Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace och hans norske kollega Bjørn Arild Gram har undertecknat ett säkerhetsavtal som går ut på att de båda länderna ska utöka sitt militära samarbete för att bättre bekämpa påstådda hot mot viktig infrastruktur i Nordsjön.
”Storbritannien och Norge har i dag kommit överens om att utveckla ett strategiskt partnerskap för att motverka gemensamma hot på det undervattensrelaterade området, inklusive hot mot vår undervattensinfrastruktur”, skriver det brittiska försvarsministeriet på sin hemsida.
Man pekar på att den ökade användningen av havsbotten för energi- och kommunikationsändamål resulterat i ”ökade möjligheter för motståndare att hota västvärldens kritiska nationella infrastruktur under havsytan” – och pekar ut attentaten mot Nord Stream 1 och 2 som exempel på detta.
Därför kommer länderna bland annat att utöka sin militära närvaro i regionen och vidare ”förbättra de två nationernas förmåga att öva och operera tillsammans och utveckla kapacitet som skyddar våra gemensamma intressen i Nordsjön”.
Annons:
– Attacken mot Nord Stream-ledningen har lett till ett ännu närmare samarbete mellan våra kollektiva tillgångar för att upptäcka och försvara oss mot undervattenshot och garantera fortsatt säkerhet i Nordatlanten, deklarerar Ben Wallace.
Bjørn Arild Gram är inne på samma spår och menar att det ”är viktigt att demokratier som Storbritannien och Norge står tillsammans när den regelbaserade internationella ordningen är under press”.
– Sabotaget av Nord Stream-ledningarna förra året är en konkret påminnelse om vad som står på spel här. Genom att samarbeta kan vi förbättra vår förmåga att upptäcka ubåtar, motverka hot från minor och skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, kommenterar han.
Samtidigt som sprängningarna av Nord Stream pekas ut som huvudskälet till det förstärkta samarbetet länderna emellan anklagas den norska militären själva för att tillsammans med USA vara de som utförde attackerna.
Den prisbelönte journalisten Seymour Hersh har tidigare publicerat vittnesmål som gör gällande att gasledningarna sprängdes på order av USA:s president Joe Biden, att Norge användes som bas för uppdraget samt att norsk militär varit direkt involverade i både planeringen och utförandet av attentaten.
Seymour Hershs uppgifter om att Nord Stream sprängdes i en norsk-amerikansk hemlig operation har fått stor uppmärksamhet på sociala medier, forum och i systemkritiska medier – men har i stort avfärdats som fantasier eller förtigits i etablissemangsmedierna och den politiska debatten.
Hersh menar själv att de stora mediehusen aldrig varit intresserade av att granska USA:s och Norges inblandning i attackerna och att det inte heller finns någon politisk vilja att ställa de verkligt ansvariga till svars.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Common Consultancys kontroll av AfD- och MAGA-konton på Facebook visade ingen motsvarighet till den påstådda kollapsen efter angreppen mot Yandex datacenter.
Drönarangreppen mot Yandex datacenter skulle ha tystat de "ryska propagandabottar" som påstods ligga bakom stödet för AfD och MAGA i sociala medier. Politiker och medier förde berättelsen vidare. När danska analytiker prövade den mot data fanns ingen kollaps att hitta.
Själva angreppen är belagda. Natten mot den 8 oktober skadades Yandex datacenter i Sasovo så svårt att det stängdes helt. Morgonen därpå träffades anläggningen i Kaluga, skriver Yandex, som ofta kallas Rysslands Google.
Snart cirkulerade en kurva. Nätövervakaren Cloudflare registrerade en brant nedgång i botaktivitet från Yandex nätverk den 8 och 11 oktober, samma dagar som två av angreppen, skriver The Guardian. Tekniksajten Tom's Hardware rubricerade att rysk "desinformationsbottrafik" nästan hade eliminerats över en natt.
Kurvan som spreds efter angreppen gäller trafik från Yandex nätverk, inte ett mått på politiska kommentarer i sociala medier. Faksimil: Cloudflare/Jeremiah Fowler.
Sedan kom diagrammet som gav berättelsen dess politiska udd. Det påstods visa att "ryska bottar" postade 56 procent mindre till stöd för AfD. Någon källa angavs inte. Uppgifterna sträckte sig fram till den 15 oktober, trots att diagrammet spreds flera dagar tidigare, uppger tidskriften Hungarian Conservative. Informatikprofessorn Raphael Wimmer i Regensburg misstänkte att det var AI-genererat.
