Annons:

Rapport: ”Libyen har blivit en kleptokrati”

Uppdaterad december 8, 2023, Publicerad december 8, 2023 – av Isac Boman
Gamla staden i huvudstaden Tripoli.

Ett drygt decennium efter den blodiga Nato-invasionen pekas det nordafrikanska landet ut som ett ”nav för den interkontinentala narkotikahandeln” där korruption och misär frodas.

I en ny studie från den USA-baserade tankesmedjan The Sentry, med titeln ” Kleptocracy in Libya”, konstateras att den illegala narkotikahandeln inte bara är landets snabbast växande bransch – man noterar också att libyska tjänstemän och statsanställda regelbundet missbrukar offentliga resurser och befogenheter för att själva aktivt delta i eller underlätta den illegala droghandeln.

Det handlar framför allt om cannabis, kokain och den syntetiska opioiden captagon som skeppas vidare från Libyen ut i världen. Cannabisen kommer primärt från Marocko, kokainet från Latinamerika och captagon från Syrien och Indien. Tillverkningsanläggningar förmodas också finnas inne i Libyen.

Vid sidan av cannabis, kokain och captagon flödar även andra droger som tramadol, pregabalin och klonazepam fritt. Libyen fungerar nu som en port mellan europeiska leverantörer och blomstrande olagliga marknader i Nordafrika och Sahel.

Annons:

De statliga institutionernas svaghet, ogenomskinlighet och överdrivna personalisering ger Libyens politiska entreprenörer, ledare för väpnade grupper och chefer för organiserad brottslighet många sätt att stjäla eller missbruka offentliga resurser. På senare tid har tillväxten i Libyens kleptokratiska sektor accelererat”, noterar tankesmedjan.

Riskerar att gå under

Detta innebär att Libyen inte är på väg mot någon ny jämvikt eller ny ordning. Istället finns det en betydande risk att de nuvarande ledarna till slut förstör landets viktigaste institutioner, inklusive National Oil Corporation (NOC), som står för nästan alla landets inkomster”, står vidare att läsa.

Författarna noterar att ”en fungerande stat inte kan vara baserad på kleptokrati” och att ”en korrupt uppgörelse mellan Libyens sittande ledare inte utgör något hållbart fredsbyggande, särskilt med tanke på att inga framsteg för närvarande görs när det gäller reformen av säkerhetssektorn eller avväpningen av miliserna”.

Man lyfter Irak, Sudan och Afghanistan som varnande exempel och menar att kleptokratin inte bara skadar befolkningen – utan också hotar grannländerna och även kan påverka Europa och USA.

Prioriteringen måste därför vara att ta itu med den djupt rotade kulturen av straffrihet, en strävan som bör fullföljas genom att stärka kontrollerna och balanserna i Libyens ekonomiska styrsystem och göra det mer kostsamt att tjäna pengar på korruption och brottslighet”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad Igår 09:54 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen talar vid en presskonferens för EU-kommissionen.
Ursula von der Leyen vill få mer av Europas hushållssparande att finansiera investeringar i EU:s ekonomi.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi.

Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa.

I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet.

Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna.

Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning.

Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet: Polisdrönare jagade bort alkoholdrickare i Istanbul

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 31, 2026 – av Emil Fjellstedt
Två videorutor visar en polisdrönare ovanför Istanbuls historiska stadsmur och budskapet att alkohol är förbjuden i området.
En högtalarutrustad polisdrönare avvisar personer från området vid Istanbuls historiska stadsmur.

En polisdrönare utrustad med strålkastare och högtalare har använts för att avvisa personer som drack alkohol vid Istanbuls historiska stadsmur. Ingripandet bekräftas av turkiska poliskällor – efter att en domstol upphävt stadens generella förbud mot alkohol på offentliga platser.

Videon är inspelad nattetid vid Narlıkapıgatan i Fatih, nära den gamla stadsmuren.

Drönaren hovrar ovanför området och lyser ner mot personerna på marken samtidigt som ett förinspelat meddelande spelas upp.

"Detta är en polisdrönare. Det är förbjudet att dricka alkohol i detta område. Lämna området omedelbart", lyder budskapet.

Personerna lämnar platsen utan synligt motstånd. Det finns inga uppgifter om att någon greps, omhändertogs eller bötfälldes i samband med insatsen.

Polisen bekräftar drönarinsatsen

Istanbuls polismyndighet har via källor bekräftat att drönaren användes för att varna alkoholdrickare i Fatih. Enligt uppgifterna lokaliserades personerna med hjälp av värmekamera.

Drönarövervakning ska finnas tillgänglig i stadens samtliga 39 distrikt och ha använts i omkring ett år. Just den aktuella insatsen genomfördes av polisen i Fatih och beskrivs i turkiska medier som en ordningskontroll runt de historiska murarna.

Ingen av de redovisade poliskällorna har angett vilken bestämmelse som gjorde alkoholkonsumtion förbjuden på just denna plats.

Turkisk lag innehåller inget allmänt nationellt förbud för vuxna att dricka alkohol utomhus. Däremot kan den som berusad stör andra eller den allmänna ordningen bötfällas.

