Annons:
Annons:

Raskravaller i Baltimore

Demonstrationer mot polisvåld i amerikanska Baltimore urartade under gårdagen. Undantagstillstånd och utegångsförbud har införts och nationalgardet kallats in.

Uppdaterad 15 november 2019, Publicerad 28 april 2015

Bakgrunden till kravallerna är att afroamerikanske Freddie Gray avled i förra veckan efter ett polisingripande, vilket framkallade de omfattande raskravallerna från afroamerikanska människor.

Stephanie Rawlings-Blake, borgmästare i Baltimore, beskrev gårdagen som en av Baltimores mörkaste dagar någonsin.

– Jag förstår er ilska, men det vi ser är inte ilska, det är ett förstörande av samhället, sade Rawlings-Blake och kallade upploppsmakarna för ”ligister”, enligt Voice of America.

Bland annat har ett apotek satts i brand och fått sina varor stulna av demonstranter.

Annons:

Minst 15 polismän skadades i upploppen. Ett tiotal personer har gripits.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Oenighet om ryskt Nato-krav på Finland

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 15:46 – av Jan Sundstedt
Finlands blåvita flagga och blå Natoflaggor vajar mot en klarblå himmel.
Finlands och Natos flaggor utanför Finlands utrikesministerium den 4 april 2023, dagen då landet blev medlem i alliansen. Arkivbild.

Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.

Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.

Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.

Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.

Annons:

— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.

Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.

Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.

Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.

Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk ledamot vill tala fred med Ryssland – behandlas som landets värsta

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 13:21 – av Emil Fjellstedt
Jacob Harris vill tala med Ryssland – behandlas som landets värsta
Jacob Harris vill se samtal med Ryssland men möter hård kritik på hemmaplan.

Den danske folketingsledamoten Jacob Harris vill tala med Ryssland i stället för att trappa upp kriget. I en intervju berättar han att han motarbetas på hemmaplan för sin fredslinje, och att regeringen enligt honom inte lämnar utrymme för någon annan åsikt än sin egen.

Harris sitter som politisk vilde i Folketinget, Danmarks parlament. I intervjun, som RT publicerade torsdagen den 12 november, säger han att han och ytterligare en ledamot är två av Folketingets 179 som vill se en annan kurs än den Danmark och de flesta europeiska länder håller i dag.

Enligt Harris trappar den kursen upp konflikten och gör Ryssland till skurken i allt.

— Det jag gör här i parlamentet är att jag vill tala med Ryssland. Jag vill inte slåss med Ryssland, och jag behandlas kanske som landets allra värsta människa på grund av det. Och det är väldigt olyckligt, säger Harris.

Annons:

Fördömd efter protesten

Intervjun kom dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talat från Folketingets talarstol. När de andra ledamöterna reste sig och applåderade satt Harris kvar med armarna i kors. Bilder på protesten lade han sedan ut på X.

Reaktionerna var hårda. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kallade protesten en provokation, och oppositionsledaren Inger Støjberg anklagade Harris för att gå Putins ärenden.

Efter intervjun gick utrikesministern ännu längre.

— Det han gör är uppenbart skadligt. Det är skadligt för landet, och det är skadligt för allting, sade Løkke Rasmussen till danska DR, enligt The Copenhagen Post.

Under november har Harris träffat både Rysslands ambassadör Vladimir Barbin och Ukrainas ambassadör Andrii Yanevskyj i Köpenhamn. Mötet med Barbin i tisdags kallade han "respektfullt". De två efterlyste där en mer neutral dansk hållning till kriget.

— För mig handlar det inte om att stödja Ukraina eller stödja Ryssland. Jag stöder det danska folket, och vi vill inte ha ett krig med Ryssland som regeringen vill, säger han.

I Folketinget samarbetar Harris med Cecilie Liv Hansen, även hon politisk vilde och tidigare i Liberal Alliance. De har bildat en arbetsgemenskap på Christiansborg sedan båda uteslutits ur sina partier, skriver DR.

Hansen stödde redan i oktober hans planerade möte med Rysslands ambassadör och kallade det rimligt att träffa ambassadörer oavsett var de kommer ifrån. På sin gemensamma Facebooksida skriver de att de tror på "frihet, fred och starka gemenskaper".

