande 64,2 miljoner – ett rekord som samtidigt avslöjar unionens svagaste punkt. Medan politikerna i Bryssel talar om solidaritet och öppna gränser tvingas miljontals europeiska medborgare kämpa med trångboddhet, svindlande bostadskostnader och en offentlig sektor som knakar i fogarna.
En ny studie från det Berlin-baserade Center for Research and Analysis on Migration (RFBerlin), som bygger på Eurostat- och FN-data, visar att 46,7 miljoner av dessa är födda utanför EU.
På femton år har siffran skjutit i höjden från 40 miljoner till dagens rekordnivå – en ökning med över 60 procent.
Tyskland och Spanien tar emot flest
Tyskland är fortsatt det land som har flest utrikes födda invånare, med närmare 18 miljoner. Spanien har noterat den snabbaste tillväxten och tog emot cirka 700 000 personer förra året – motsvarande ungefär en tredjedel av hela EU:s ökning.
Fördelningen är dock mycket ojämn. Medan Tyskland och Spanien tillsammans står för nästan hälften av nettoökningen, är det mindre stater som Malta, Cypern och Luxemburg som bär den största bördan i förhållande till sin folkmängd.
Asylansökningarna är också koncentrerade. Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland står tillsammans för nära tre fjärdedelar av alla ansökningar inom unionen.
Bostadskrisen förvärras
Parallellt med invandringsökningen pekar Eurostat på en växande press på levnadsförhållandena. År 2024 lade 8,2 procent av EU:s invånare minst 40 procent av sin disponibla inkomst på boende. Samtidigt bodde 16,9 procent i trångbodda hushåll och 9,2 procent kunde inte värma upp sina hem ordentligt.
Bland personer i åldern 15 till 29 år stod nästan var tionde inför en bostadskostnad som uppgick till minst 40 procent av inkomsten.
EU-rådets ordförande Antonio Costa sade tidigare i år att bostadspriserna utgör "kärnan i folkets besvikelse på demokratiska institutioner".
Missnöjet växer
Trycket har bidragit till ett växande missnöje i flera EU-länder, där migrationen har blivit en central politisk fråga. Oro över bostadsbrist, belastning på offentliga tjänster och levnadskostnader fortsätter att öka.
EU-ländernas gemensamma satsning på migration och gränshantering uppgår till cirka 2 procent av unionens sjuåriga budget. Merparten av kostnaderna bärs av medlemsländernas egna statskassor.

