Den brittiske programledaren Piers Morgan, 48, förhördes av brittisk polis i december. CNN-programledaren misstänks för inblandning i avlyssning av kändisars telefoner.
Piers Morgan. Foto: CNN
Piers Morgan är mest känd som efterträdaren till Larry King (född som Lawrence Harvey Zeiger) genom talkshowen Piers Morgan Tonight. Tidigare var han chefredaktör för den engelska dagstidningen The Mirror.
2004 sparkades han från sitt jobb som chefredaktör efter att tidningen publicerat bilder som visade hur engelska soldater påstods tortera irakier. Bilderna visade sig vara falska vilket ledde till Morgans avgång.
På 90-talet var han chefsredaktör på tabloidtidningen News of the World. 2010 lades tidningen ner efter att det framkommit att den NewsCorp-ägda tidningen hackat sig in i telefoner hos celebriteter och intressanta personer.
Annons:
Under fredagen bekräftade Piers Morgan att han i december förra året förhördes av brittisk polis om hans påstådda inbladning i den omfattande telefonhackningen, skriver AP.
Morgan nekar till anklagelserna och hävdar att han varit ovetande om telefonhackningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s försvarsminister Pete Hegseth låter Elon Musk, Palmer Luckey och Newt Gingrich kartlägga framtidens krig i projektet Project Meridian. Syftet med projektet är att säkra framtida amerikansk militär dominans.
Pete Hegseth presenterade satsningen på onsdagen, tillsammans med fem andra initiativ.
Musk, Luckey och Gingrich ska tillsammans med övriga deltagare undersöka framtidens slagfält och föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla.
Krigsdepartementet skriver att målet är "absolut teknisk dominans", och studien uppges omfatta krigföring från underjordiska miljöer till rymden kring månen, inte bara dagens slagfält.
Annons:
Ambitionerna i Hegseths tal sträckte sig ännu längre: framtidens slagfält för barn och barnbarn, från under markytan till bortom månen.
Diger deltagarlista
Aktörerna i Project Meridian omfattar också Oracles tidigare vd Safra Catz, Palantirs medgrundare Joe Lonsdale och den pensionerade generalen James Rainey.
Musks SpaceX och Luckeys Anduril har omfattande kontrakt med försvarsdepartementet. Bolagen säljer redan den teknik som deras företrädare nu ska bidra till att bedöma.
Nuvarande och tidigare försvarstjänstemän varnar emellertid för intressekonflikter, och Politico rapporterade under fredagen om farhågor att bolagen kan få fördelar genom företrädarnas insyn och inflytande.
Pentagon svarar att MITRE ansvarar för analysen och rekommendationerna samt ska tillämpa skydd mot intressekonflikter. Anduril lovar att följa höga etiska krav när sådana konflikter uppstår.
Valet av utomstående motiverade Hegseth med att Pentagon inte ensamt bör bedöma framtidens krig. Myndighetens granskning av sig själv medför risker, varnade han.
Pete Hegseth: USA får inte ta sitt övertag för givet
Project Meridian är en studie och inte ett slutgiltigt beslut att köpa vapen. Studien ska föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla, testa och ta i bruk.
Försvarsministern skriver i sitt memorandum att snabba framsteg inom artificiell intelligens, självgående system, robotteknik och bioteknik kommer att förändra krigföringen samt att USA inte får ta sitt militära övertag för givet.
Studien ska kartlägga framtida krigföring, hitta luckor i USA:s militära förmåga och föreslå konkreta åtgärder. Pete Hegseth betonade i talet att uppdraget inte gäller ny strategi eller politik.
Projektgruppen ska lämna slutsatser och rekommendationer till Hegseth inom 120 dagar, senast den 28 januari 2027.
Departementet betonar att slutrapporten ska offentliggöras men med en hemligstämplad bilaga.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nya räddningsfordon presenterades i Teheran under torsdagen, då Röda halvmånens chef uppgav att över 7 250 människor räddats levande ur rasmassor under kriget.
TEHERAN (Xinhua) -- Över 7 250 människor räddades levande ur rasmassorna i Iran under det 40 dagar långa krig som USA och Israel inledde, enligt en iransk räddningsansvarig.
Chefen för Irans Röda halvmåne (IRCS), Pirhossein Kolivand, gjorde uttalandet vid en ceremoni i Teheran under torsdagen, då nya räddnings- och hjälpfordon samt ny utrustning överlämnades till organisationen, rapporterade den iranska nyhetsbyrån Iranian Labour News Agency.
Kolivand tillskrev framgångarna i räddningsarbetet användningen av modern utrustning under insatserna.
Han beskrev utvecklingen av IRCS:s fordonspark och utrustning under de senaste åren som "utan motstycke" och tillade att organisationen har över sex miljoner frivilliga medlemmar runt om i landet.
Annons:
Den 28 februari inledde Israel och USA gemensamma flyganfall mot Teheran och andra iranska städer. Iran svarade med vågor av robot- och drönarattacker mot Israel samt amerikanska baser och andra amerikanska tillgångar i regionen och stärkte sitt grepp om Hormuzsundet.
