Annons:

Ögonvittnet: ”Jag hörde tre skott när Kennedy mördades”

Publicerad september 14, 2023 – av Markus Andersson
Paren Kennedy och John Connally i limousinen kort innan mordet.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Den tidigare Secret Service-agenten Paul Landis, som befann sig precis bakom USA:s dåvarande president John F. Kennedy när han sköts 1963, säger i en intervju att han hörde ytterligare två skott vid tillfället, något som väcker nya frågor om det officiella narrativet kring mordet.

Landis har tidigare inte delgivit sina vittnesmål men har sent omsider nu beslutat sig för att bryta sin tystnad i en intervju med New York Times. Det var Landis själv som upptäckte vad som i massmedia blev känt som den ”magiska kulan” även om denna sedan tappades bort innan den slutligen hittades på båren där Texasguvernören John Connally burits.

Upptäckten av kulan användes för att marknadsföra teorin att en enda kula först passerat presidentens hals innan den sedan också orsakat en rad skador på guvernören. Landis sa upp sig efter presidentmordet och vägrade att delta i utredningen men har nu, 88 år gammal, skrivit boken The Final Witness där han ifrågasätter den officiella utredningens resultat.

Hans tes är att ”den magiska kulan” i själva verket överförts från en bår till en annan när dessa trycktes ihop och att säkerheten på brottsplatsen varit mycket undermålig.

Annons:

– Det fanns ingen där för att säkra platsen ... Alla agenter som var där fokuserade på presidenten.

Han berättar vidare att ”den magiska kulan” saknade den nödvändiga hastigheten för att kunna penetrera Kennedys kropp – någonting som drar tvivel över teorin att den utpekade mördaren Lee Harvey Oswald agerade ensam.

Landis misstänker också att kulan kan ha felidentifierats efter att den överlämnats till Secret Service.

Historikern James Robenalt som också arbetat med boken anser att agentens vittnesmål kan komma att återuppliva debatten om en andra skytt vid mordtillfället.

– Om det han säger är sant, vilket jag tenderar att tro, kommer det sannolikt att öppna frågan om en andra skytt på nytt, om inte ännu mer. Om den kula vi känner som den magiska eller orörda kulan stannade i president Kennedys rygg, betyder det att den centrala tesen i Warrenrapporten, teorin om en enda kula, är felaktig, konstaterar han.

Enligt FBI:s återskapande av händelseförloppet kan Oswald inte ha haft tid att avlossa två separata skott för att träffa både presidenten och guvernör Connally.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Färre barn kan leda till ännu färre – forskare pekar på social smitta

Demografiska krisen

Publicerad Idag 13:01 – av Emil Fjellstedt
Föräldrar och barn tillsammans i en vardagsmiljö.

När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv.

Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer.

Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn.

Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research.

Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen.

Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn.

— Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish.

Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt.

Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen.

I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan få del av vinsten om rysk gas åter flödar till Europa

Attentatet mot Nord Stream

Publicerad Igår 19:19 – av Redaktionen
Arkivmontage med Donald Trump till vänster och en flygbild av gas som bubblar upp i havet vid Nord Stream till höger.
Arkivbilder. Delar av Nord Stream skadades i explosionerna 2022. En återstart kräver bland annat ändrade sanktioner och tyskt godkännande.

Trumps svärson Jared Kushner och Putins rådgivare Kirill Dmitriev har diskuterat att låta en amerikansk investerare gå in i Nord Stream. En sådan investering skulle ge amerikanska investerare del av vinsten om rysk gas åter börjar flöda till Europa efter kriget.

Uppgifterna kommer från fem personer med insyn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Kushner och Dmitriev har träffats i både Moskva och New York de senaste veckorna. Det är oklart hur mycket Nord Stream diskuterades vid mötena, men enligt två av källorna finns frågan kvar på dagordningen.

Vita huset tonar ned uppgifterna. En företrädare säger till Reuters att det inte förts några samtal om Nord Stream på senare tid. Varje affär måste enligt företrädaren förhandlas med den statliga utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska skattebetalare och företag.

Den tyska regeringen säger nej. En talesperson för ekonomi- och energidepartementet påpekar att Nord Stream och rysk gas omfattas av europeiska sanktioner, att Tyskland har hittat alternativ och att en återöppning kräver ett regeringsgodkännande som inte är önskvärt.

Kushner, som försöker mäkla ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, ser affärer som en väg till fred. Efter mötena i Moskva talade han i Kiev om "välståndsavtal" som skulle ge ledarna något att se fram emot. Dmitriev har länge drivit på för att den ryska gasförsäljningen till Tyskland ska återupptas och träffade i september företrädare för USA:s energi- och finansdepartement om möjliga gemensamma energiprojekt.

