Sökjätten Google erkänner nu Palestina. På den palestinska versionen av sökmotorn har texten under Google-loggan ändrats. Förr stod det ”de Palestinska områdena”, någonting som nu har ändrats till kort och gott ”Palestina”.
Googles beslut att erkänna Palestina har mötts med blandade reaktioner. The Jerusalem Post rapporterar att Israels biträdande utrikesminister, Ze’ev Elkin, i ett brev till Googles vd Larry Page skriver att sökmotorns så kallade ”ställningstagande” försämrar relationerna mellan Israel och Palestina och försvårar eventuella fredssamtal.
”Google har legat bakom många positiva förändringar i världen genom att främja kontakter mellan människor och folk. Detta beslut motsätter sig dock dessa mål och gör det svårare för parterna att föra en dialog mellan varandra”, skriver han och fortsätter:
”Jag skulle vara tacksam om ni kunde tänka om angående det här beslutet eftersom det befäster palestiniernas uppfattning om att de kan främja politiska beslut genom enskilda handlingar än genom förhandlingar och samförstånd”.
Samtidigt försvarar sig Google med att man fattat beslutet att ändra texten till Palestina i samråd med bland annat FN och Internationella standardiseringsorganisationen (ISO).
Annons:
Den palestinska regeringen gläds dock över erkännandet och hoppas att andra Google-tjänster nu följer sökmotorns exempel.
– Det här är en virtuell seger för Palestina. Ett steg i rätt riktning som andra nu måste följa upp, bland dem finns Google Maps och Google Earth, sade landets president Mahmoud Abbas IT-konsult, Sabri Saidam, till The Telegraph.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.
Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.
— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.
Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.
Annons:
Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.
Tre till sju dagar med precisionsvapen
Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.
— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.
Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.
Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.
— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.
Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.
Svält, skuldkris och kärnvapenrisk
Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.
USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.
Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.
Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.
Pentagon nekade Murphy att se skadorna
Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.
— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.
Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.
— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.
Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".
Skrytet om världens starkaste militär
Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.
— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.
Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.
Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.
Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".
Reträtten som slutpunkt
Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.
Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.
— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.
Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.
— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.
Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Trumps svärson Jared Kushner och Putins rådgivare Kirill Dmitriev har diskuterat att låta en amerikansk investerare gå in i Nord Stream. En sådan investering skulle ge amerikanska investerare del av vinsten om rysk gas åter börjar flöda till Europa efter kriget.
Uppgifterna kommer från fem personer med insyn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Kushner och Dmitriev har träffats i både Moskva och New York de senaste veckorna. Det är oklart hur mycket Nord Stream diskuterades vid mötena, men enligt två av källorna finns frågan kvar på dagordningen.
Vita huset tonar ned uppgifterna. En företrädare säger till Reuters att det inte förts några samtal om Nord Stream på senare tid. Varje affär måste enligt företrädaren förhandlas med den statliga utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska skattebetalare och företag.
Den tyska regeringen säger nej. En talesperson för ekonomi- och energidepartementet påpekar att Nord Stream och rysk gas omfattas av europeiska sanktioner, att Tyskland har hittat alternativ och att en återöppning kräver ett regeringsgodkännande som inte är önskvärt.
Annons:
Kushner, som försöker mäkla ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, ser affärer som en väg till fred. Efter mötena i Moskva talade han i Kiev om "välståndsavtal" som skulle ge ledarna något att se fram emot. Dmitriev har länge drivit på för att den ryska gasförsäljningen till Tyskland ska återupptas och träffade i september företrädare för USA:s energi- och finansdepartement om möjliga gemensamma energiprojekt.
Sanktioner och ägare i vägen
Ledningarna omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket gör en återstart olaglig i dag. Trump kan lätta på de amerikanska sanktionerna, men det blir svårare om demokraterna tar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet i november.
Ägarbilden är ett annat hinder. Nord Stream AG ägs till 51 procent av ryska statliga Gazprom. Två tyska aktörer har 31 procent och resten ligger hos ett franskt och ett nederländskt bolag. De tyska delägarna vill enligt en källa behålla sina andelar för att säkra tyskt inflytande om Gazprom säljer.
Före invasionen i februari 2022 kom mer än hälften av Tysklands gas från Ryssland, bland annat genom Nord Stream. Ledningarna togs ur drift sedan Moskva strypt leveranserna och sprängdes i en serie undervattensexplosioner i september 2022. En amerikansk tjänsteman bedömer att en affär är osannolik på medellång sikt.