Annons:
Det källösa diagram som spreds som belägg för minskad aktivitet hos "ryska bottar". Tidsaxeln sträcker sig till den 15 oktober trots att bilden spreds tidigare. Faksimil: Tomáš Zdechovský/X.
Från Threads till nyhetsredaktionerna
Den gröne kommunpolitikern Robin Schlingheider delade diagrammet på Threads och den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomáš Zdechovský på X, rapporterar netzpolitik.org. När Wimmer frågade Schlingheider var siffrorna kom ifrån ska han ha blivit blockerad. Inte heller netzpolitik.org hade fått svar på sin fråga om källan när sajten publicerade sin granskning.
Österrikiska Der Standard och tyska Focus förde ändå berättelsen vidare, enligt netzpolitik.org. På några dagar hade ett diagram utan avsändare blivit en nyhet om att AfD:s stöd på nätet styrdes från Ryssland.
Jarosław Wolski, som också spridit uppgiften, raderade sitt inlägg och bad på tisdagen om ursäkt för falsk information som nått miljoner, enligt Hungarian Conservative.
Den danska kontrollen
Den danske analytikern Valdemar Osted på Common Consultancy tog berättelsen på orden. "Det går en historia: efter drönarangreppen mot Yandex datacenter rasade kommentarerna på AfD- och MAGA-konton. Så vi kontrollerade. Vi ser det inte", skriver han.
Analytikerna följde 76 AfD-politiker och 136 MAGA-konton på Facebook. Varje inlägg ställdes mot kontots normala resultat vid samma ålder på inlägget, samma veckodag och samma tid på dygnet.
Efter angreppen låg AfD-politikernas inlägg mellan minus 8 och plus 5 procent mot det normala, MAGA-kontona mellan plus 4 och plus 10 procent. Enligt Common Consultancy är det vanliga dagliga svängningar.
Den utlovade kollapsen fanns inte i siffrorna. För MAGA-kontona pekade kurvan snarast uppåt: nya inlägg fick 480 000 till 560 000 kommentarer om dagen efter angreppen, mot omkring 370 000 i slutet av september. Kontrollen omfattar Facebook under de två till tre första dygnen efter angreppen.
Common Consultancys kontroll visar ingen tydlig nedgång efter angreppen: kommentarerna på de granskade AfD- och MAGA-kontona låg inom normala variationer. Grafik: Common Consultancy.
Sökrobotar, inte opinioner
Kurvan som satte igång alltihop gällde Yandex webbrobotar, programmen som indexerar webbplatser åt sökmotorn. Den samlade ryska bottrafiken minskade inte märkbart, enligt netzpolitik.org.
— När Cloudflares data visar ett brant fall i "bot"-trafik betyder det inte automatiserade trollkonton i sociala medier, utan programvara som gör automatiserade webbanrop i stor skala, säger internetinfrastrukturexperten Michał Woźniak till The Guardian.
Den tyska analysorganisationen CeMAS kunde inte se någon nedgång i det den klassar som oäkta gilla-markeringar och delningar. Valents vd Amil Khan säger till The Guardian att analysbolaget inte sett någon förändring i postningsmönstren och att Yandex datacenter saknar praktisk koppling till den verksamhet som ryktet handlade om.
Ett drev med förhistoria
Mobiliseringen mot "rysk propaganda" i sociala medier har en förhistoria. Nya Dagbladet granskade 2023 nätverket NAFO, North Atlantic Fella Organization, som grundades i maj 2022 av Kamil Dyszewski. Enligt granskningen ägnade sig gruppen åt memes mot vad den kallar rysk propaganda och åt insamlingar till den ukrainska krigsapparaten, bland annat Georgiska legionen.
Ukrainas försvarsdepartement tackade den 28 augusti 2022 offentligt nätverket för dess kamp mot "Kremls propaganda och troll". Granskningen beskrev också medlemmarnas stöd för Ukraina och Nato samt anklagelser om samordnade trakasserier och massrapportering av oliktänkande via Discord och Twitter. Bland måltavlorna fanns MAGA-anhängare, Tulsi Gabbard och Tucker Carlson.
En kurva över en rysk sökmotors webbrobotar och ett diagram utan avsändare räckte för att politiskt engagemang kring AfD och MAGA skulle skrivas om till rysk fjärrstyrning. När påståendet väl prövades mot verkliga konton fanns det utlovade bortfallet helt enkelt inte där.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA för i praktiken ett krig mot Rysslands AI-utveckling genom Ukraina, menar den amerikanske analytikern Brian Berletic. I en ny analys pekar han på drönarangreppen mot teknikjätten Yandex datacenter, samtidigt som Washington erbjuder Moskva en dieselaffär.
