Puerto Rico, ett självstyrande territorium tillhörande USA, har röstat ja till att inkorporeras i Amerikas förenta stater. Men det är långt ifrån säkert att man kommer bli USA:s 51:a delstat.
Önationen Puerto Rico i Västindien har i över 100 år tillhört USA. Under söndagen höll man en folkomröstning i frågan där 97,2 procent röstade för att bli en amerikansk delstat. Valdeltagandet var dock ovanligt lågt, endast 23 procent av de röstberättigande valde att rösta.
Frågan om Puerto Rico ska bli en delstat till USA har drivits i årtionden. Puerto Rico har i och med söndagens omröstning hållit fem olika folkomröstningar om man ska bli en helt självständig nation, vara kvar som amerikanskt territorium, eller bli en delstat i USA. Den senaste omröstningen hölls 2012 där 61 procent röstade för att bli en delstat i USA.
Den ekonomiska kris som Puerto Rico genomgår gjorde att denna folkomröstning fick stort medialt genomslag. Puerto Rico har en skuld på 123 miljarder dollar och i maj ansökte man om en form av konkurs för att kunna betala av skulderna.
Annons:
USA har inte utökat antalet delstater sedan 1959 då Hawaii blev landets 50:e delstat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.
Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.
Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.
Tredje spåret mot samma man
Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.
Annons:
Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.
"Rumänien är en diktatur"
George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"
Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.
Inifrån FN och Romklubben
Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.
— Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.
— Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN.
— FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.
Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.
Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig.
Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig.
Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan.
Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.
Annons:
Bygden vid landningsbanan
I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan.
— Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR.
— Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han.
— Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han.
Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq.
— Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR.
Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".
Inget besked före underskriften
Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet.
— Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen.
Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".
Den bas som finns kvar
Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer.
I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.
Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.
Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.
Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.
Annons:
Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.
Maven angav skolan som mål
Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.
Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.
Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.
Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.
Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.
På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.
En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.
FN: Skolbyggnaden det avsedda målet
FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.
Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.
Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.
Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.
Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.
Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
AfD blev största parti i delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent, medan CDU fastnade på 4,9 och därmed åker ur lantdagen. AfD ökar även i huvudstaden Berlin samtidigt som Die Linke där blir störst med 25,7 procent av rösterna.
AfD:s valvaka slutade i jubel när partiet i gårdagens delstatsval mer än fördubblade sitt stöd jämfört med 2021. SPD kom tvåa med 35,5 procent av rösterna.
Förbundskansler Friedrich Merz och dennes parti CDU hade en desto mörkare kväll. Partiet nådde bara 4,9 procent och åker därmed ur lantdagen i Schwerin.
Friedrich Merz kallade resultatet en "katastrof". Valbakslaget går enligt Merz inte att skönmåla, men kursen CDU satt ut gäller fortsättningsvis, betonade han.
Annons:
16% in Berlin, 38% und stärkste Kraft in Mecklenburg-Vorpommern: Vielen Dank an alle Wähler und die vielen engagierten Wahlkämpfer, die diesen Erfolg möglich gemacht haben! pic.twitter.com/TpkjZR0ya0
Delstatsvalet i Berlin gav Die Linke en klar seger med 25,7 procent. CDU föll till 18,8 procent, medan AfD ökade till 16,3 och blev trea. De gröna fick 14,3 procent och SPD 12,1.
Die Linkes Elif Eralp kan nu bli Berlins regerande borgmästare om partiet samlar tillräckligt stöd.
📊Abgeordnetenhauswahl in Berlin: Linke klar vorne
Mit ihrem bisher besten Ergebnis hat die Linke die Berliner Abgeordnetenhauswahl gewonnen. Die Partei um Spitzenkandidatin Elif Eralp erhielt nach Angaben der Landeswahlleitung 25,7% der Stimmen und erreichte deutlich mehr… pic.twitter.com/TSjgCjf694
AfD ser segern i Mecklenburg-Vorpommern som ett regeringsuppdrag. Övriga partier har dock envist avvisat samarbete med partiet, vilket gör att regeringsfrågan förblir öppen.
Socialdemokratiska SPD kan i stället behålla makten tillsammans med Die Linke och De gröna.
Röster på partier under femprocentsspärren kan ge den röd-gröna trion en majoritet i delstaten, trots AfD:s stora framgång.
Liberala FDP ser ut att bli utan representation i båda delstatsparlamenten, även om de slutgiltiga resultaten ännu inte är helt fastställda.
Valledningarna har ännu bara fastställt preliminära resultat. Valdeltagandet nådde 78,1 procent i Mecklenburg-Vorpommern och 74,2 procent i Berlin.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