Sanktioner och ägare i vägen

Ledningarna omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket gör en återstart olaglig i dag. Trump kan lätta på de amerikanska sanktionerna, men det blir svårare om demokraterna tar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet i november.

Ägarbilden är ett annat hinder. Nord Stream AG ägs till 51 procent av ryska statliga Gazprom. Två tyska aktörer har 31 procent och resten ligger hos ett franskt och ett nederländskt bolag. De tyska delägarna vill enligt en källa behålla sina andelar för att säkra tyskt inflytande om Gazprom säljer.

Före invasionen i februari 2022 kom mer än hälften av Tysklands gas från Ryssland, bland annat genom Nord Stream. Ledningarna togs ur drift sedan Moskva strypt leveranserna och sprängdes i en serie undervattensexplosioner i september 2022. En amerikansk tjänsteman bedömer att en affär är osannolik på medellång sikt.

Lukoil-upplägget bekräftat

Kushner och Dmitriev har också diskuterat försäljning av ryska Lukoils raffinaderier och bensinstationer i Europa och på andra håll. Enligt upplägget skulle DFC tillsammans med investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köpa tillgångarna, medan USA hävde sanktionerna.

Här bekräftar Vita huset arbetet. Kushner och sändebudet Steve Witkoff har tillsammans med DFC arbetat för att förhandla fram en betydande förskottsbetalning och en andel av framtida vinster till USA. Bekräftelsen gäller Lukoil, inte Nord Stream. Varken Lukoil eller Gazprom har svarat på Reuters frågor.

AfD vill ha gasen tillbaka

I Tyskland splittrar frågan opinionen. Koalitionsregeringen är emot, medan Alternativ för Tyskland, AfD, som Reuters beskriver som landets populäraste parti, vill återstarta ledningarna. Kritikerna varnar för att Europa blir förloraren.

— Det hotar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt. Amerikanerna och ryssarna kommer att dela på vinsterna, säger Michael Kellner, som ansvarade för tysk energipolitik efter invasionen, till Reuters.

Polens ledning följer samtalen men är fortsatt bestämt emot en återöppning. Dmitriev ska träffa AfD-ledningen i början av nästa år för att diskutera att åter sälja rysk gas till Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolorna öppnar – men protesterna i Frankrike fortsätter

Publicerad Igår 15:11 – av Emil Fjellstedt
Demonstranter på en gata med en stor vit banderoll, kartongplakat och röda flaggor i en videoruta från Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna.
Demonstranter med banderoll i Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna. Eleverna kräver bland annat bättre undervisningsvillkor och att urvalet via Parcoursup avskaffas.

De flesta franska skolor öppnade igen på torsdagen, men blockaderna av gymnasier och universitet fortsätter. Premiärminister Sébastien Lecornu lovar inga konkreta besked förrän i slutet av oktober.

Enligt utbildningsdepartementet var 94 procent av skolorna helt eller delvis öppna på torsdagsmorgonen. Klockan 08.00 var 224 skolor helt stängda och 151 bara delvis öppna, rapporterar AFP. Under dagen planerades nya demonstrationer i flera storstäder.

Protesterna, som i början av oktober slog över i våld, fortsätter alltså trots regeringens försök att lugna läget.

Lecornu vände sig till eleverna från regeringskansliet Matignon på onsdagskvällen men presenterade inga åtgärder.

— Ingen kan vara likgiltig inför den oro de ger uttryck för, sade Lecornu.

Utanför ett gymnasium norr om Rennes var eleverna inte imponerade.

— Det är en akut situation, säger 17-åriga Salyna, som inte förstår varför besluten ska dröja till slutet av oktober.

Utbildningsminister Edouard Geffray har kallat de tre största elevorganisationerna till samtal på departementet klockan 15 på torsdagen, tillsammans med ministern för högre utbildning Philippe Baptiste.

Knallgranaterna pausas

På onsdagen stoppade inrikesminister Nuñez polisens användning av knallgranater, sedan en 15-årig demonstrant fått handen avsliten i Lens på måndagen. Polisens internutredare har inlett 18 utredningar sedan rörelsen började.

Totalt har 215 elever och 85 skolanställda skadats, liksom nära 800 poliser och gendarmer, enligt AFP.

På tisdagen demonstrerade mellan 266 000 och 450 000 personer i hela landet, utan större incidenter. Eleverna kräver bland annat 250 000 fler universitetsplatser, renoverade skolbyggnader och att urvalet via antagningsplattformen Parcoursup avskaffas. Studentförbundet Union étudiante kräver 10 miljarder euro.

Baptiste kallar kravet på att avskaffa Parcoursup "en enorm demagogi". Regeringens talesperson Maud Bregeon försvarar politiken med att 64 miljarder euro avsatts till skolan nästa år, uppger The Nation.