För Berletic, som analyserar geopolitik på Youtubekanalen The New Atlas med drygt 300 000 prenumeranter, handlar angreppen om betydligt mer än ett enskilt mål. Han kallar datacentren den artificiella intelligensens ryggrad och jämför angreppen med att bomba laboratorierna i ett annat lands kärnvapenprogram.
— Om man vill stoppa artificiell intelligens slår man mot datacentren. Och det är exakt vad USA nu gör, förstås genom proxy. Det här är bara en provkörning för vad de i slutändan vill göra mot Kina, säger Berletic.
Analysen tar avstamp i uppgifter om att ukrainska drönare träffat två av Yandex fem datacenter. I Sasovo i Rjazanregionen är verksamheten enligt bolaget "helt avbruten", medan delar av anläggningen i Kaluga sydväst om Moskva har tagits ur drift. Sasovo rymmer två av de tre superdatorer som används för att utveckla bolagets AI-modell. Om de klarade sig är okänt.
Annons:
Yandex, ofta kallat "Rysslands Google", driver landets mest använda sökmotor och appar för taxi och matbeställning med tiotals miljoner användare. Bolaget uppger att vissa funktioner i dess AI-chattbot tillfälligt slutat fungera. Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna som ett svar på ryska angrepp mot ukrainska datacenter.
Ex-Googlechefen och drönarna
Berletic lyfter fram Eric Schmidt, tidigare vd för Google. I ett TED-föredrag i maj 2025 resonerade Schmidt om hur en rival som hamnar efter i kapplöpningen mot superintelligens till sist kan se bombning av motståndarens datacenter som enda utväg. Schmidt framställde USA som den part som skulle behöva skydda sig.
Berletic läser föredraget tvärtom. Enligt honom var resonemanget projektion, en beskrivning av vad USA självt planerade att göra mot Ryssland och Kina.
Schmidt är inte bara teoretiker. Drönarbolaget Perennial Autonomy grundades och finansierades av honom. Bolagets delvis AI-styrda kamikazedrönare Hornet används av Ukraina mot ryska försörjningskonvojer efter ett leveransavtal sommaren 2025. Vilka drönare som träffade Yandex framgår däremot inte av rapporteringen.
Berletic menar att etiketten "ukrainsk" döljer vem som egentligen ligger bakom angreppen.
— När de säger att ukrainska drönare slår mot ryska datacenter talar de om drönare som konstruerats och byggts i USA och Europa, förts över till Ukraina och styrs med amerikansk underrättelse, övervakning och spaning för att ta sig förbi luftvärnet. Det här är amerikanska angrepp mot ryska datacenter, säger han.
Proxyn tar smällarna
Kärnan i Berletics analys är asymmetrin. Ryssland kan enligt honom svara med att lägga Ukraina i ruiner, men de amerikanska datacenter som driver USA:s egen AI-utveckling förblir orörda. Ingen diskuterar ens att angripa dem.
— Det är hela poängen med att ha en proxy: att de tar skadorna och att du skördar alla fördelar av det pågående kriget. Du försvagar Rysslands AI-förmåga, och dina egna datacenter är helt oskadda, säger Berletic.
Han vänder sig mot både etablerade medier och delar av alternativmedierna, som enligt honom fastnar i att räkna skador mellan Ryssland och Ukraina. Ur ett amerikanskt perspektiv spelar den balansen ingen roll, menar han. Om Moskva och Peking inte tänker slå tillbaka direkt mot USA måste de i stället se till att kunna ta förlusterna och ändå dra ifrån.
Berletic medger att han inte vet om de lyckas.
— Jag har inte alla siffror framför mig. Jag ser inte vad Moskva, Peking och Teheran ser. De har tillgång till information som jag inte har. Kanske är de övertygade om att de vinner till slut, men det är ett stort om, säger han.
Diesel från Putin, drönare mot Ryssland
Samma vecka som datacentren brann presenterade Donald Trump ett avtal om rysk diesel. Enligt Trump har Vladimir Putin gått med på att omedelbart släppa 300 000 ton till den amerikanska och globala marknaden, följt av 500 000 ton i november och ytterligare en miljon ton därefter. Det amerikanska finansdepartementet ska som en del av avtalet ha pausat sanktionerna mot rysk dieselexport till den 7 april.