Lukoil-upplägget bekräftat
Kushner och Dmitriev har också diskuterat försäljning av ryska Lukoils raffinaderier och bensinstationer i Europa och på andra håll. Enligt upplägget skulle DFC tillsammans med investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köpa tillgångarna, medan USA hävde sanktionerna.
Här bekräftar Vita huset arbetet. Kushner och sändebudet Steve Witkoff har tillsammans med DFC arbetat för att förhandla fram en betydande förskottsbetalning och en andel av framtida vinster till USA. Bekräftelsen gäller Lukoil, inte Nord Stream. Varken Lukoil eller Gazprom har svarat på Reuters frågor.
AfD vill ha gasen tillbaka
I Tyskland splittrar frågan opinionen. Koalitionsregeringen är emot, medan Alternativ för Tyskland, AfD, som Reuters beskriver som landets populäraste parti, vill återstarta ledningarna. Kritikerna varnar för att Europa blir förloraren.
— Det hotar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt. Amerikanerna och ryssarna kommer att dela på vinsterna, säger Michael Kellner, som ansvarade för tysk energipolitik efter invasionen, till Reuters.
Polens ledning följer samtalen men är fortsatt bestämt emot en återöppning. Dmitriev ska träffa AfD-ledningen i början av nästa år för att diskutera att åter sälja rysk gas till Tyskland.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demonstranter med banderoll i Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna. Eleverna kräver bland annat bättre undervisningsvillkor och att urvalet via Parcoursup avskaffas.
De flesta franska skolor öppnade igen på torsdagen, men blockaderna av gymnasier och universitet fortsätter. Premiärminister Sébastien Lecornu lovar inga konkreta besked förrän i slutet av oktober.
Enligt utbildningsdepartementet var 94 procent av skolorna helt eller delvis öppna på torsdagsmorgonen. Klockan 08.00 var 224 skolor helt stängda och 151 bara delvis öppna, rapporterar AFP. Under dagen planerades nya demonstrationer i flera storstäder.
Protesterna, som i början av oktober slog över i våld, fortsätter alltså trots regeringens försök att lugna läget.
Lecornu vände sig till eleverna från regeringskansliet Matignon på onsdagskvällen men presenterade inga åtgärder.
Annons:
— Ingen kan vara likgiltig inför den oro de ger uttryck för, sade Lecornu.
Utanför ett gymnasium norr om Rennes var eleverna inte imponerade.
— Det är en akut situation, säger 17-åriga Salyna, som inte förstår varför besluten ska dröja till slutet av oktober.
Utbildningsminister Edouard Geffray har kallat de tre största elevorganisationerna till samtal på departementet klockan 15 på torsdagen, tillsammans med ministern för högre utbildning Philippe Baptiste.
Knallgranaterna pausas
På onsdagen stoppade inrikesminister Nuñez polisens användning av knallgranater, sedan en 15-årig demonstrant fått handen avsliten i Lens på måndagen. Polisens internutredare har inlett 18 utredningar sedan rörelsen började.
Totalt har 215 elever och 85 skolanställda skadats, liksom nära 800 poliser och gendarmer, enligt AFP.
På tisdagen demonstrerade mellan 266 000 och 450 000 personer i hela landet, utan större incidenter. Eleverna kräver bland annat 250 000 fler universitetsplatser, renoverade skolbyggnader och att urvalet via antagningsplattformen Parcoursup avskaffas. Studentförbundet Union étudiante kräver 10 miljarder euro.
Baptiste kallar kravet på att avskaffa Parcoursup "en enorm demagogi". Regeringens talesperson Maud Bregeon försvarar politiken med att 64 miljarder euro avsatts till skolan nästa år, uppger The Nation.
Tio val utan rangordning
Elevernas och elevorganisationernas uttalade krav, den förklaring till protesterna som rörelsen själv framför offentligt, har fått litet utrymme bland bilderna av sammandrabbningar, menar debattören Arnaud Bertrand, som själv gick i fransk gymnasieskola. Han räknar upp lärarbrist, slitna byggnader, klassrum över 40 grader på sommaren och klasser med 32 till 35 elever.