Statsministern och grannländerna

Harris säger att han var den förste skandinaviske politikern som sträckte ut handen till Ryssland, när han meddelade att han skulle tala med den ryske ambassadören. Efter det valde Norge och Finland att kontakta Putin. Enligt programledaren i intervjun talade Finlands president och Norges statsminister med den ryske presidenten i telefon i slutet av oktober.

Statsminister Mette Frederiksen reagerade då snabbt och negativt, berättar Harris. Hon ville tala med grannländerna och få dem tillbaka på linjen att Norden ska fortsätta med en aggressiv ton mot Ryssland.

— Det finns inget utrymme att ha en annan åsikt än regeringarnas, särskilt här i Danmark, säger Harris.

Han pekar på hur snabbt Frederiksen samlade Finland och Norge till möte och bjöd in Zelenskyj till Skandinavien för att träffa alla.

Dagen före talet i Folketinget mötte Zelenskyj de nordiska regeringscheferna på Marienborg, statsministerns residens. Harris kallar alltihop ett spel som styrs från toppen.

Garantier åt båda sidor

Harris vill att båda parter lägger de misslyckade förhandlingarna bakom sig och ser framåt, nu när kriget går mot sitt femte år.

— Om vi fortsätter att inte tala med varandra kommer den här konflikten bara att bli värre. Så jag säger: låt oss mötas och glömma hur de tidigare samtalen har gått, säger han.

Enligt Harris talar europeiska medier och regeringar bara om säkerhetsgarantier för Ukraina. Nato byggdes som ett försvar, säger han, men den som expanderar är inte längre ett försvar.

— Vi borde lyssna på båda sidor och fråga: vilka garantier kan vi ge Ryssland, och vilka garantier kan vi ge Ukraina och Europa? För om man bara talar om garantier för Ukraina, varför skulle Ryssland ens vilja ha den uppgörelsen? säger Harris.

Som Europas samtalspart vill han se någon med mindre aggressiv ton, kanske Finland, som fram till nyligen var ett neutralt land.

Linjen går stick i stäv med regeringens. Samma torsdag sade Frederiksen i Dublin att hon ännu inte ser några tecken på att Ryssland vill ha fred, och att det viktigaste är att Ukraina får vapen. Løkke Rasmussen har senare avvisat att diskutera Europas framtida säkerhetsordning med Ryssland innan det finns ett fredsavtal.

Folket och miljarderna

Två dagar före intervjun meddelade regeringen ytterligare 4,8 miljarder danska kronor i militärt stöd till Ukraina. Harris säger sig företräda en växande grupp danskar som är trötta och inte längre har råd med samma saker som för tre år sedan.

— Och sedan ser de Zelenskyj komma till Danmark och åka därifrån med miljarder. Jag tycker att vi borde fråga det danska folket innan vi skickar mer pengar till den här konflikten, säger han.

Han tror inte heller att de amerikanska förhandlarnas samtal i Moskva leder till något så länge Europa fortsätter att stödja kriget.

I ett Facebookinlägg efter intervjun skrev Harris att en lösning kräver att man förstår alla parters säkerhetsintressen: Ukrainas, Europas och Rysslands. "Därför bör vi ta varje chans till diplomati", skrev han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina samlar APEC i Shenzhen – handel och AI på dagordningen

Den multipolära världen

Publicerad Idag 11:32 – av Emil Fjellstedt
Blomsterdekoration med skyltarna APEC China 2026 och Shenzhen China framför moderna byggnader i Shenzhen.
Shenzhen står värd för det 33:e APEC-ledarmötet den 18–19 november, då handel, AI och regionalt ekonomiskt samarbete står på dagordningen.

Ledarna för APEC:s 21 medlemsekonomier samlas på onsdag och torsdag i kinesiska Shenzhen för att diskutera digital handel, AI och snabbare tullhantering. Kina står värd för tredje gången. Tillsammans har medlemsekonomierna omkring tre miljarder invånare och stod 2025 för 61,6 procent av världens reala BNP.

Kinas utrikesministerium meddelade den 13 november att president Xi Jinping leder det 33:e ledarmötet den 18–19 november. Mötets tema är att bygga en gemenskap i Asien–Stillahavsområdet för gemensamt välstånd.