Zelenskyj kallade avtalet en gåva till Putin. EU:s utrikeschef Kaja Kallas skrev att pausade sanktioner ger Moskva "mer intäkter för att föra krig".
Berletic avfärdar hela grälet som teater. Enligt honom gör Zelenskyj som Washington säger, och avtalet är bara den senaste i en rad tillfälliga lättnader. Redan i maj förlängde USA ett undantag från sanktionerna mot rysk olja.
— Ingen borde läsa in för mycket i det amerikansk-ryska energiavtalet. Det har gjorts gång på gång och lett till ingenting. Allt det gör är att köpa USA utrymme och tid att omgruppera, säger han.
Samtidigt fortsätter angreppen mot rysk energi. Rysslands dieselproduktion har fallit med nästan 30 procent efter ukrainska drönarattacker mot raffinaderier, enligt Internationella energiorganets uppskattningar. Berletic hänvisar till amerikansk rapportering om hur CIA och den amerikanska militären gav den ukrainska drönarkampanjen mot ryska oljeanläggningar och tankfartyg en kraftig skjuts.
Inte heller pumppriserna lär påverkas mer än tillfälligt, menar Berletic. Grundorsaken är enligt honom USA:s krig mot Iran och hoten mot sjöfarten från Mellanöstern. Investeringsstrategen Tim Armitage på Quilter Cheviot säger att den första leveransen motsvarar mindre än en dags amerikansk dieselförbrukning och inte kommer att göra någon märkbar skillnad.
Två boxare i clinch
Varför spelar då Ryssland och Iran med? Berletic svarar med en bild från boxningsringen, där två utmattade tungviktare hänger på varandra för att hämta andan inför nästa rond.
— Det motsvarar två utmattade boxare som lutar sig mot varandra mitt i matchen. Ett femårigt barn kanske frågar om de har blivit vänner nu. Svaret är nej. De samlar kraft inför fortsatta strider, säger Berletic.
Enligt honom har USA inga som helst avsikter att häva sanktionerna permanent. Moskva, Peking och Teheran vet det, menar han, och tar varje andrum för att rusta upp. Avgörandet ligger enligt Berletic i hur pausen används: den som utnyttjar tiden bäst är också den som på lång sikt går segrande ur konflikten.
Berletic menar att Washington inte kan vinna mot Ryssland, Kina och Iran. Faran ligger enligt honom i de desperata åtgärder USA kan ta till för att ändå försöka ändra utgången.
— De vet att de inte kan vinna, och de är beredda att ta till desperata och farliga åtgärder för att försöka ändra utgången trots alla sina nackdelar, säger Berletic.
I sin knappt halvtimmeslånga genomgång på The New Atlas går Berletic igenom angreppen mot Yandex, Schmidts föredrag och dieselavtalet steg för steg. Se hela analysen nedan.
US-Directed Strikes on Russian AI & Energy Centers As False US Diplomacy Floated
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Seimas i Vilnius. Litauens parlament har stött en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på landets territorium vid en första omröstning. Slutomröstning återstår. Arkivbild från 2023.
VILNIUS (Xinhua) -- Litauens parlament har ställt sig bakom en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på litauiskt territorium. Det skulle kunna öppna för att allierades kärnvapen stationeras i det baltiska landet, rapporterade lokala medier på tisdagen.
Förslaget godkändes vid den första behandlingen i parlamentet på tisdagen. Totalt röstade 106 ledamöter för och 18 emot, medan sex avstod.
En slutlig omröstning kan hållas tidigast tre månader senare. Då krävs stöd från minst 94 av de 141 ledamöterna i parlamentet, som kallas Seimas.
Parlamentets talman Juozas Olekas uppgav att den slutliga omröstningen väntas äga rum den 12 januari.
Annons:
Litauens grundlag förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium. Den föreslagna ändringen stryker hänvisningen till massförstörelsevapen, men låter förbudet mot utländska militärbaser stå kvar.
— Vi kan inte delta fullt ut i Natos planer för kärnvapenavskräckning med den nuvarande begränsningen, sade den konservative oppositionsledaren Laurynas Kasciunas.
Litauiska parlamentsledamöter som motsätter sig grundlagsändringen ansåg att ett beslut av sådan betydelse bör underställas väljarna i en folkomröstning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.
Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.
— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.
Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.
Annons:
— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.
Kravet kom före mötet
Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.
Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.
Fyra dygn efter drönaranfallet
Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.
Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.
Försvaret ska trappa upp
Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.
Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.
Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