En tillfällig vapenvila nåddes i april, men USA och Iran genomförde därefter flera attacker mot varandra.
Vid en presskonferens i New York i slutet av förra månaden sade Irans utrikesminister Seyed Abbas Araghchi att över 5 000 människor, däribland hundratals kvinnor och barn, dödades i USA:s och Israels "aggression" mot Iran.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.
Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.
— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.
Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.
Annons:
Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.
Ceuta blev exemplet
Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.
Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.
Stöd från Berlin och Wien
Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.
— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.
— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.
— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.
Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.
Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan 2 000 personer greps i Frankrike under torsdagen när gymnasieelevernas blockader slog över i gatuvåld. På fredagen hålls drygt 400 skolor stängda, och regeringen pekar ut vänsterpartiet LFI som rörelsens upphovsman.
Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden under torsdagen, främst för angrepp på poliser och andra tjänstemän, våld och olagliga folksamlingar. Under dagen skadades 305 poliser och gendarmer, rapporterar RFI.
Inrikesminister Laurent Nuñez fördömde det han kallade ett ohämmat våld. Han pekade på fyrverkeripjäser som avfyrats, bränder i offentliga byggnader och plundrade butiker.
— En förvärring av situationen som inte längre har något att göra med legitima krav från gymnasieelever, utan som nu har alla kännetecken på stadsvåld, sade Nuñez i ett uttalande på torsdagen.
Annons:
Mobiliseringen har pågått i mer än tio dagar. Eleverna kräver mer resurser och bättre villkor i skolorna. De klagar bland annat på pressen från antagningssystemet Parcoursup, lärare som inte ersätts när de är borta, förfallna skolbyggnader och överfulla scheman.
Enligt en säkerhetskälla räknades omkring 900 aktioner under torsdagen, och samtliga departement är nu berörda. Rörelsen har även spridit sig till universiteten.
Tårgas i Saint-Denis och Paris
I Saint-Denis norr om Paris stod gymnasieelever och poliser öga mot öga utanför polisstationen, uppger nyhetskontot CLPRESS. Enligt CLPRESS använde polisen tårgas för att skingra folkmassan.
Vid lycée Diderot i Paris 19:e arrondissement förekom fyrverkeripjäser och tårgas under en sammandrabbning på torsdagsmorgonen, enligt CLPRESS.
Kontot Visegrád 24 publicerade under torsdagen en video från sammandrabbningarna. I texten skriver kontot att det var unga i andra och tredje generationens invandrare som kastade flaskor och sten mot poliser, byggde barrikader och senare tände dem.
🇫🇷 Young second- and third-generation migrants are confronting police officers throwing bottles and rocks at them and setting up barricades on the streets that they later set on fire.
I Marseille stoppades kollektivtrafiken efter angrepp på bussar. Kontot AlertesInfos uppger, med hänvisning till vittnen, att gymnasieelever satte eld på en buss.
Utanför lycée Saint-Exupéry i Marseille plundrades en brandbil och stacks i brand. I hela departementet Bouches-du-Rhône greps 68 personer, och prefekturen räknade ett hundratal bränder i soptunnor.
I Nantes förstördes hallen i lycée Nelson Mandela av en anlagd brand.
Regeringen pekar ut LFI
Premiärminister Sébastien Lecornu ledde under torsdagen ett krismöte med berörda ministrar. Efteråt meddelade premiärministerns kansli Matignon att rörelsen slagit över i stadsvåld.
Kansliet hänvisade också till underrättelsetjänsterna, som enligt Matignon ser blockaderna som en "manöver organiserad av LFI och dess proxys inom ultravänstern". LFI, La France insoumise, är det vänsterparti som regeringen pekar ut.
Partiets samordnare Manuel Bompard avfärdade anklagelsen.
— Jag uppmanar regeringen att inte sjunka ned i konspirationsteorier och i att behandla gymnasieeleverna som barn. Den här spontana rörelsen är född ur frustration över helt ovärdiga utbildningsvillkor, sade Bompard i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP.
Samma kväll backade regeringen på en punkt som gjort många unga upprörda. Budgetförslaget för 2027, som presenterades på torsdagsmorgonen, innehöll avgifter för studenter som inte är stipendiemottagare på den yrkesinriktade högskoleutbildningen BTS och i de förberedande klasserna inför elitskolorna, så kallade prépa. Avgifterna var 178 respektive 270 euro per år. Utbildningsminister Édouard Geffray meddelade i France 2 att förslaget dras tillbaka.
Polisarrest och demonstrationsförbud
Sedan måndagen har 1 793 personer anhållits i samband med blockaderna, enligt justitieministeriet. Justitieminister Gérald Darmanin samlade under torsdagen landets generalåklagare och krävde i ett uttalande "stor fasthet i den straffrättsliga responsen".
Geffray sade i France 2 att drygt 400 skolor hålls stängda på fredagen, uppger BFMTV. Landets prefekter har förbjudit demonstrationer kring de stängda skolorna, i Paris kring 13 namngivna gymnasier.
Under fredagen tar Geffray emot elevorganisationer, föräldraföreningar och personalens fackförbund.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