Redan på tisdagen inleds näringslivets toppmöte, APEC CEO Summit, där Xi håller huvudtalet. Han bjuder också de deltagande ledarna på välkomstbankett och håller bilaterala möten vid sidan av ledarmötet.

Deltagare framför scenen med texten APEC CEO Summit 2026 i en konferenssal i Shenzhen.
Över 2 000 företrädare för näringsliv och politik samlades i Shenzhen under tisdagen den 17 november för APEC CEO Summit 2026. Foto: Xinhua/Deng Hua.

Ledarveckan avslutar ett helt år som värdland. Under året har över 300 APEC-möten hållits i fler än tio kinesiska städer med omkring 10 000 deltagare, och ytterligare 10 000 väntas under själva ledarveckan, skriver APEC-sekretariatets chef Eduardo Pedrosa. Kina har under värdåret prioriterat öppenhet, innovation och samarbete.

Annons:

Ett forum sedan 1989

APEC grundades i Canberra 1989 av tolv ekonomier, som ett forum för ekonomiskt samarbete runt Stilla havet. Kina, Hongkong och Taiwan, som deltar under namnet Chinese Taipei, anslöt 1991, och sedan 1993 träffas ledarna varje år.

Sedan 1998 har forumet 21 medlemmar, bland dem USA, Ryssland, Japan, Sydkorea, Kanada, Mexiko och Australien. Målet är fri och öppen handel och investering samt ekonomiskt och tekniskt samarbete. Den långsiktiga kursen pekas ut i Putrajaya-visionen, som sträcker sig till 2040.

Kanadas premiärminister Mark Carney går på röda mattan framför flygplanet vid ankomsten till Shenzhen.
Kanadas premiärminister Mark Carney anlände till Shenzhen den 16 november för att delta i det 33:e APEC-ledarmötet. Foto: Xinhua/Xin Yuewei.

APEC fungerar annorlunda än många internationella organisationer. Besluten fattas med konsensus, åtagandena är frivilliga och ekonomierna kan samarbeta i olika takt. Pedrosa beskriver modellen som ett sätt för länder med olika förutsättningar att hitta gemensam mark.

Regionens ekonomi går in i mötet med medvind. APEC:s analysenhet höjer sin tillväxtprognos för i år till 3,4 procent, från tidigare 3,2 procent, tack vare teknikinvesteringar och halvledarexport. Nästa år väntas tillväxten mattas av till 3,1 procent, bland annat på grund av dyrare energi och fler handelshinder.

Kinas förslag ligger på bordet

Under helgen gick de högre tjänstemännen igenom det som ledarna ska ta ställning till. Flera av de tyngsta punkterna är fortfarande kinesiska förslag och inga fattade beslut, enligt APEC.

Det gäller ett ramverk för digitaliserad handel 2027–2030, ett uttalande om digital ekonomi och AI för människors välfärd och ett utkast om ett frihandelsområde för Asien–Stillahavsområdet, som är forumets långsiktiga mål. Kina föreslår också en ny plan för förbindelser fram till 2035. Den omfattar inte bara infrastruktur utan även regelverk, digitala system och människors rörlighet.

Ekonomierna har också under året stämt av hur långt samarbetet kommit fem år efter att Aotearoa-planen antogs 2021. AI-förslagen ska hjälpa ekonomierna att bygga upp den digitala infrastruktur och kompetens som krävs.

På tullsidan har arbetet kommit längre. En arbetsplan för ett kompetenscentrum för papperslös handel är redan godkänd, och samarbete pågår kring elektroniska fraktsedlar och AI i tullen.

Pedrosa lyfter fram vardagsnyttan. En last kan korsa ett hav på några dagar och sedan fastna i tullen på grund av krångliga procedurer och dokumentkrav. För mindre företag kan sådana förseningar avgöra om de växer eller går i konkurs.