I augusti 2023 utfärdade Istanbuls guvernör ett cirkulär om alkohol på bland annat stränder, i parker, rekreationsområden och andra offentliga miljöer. Myndigheten kallade beskedet en påminnelse om befintliga regler, medan Istanbuls advokatsamfund ansåg att det i praktiken var ett nytt förbud utan tillräckligt lagstöd.

Beslutet överklagades. I februari 2025 rapporterades att Istanbuls regionala förvaltningsdomstol hade upphävt cirkuläret om alkoholkonsumtion i parker, på stränder och i liknande områden.

Drönarens meddelande är mer avgränsat och säger att alkohol är förbjuden "i detta område". Det kan därför röra sig om ett särskilt platsbeslut, skydd av kulturmiljön eller en lokal ordningsåtgärd.

Någon sådan rättslig grund har dock inte offentliggjorts i rapporteringen om händelsen.

Värmekamera, ansiktsigenkänning och högtalare

Istanbulpolisen presenterade sin nya drönarflotta i november 2025.

Farkosterna kan användas både dag och natt och har värmekamera, mörkerseende, strålkastare, högtalare och automatisk spårning av fordon och motorcyklar.

Polischefen Selami Yıldız uppgav då att drönarna skulle användas mot bland annat trafikbrott, ordningsstörningar, brott med motorcyklar och verksamhet kring turistmål och historiska platser.

Vi övervakar Istanbul från alla håll med stadens säkerhetskameror, kameror på obemannade luftfarkoster och kameror för ansiktsigenkänning. Kort sagt övervakar vi från luften och ingriper på marken, sade han.

Videon från Fatih visar hur tekniken nu används för att ge direkta order till människor i en parkmiljö.

Polisens besked omfattade inte bara att alkoholen skulle ställas undan, utan att personerna omedelbart skulle lämna platsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA attackerar återigen Iran – Teheran svarar mot amerikanska baser

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 31, 2026 – av Jan Sundstedt
Iransk ballistisk robot avfyras under en militärövning 2020.
Arkivbild iransk robotavfyrning.

Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien.

En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har bekräftat angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet.

Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna.

Revolutionsgardet uppger att amerikanska anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades.

Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen".

Jordaniens försvarsmakt uppger att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom.

Iran hävdar att angreppen orsakade svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador.

Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement förnekar. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten.

Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet.

Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran.

Brentoljan steg omkring två procent till närmare 90 dollar per fat under måndagsmorgonen.

Fartygsspårningsdata visade samtidigt att endast omkring fem handelsfartyg om dagen passerade sundet under helgen.

Genom Hormuzsundet gick före kriget omkring en femtedel av världens oljetransporter.

Varje nytt anfall eller minhot påverkar därför rederier, försäkringsbolag och energimarknader långt utanför regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Florida: 163 saknade barn återfunna i omfattande insats

Ökade otryggheten

Publicerad augusti 31, 2026 – av Jan Sundstedt
Floridas justitieminister James Uthmeier presenterar resultatet av Operation Statewide Shield.
Floridas justitieminister James Uthmeier presenterade Operation Statewide Shield, som lokaliserade 163 saknade barn under fem dagar.

Under en fem dagar lång myndighetsinsats i Florida hittade polisen och andra myndigheter 163 saknade barn i åldrarna två månader till 17 år. Flera av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård, utnyttjande eller människohandel.

Floridas justitieminister James Uthmeier och delstatens kriminalpolis FDLE presenterade resultatet av Operation Statewide Shield den 25 augusti.

Myndigheterna beskriver insatsen som Floridas första delstatsomfattande arbete för att hitta saknade barn och den största satsningen av sitt slag i delstatens historia. 46 saknade barn återfanns i Tampa Bay-området, 41 i Miami, 32 i Jacksonville, 21 i Orlando, 12 i Fort Myers, åtta i Pensacola och tre i Tallahassee.

Arbetet ledde dessutom till att myndigheter lokaliserade barn i ytterligare sex amerikanska delstater, Puerto Rico och tolv andra länder.

Delstatliga, lokala och federala myndigheter delade underrättelser och genomförde gemensamma fältinsatser. Barnen har enligt uppgifterna nu fått bland annat sjukvård och brottsofferstöd på särskilda mottagningsplatser.

Efter insatsen tog Floridas barn- och familjemyndighet och ungdomsvårdande instanser hand om barnens fortsatta placering och omvårdnad.

Övergrepp och människohandel

Floridas justitieministers kansli uppger att många av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård och utnyttjande eller annan brottslighet. Bland fallen fanns även misstänkt människohandel.

Polisen grep flera misstänkta under insatsen. Misstankarna gäller sexuella handlingar mot minderåriga, sexuellt övergrepp mot ett barn mellan 12 och 16 år, brott mot ett vårdnadsbeslut samt motstånd mot polis utan våld.

Myndigheterna väntar sig fler gripanden medan flera utredningar fortsätter.

FDLE ledde arbetet tillsammans med Floridas delstatsövergripande åklagarkontor och andra delstatliga organ. Tretton sheriffkontor, flera kommunala poliskårer, federala myndigheter, vårdgivare och ideella organisationer deltog också.

James Uthmeier har uppgett att barnen är i säkerhet och får den vård de behöver.

FDLE-chefen Mark Glass sade att samarbetet gjorde det möjligt för myndigheterna att föra samtliga 163 barn i säkerhet och avsluta deras anmälningar i registret över saknade och utsatta personer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.