Utbildningsdepartementets statistikenhet DEPP visar att 9,8 procent av lektionstimmarna i de offentliga högstadie- och gymnasieskolorna inte hölls läsåret 2024–2025. Av dessa berodde 7,5 procentenheter på att frånvarande lärare inte ersattes, resten på att skolor stängdes helt.
Mest talande bland klagomålen är enligt Bertrand antagningssystemet Parcoursup, som han kallar ett exempel på Frankrikes "kafkaartade teknokrati". Han lyfter det som ett av flera missnöjen, inte som protesternas enda förklaring.
Enligt hans genomgång söker eleverna upp till tio utbildningar utan att få rangordna dem. Varje utbildning rankar de sökande efter egna kriterier, som kan ändras från år till år och redovisas först i december sista läsåret, när betygen till stor del redan är satta.
Följden blir enligt Bertrand att populära utbildningar översvämmas. Juristutbildningen vid Panthéon-Sorbonne fick 19 404 ansökningar till 745 platser 2025. I en enkät han hänvisar till anser bara 6 procent av franska föräldrar att systemet är transparent och 5 procent att det är rättvist.
We keep seeing videos of clashes between French highschoolers and the police but almost no-one speaks about why these highschoolers are in the street, as if it all happened in a vacuum.
They have several complaints: missing teachers (a huge issue, almost 10% of class hours… https://t.co/RvRqrZ4fB8
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vita anställda vid BBC har lägre mediantimlön än sina icke-vita kollegor i sex av sju karriärklasser. Sett över den analyserade personalen tjänar vita dock mer, samtidigt som svarta anställda har lägre mediantimlön än vita.
Siffrorna finns i den lönegapsrapport som BBC redovisar i årsredovisningen för 2025/26.
Redovisningen avser BBC Public Service Broadcasting i England, Skottland och Wales, inklusive World Service, och bygger på läget den 31 mars 2026.
Störst är skillnaden i den lägsta klassen, Band A. Där är medianen för svarta, asiatiska och andra minoritetsanställda 13,2 procent högre än för vita.
Annons:
Bland toppcheferna, Senior Leaders, är minoritetsmedianen 5,3 procent högre och medellönen 9,3 procent högre. Bara i Band F har vita en högre median, med marginella 0,6 procent.
BBC skriver själv att minoritetsanställdas genomsnittslön är högre än eller nära de vitas i alla klasser.
När samtliga karriärklasser räknas ihop går lönegapet däremot åt andra hållet. Det beror enligt BBC främst på hur de anställda fördelas mellan olika nivåer och yrkesfamiljer.
Vita har 0,7 procent högre mediantimlön och 2,0 procent högre medellön än minoritetsgruppen, som utgör 18 procent av de anställda i rapporten.
I den bäst betalda fjärdedelen av personalen är andelen minoritetsanställda 17,6 procent, mot 19 till 20 procent i de övriga.
BBC: Rättvisa, tydlighet och konkurrenskraft
En karriärklass är inte heller ett och samma jobb. Varje klass rymmer yrken med olika lönenivåer, och rapporten jämför genomsnitt, inte personer på samma tjänst.
Den brittiska regeringens vägledning för lönekartläggning slår fast att ett lönegap inte är detsamma som olika lön för lika arbete.
Bakom samlingsbeteckningen döljer sig stora skillnader. Svarta anställda har 8,5 procent lägre mediantimlön och 9,9 procent lägre medellön än vita.
Asiatiska anställda och gruppen övriga ligger i stället över de vita, med medianer som är 2,7 respektive 5,9 procent högre. Anställda med blandad bakgrund ligger 4,1 procent under.
Det totala gapet har krympt sedan i fjol, från 3,5 till 2,0 procent i medellön. BBC förklarar förändringen med att andelen minoritetsanställda i den lägsta klassen har minskat.
Samtidigt tog bolaget in sin största lärlingskull hittills, en grupp som enligt rapporten är mer mångfaldig än övrig personal och börjar på de lägsta lönerna.
BBC säger sig sätta lönerna efter principerna "rättvis", "tydlig" och "konkurrenskraftig".
När siffrorna uppmärksammades av den brittiska kanalen GB News sa förre kulturministern John Whittingdale, som ansvarade för BBC:s senaste stadga 2016, att bolaget borde betala de anställda helt efter det värde och den förtjänst de tillför i sitt arbete.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