Tio val utan rangordning

Elevernas och elevorganisationernas uttalade krav, den förklaring till protesterna som rörelsen själv framför offentligt, har fått litet utrymme bland bilderna av sammandrabbningar, menar debattören Arnaud Bertrand, som själv gick i fransk gymnasieskola. Han räknar upp lärarbrist, slitna byggnader, klassrum över 40 grader på sommaren och klasser med 32 till 35 elever.

Utbildningsdepartementets statistikenhet DEPP visar att 9,8 procent av lektionstimmarna i de offentliga högstadie- och gymnasieskolorna inte hölls läsåret 2024–2025. Av dessa berodde 7,5 procentenheter på att frånvarande lärare inte ersattes, resten på att skolor stängdes helt.

Mest talande bland klagomålen är enligt Bertrand antagningssystemet Parcoursup, som han kallar ett exempel på Frankrikes "kafkaartade teknokrati". Han lyfter det som ett av flera missnöjen, inte som protesternas enda förklaring.

Enligt hans genomgång söker eleverna upp till tio utbildningar utan att få rangordna dem. Varje utbildning rankar de sökande efter egna kriterier, som kan ändras från år till år och redovisas först i december sista läsåret, när betygen till stor del redan är satta.

Följden blir enligt Bertrand att populära utbildningar översvämmas. Juristutbildningen vid Panthéon-Sorbonne fick 19 404 ansökningar till 745 platser 2025. I en enkät han hänvisar till anser bara 6 procent av franska föräldrar att systemet är transparent och 5 procent att det är rättvist.

Elevorganisationen USL:s ordförande Ryad Rani kräver nu ett möte med Lecornu nästa vecka och säger att eleverna har kostnadsberäknade förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vita BBC-anställda har lägre medianlön i sex av sju karriärklasser

Publicerad Igår 14:17 – av Jan Sundstedt
BBC Storbritannien

Vita anställda vid BBC har lägre mediantimlön än sina icke-vita kollegor i sex av sju karriärklasser. Sett över den analyserade personalen tjänar vita dock mer, samtidigt som svarta anställda har lägre mediantimlön än vita.

Siffrorna finns i den lönegapsrapport som BBC redovisar i årsredovisningen för 2025/26.

Redovisningen avser BBC Public Service Broadcasting i England, Skottland och Wales, inklusive World Service, och bygger på läget den 31 mars 2026.

Störst är skillnaden i den lägsta klassen, Band A. Där är medianen för svarta, asiatiska och andra minoritetsanställda 13,2 procent högre än för vita.

Bland toppcheferna, Senior Leaders, är minoritetsmedianen 5,3 procent högre och medellönen 9,3 procent högre. Bara i Band F har vita en högre median, med marginella 0,6 procent.

BBC skriver själv att minoritetsanställdas genomsnittslön är högre än eller nära de vitas i alla klasser.

När samtliga karriärklasser räknas ihop går lönegapet däremot åt andra hållet. Det beror enligt BBC främst på hur de anställda fördelas mellan olika nivåer och yrkesfamiljer.

Vita har 0,7 procent högre mediantimlön och 2,0 procent högre medellön än minoritetsgruppen, som utgör 18 procent av de anställda i rapporten.

I den bäst betalda fjärdedelen av personalen är andelen minoritetsanställda 17,6 procent, mot 19 till 20 procent i de övriga.

BBC: Rättvisa, tydlighet och konkurrenskraft

En karriärklass är inte heller ett och samma jobb. Varje klass rymmer yrken med olika lönenivåer, och rapporten jämför genomsnitt, inte personer på samma tjänst.

Den brittiska regeringens vägledning för lönekartläggning slår fast att ett lönegap inte är detsamma som olika lön för lika arbete.

Bakom samlingsbeteckningen döljer sig stora skillnader. Svarta anställda har 8,5 procent lägre mediantimlön och 9,9 procent lägre medellön än vita.

Asiatiska anställda och gruppen övriga ligger i stället över de vita, med medianer som är 2,7 respektive 5,9 procent högre. Anställda med blandad bakgrund ligger 4,1 procent under.

Det totala gapet har krympt sedan i fjol, från 3,5 till 2,0 procent i medellön. BBC förklarar förändringen med att andelen minoritetsanställda i den lägsta klassen har minskat.

Samtidigt tog bolaget in sin största lärlingskull hittills, en grupp som enligt rapporten är mer mångfaldig än övrig personal och börjar på de lägsta lönerna.

BBC säger sig sätta lönerna efter principerna "rättvis", "tydlig" och "konkurrenskraftig".

När siffrorna uppmärksammades av den brittiska kanalen GB News sa förre kulturministern John Whittingdale, som ansvarade för BBC:s senaste stadga 2016, att bolaget borde betala de anställda helt efter det värde och den förtjänst de tillför i sitt arbete.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.