— Jag hoppas att våra diskussioner i dag hjälper oss att överbrygga klyftorna ytterligare, nå bredare samförstånd och bidra till ett framgångsrikt och fruktbart ledarmöte, sade ambassadör Chen Xu, ordförande för årets tjänstemannamöten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemlig fransk truppnärvaro i Ukraina – parlamentet hölls ovetande

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:41 – av Emil Fjellstedt
Franska soldater på ett gräsbevuxet övningsfält i Cincu i Rumänien, en sittande vid ett observationsinstrument och en stående
Franska soldater under övningen Saber Guardian vid Cincu i Rumänien den 11 juni 2025. Arkivbilden visar inte uppdraget Volia i Ukraina.

Franska soldater har sedan minst sommaren arbetat i Ukraina inom det hemliga uppdraget Volia, som leds av en fransk general. Parlamentet har hållits ovetande, trots att grundlagen enligt senatorn Cédric Perrin kräver att det informeras.

Paris har aldrig bekräftat att franska militärer finns på ukrainsk mark. Ändå har Volia i månader skickat in små grupper på korta insatser, organiserade så att de snabbt kan anpassas efter behoven, rapporterar RFI.

Soldaterna ska utbilda ukrainare och sköta underhållet av utrustningen, inte strida. Frankrike har skickat bland annat Caesar-pjäser, Mirage 2000-plan och precisionsrobotar till Kiev, och det krävs specialister för att hålla en sådan vapenpark i drift.

Civila tekniker valdes bort just för att Ukraina är i krig. I stället skickas soldater från vanliga förband. Vilka regementen det gäller avslöjar RFI inte, av hänsyn till soldaternas säkerhet.

Annons:

Polen som täckmantel

För att hålla närvaron hemlig används Gerfaut, den franska militärstyrka som helt öppet finns i Polen sedan februari 2023, bland annat på lägret Wedrzyn. Gerfaut ingår i EU:s utbildningsinsats för Ukraina, EUMAM-Ukraine.

RFI:s källor beskriver Gerfaut som dörren in i Ukraina. Soldater som skickas vidare ska ha blivit tillsagda att säga att de åker till Polen.

Hur många franska soldater som är i Ukraina har inte uppgetts. Le Monde skriver dessutom att Frankrike, utöver utbildare och reparatörer, har personal i underrättelseförband som sköter observationsuppdrag "mycket närmare fronten".

Parlamentet förbigås

Den franska grundlagens artikel 35 kräver att parlamentet får veta när en konventionell styrka skickas utomlands, även om den inte ska strida. Ändå har regeringen inte informerat vare sig deputerade eller senatorer om Volia.

Perrin är konservativ och leder senatens utrikes- och försvarsutskott. Han avvisar tanken att ett sådant uppdrag kan gömmas bakom försvarssekretess.

— Det är en konstitutionell skyldighet. Presidenten måste, så snart trupper är insatta, informera parlamentet inom en bestämd tid. Demokratins funktion hänger på det, säger Perrin.

En anonym källa med insyn säger till nyhetsbyrån AFP att franska utbildare roterar mellan Frankrike, Polen och "ibland" Ukraina. Myndigheterna anser enligt källan att parlamentet inte behöver godkänna insatsen, eftersom den är begränsad och inte ska strida.

Men att slippa ett godkännande är inte detsamma som att slippa informera parlamentet, och det är just informationsplikten Perrin pekar på. Generalstaben svarade inte direkt på AFP:s frågor.

Risk för konfrontation med Ryssland

Med franska soldater på ukrainsk mark blir risken för en direkt konfrontation mellan Frankrike, ett Natoland, och Ryssland högst konkret. Vladimir Putin sade i september att europeiska trupper i Ukraina skulle innebära krig mot Ryssland.

Putin har också flera gånger hävdat att Ryssland i praktiken redan slåss mot "det kollektiva väst" i Ukraina, ett uttryck han främst använder om Natoländerna och deras allierade.

Emmanuel Macron skrev på lördagskvällen på X att det som står på spel i Ukraina "angår oss direkt" och att hjälpen till landet "skyddar Frankrike och fransmännen".

— Vi kommer att finnas på marken i Ukraina. Freden i landet är nödvändig för européernas säkerhet, säger personer i Macrons följe vid Francophonies toppmöte i Kambodja, enligt RFI.

Perrin anser att Ukrainafrågan måste upp i valrörelsen inför presidentvalet i april och maj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.