MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 juli 2025

tisdag 15 juli 2025

Norges tidigare utrikesminister: ”Libyen-aktionen det största misstaget sedan andra världskriget”

publicerad 8 november 2021
– av Sofie Persson
Thorbjørn Jagland anser att Jens Stoltenbergs regering gjorde ett stort misstag när man deltog i bombningen av Libyen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges tidigare utrikesminister Thorbjørn Jagland skriver i sin nya bok – År i fred og ufred – att han anser att Norges stöd för Nato-bombningarna i Libyen 2011 var det ”största misstaget sedan andra världskriget”.

Under 2011 var Jagland generalsekreterare för Europarådet. Där vittnade han på avstånd hur Arbeiderpartiet, lett av dåvarande statsminister Jens Stoltenberg idag själv generalsekreterare för Nato, hade en debatt om huruvida Norge skulle delta i aktionen mot Libyen. Han skriver i boken att Stoltenbergs regering därefter tog beslutet att bomba landet efter samråd med Stortinget via telefon och sms. Man träffades alltså inte öga mot öga för att diskutera saken.

Därefter bidrog Norge till kriget i landet med sex stridsflygplan och ett transportflygplan. Hundratals bombräder genomföres sedan i landet från mars 2011.

Jag anser att det norska stödet för aktionen i Libyen är det största utrikespolitiska misstaget sedan andra världskriget”, skriver Jagland i boken enligt norska Dagsavisen.

Jagland konstaterar även att bombningarna orsakade kaos och flyktingkris. Alla flyktingläger var överfulla i Libanon och Jordanien, där miljoner flydde till Turkiet. Jagland beskriver även hur kollapsen av Libyen gav grund för krisen i Mali samt i det så kallade Sahelbältet där det fortfarande idag finns en stor potential för mer terror och fler migrationsströmmar.

Med tanke på regeringens beslut berättar Jagland att han sedermera ställde sig tveksam till hur han skulle rösta i valet 2013, med ett samvete som gnagde i honom på grund av beslutet att understödja bombningarna i Libyen.

Jag kunde inte rösta på ett parti som gått in i detta via samråd med Stortinget på sms och telefon. Men vem ska jag rösta på?”, skriver han om sina funderingar.

Han bestämde sig till slut för att rösta på Sosialistisk venstreparti, som visserligen hade gått med på bombningen, men som drog tillbaka allt stöd vid ett senare tillfälle.

Noteras kan att även Sveriges regering under Fredrik Reinfeldt stödde bombningskampanjen och bistod denna med tio militärplan.

Det officiella motivet som angavs för den militära interventionen i Libyen var ”humanitära skäl” för att ”skydda befolkningen” mot Gaddafi och stödja aktörer i landet som man menade ville införa demokrati.

 


Fakta: Bombningskampanjen av Libyen

Libyen var fram till den Nato-ledda bombningskampanjen av landet 2011 ett stabilt och ekonomiskt välmående land under diktatorn Muammar Gaddafis styre.

Utrikespolitiskt uppmärksammades Gaddafi bland annat för sitt försök att införa en ny afrikansk valuta – gulddinaren – som skulle göra Libyens oljehandel och andra länder i arabvärlden och Afrika mindre beroende av den amerikanska dollarn.

Projektet var på god väg att bära frukt fram till Natos förödande bombningar av landet – vilka vid sidan av ekonomisk misär och våldsam anarki även orsakade fri lejd för en massiv migrationsström och människosmuggling från subsahariska Afrika genom Libyen och över Medelhavet till Europa.

Gulddinaren tillsammans med Gaddafis uttalade kritik mot USA:s och Israels politik i regionen bedöms idag av de flesta seriösa analytiker ha varit den verkliga politiska bakgrunden till den förödande bombningskampanjen.

USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton har i flera sammanhang häcklats för sin uppspelta reaktion efter att Gaddafi sodomiserats till döds med en bajonett i efterdyningarna av invasionen.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 100 dödade i Gaza i helgen

Folkmordet i Gaza

publicerad Igår 15:44
– av Redaktionen
Ruiner efter bombningar i Gaza, arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bara under lördagen dödades minst 70 människor i Gaza och 208 skadades, skriver den israeliska tidningen Haaretz.

Ytterligare minst 40 personer dödades i nya attacker under söndagen, varav sex barn som dödades vid en utdelningsplats för dricksvatten, uppger en talesman för Gazas civilförsvarsmyndighet till AFP. Representanter för Al-Awda-sjukhuset bekräftar att man mottagit tio kroppar efter en israelisk attack mot en vattenuppsamlingsplats i närliggande Nuseirat. Sjukhuspersonal uppskattar att dödssiffran i själva verket är 129 och att 33 av de dödade köade för humanitär hjälp.

Den israeliska militären, som nyligen intensifierat sina operationer i Gaza, har enligt försvarsminister Israel Katz fått order att upprätta ett koncentrationsläger som man benämner som en ”humanitär stad” i den södra delen av Gaza, där man har målsättningen att på sikt inrymma hela Gazas befolkning.

Enligt hälsomyndigheterna i Hamasstyrda Gaza överstiger dödssiffran nu 58 000 personer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordkorea deklarerar ”villkorslöst stöd” till Ryssland

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 13:34
– av Redaktionen
Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och ryske utrikesministern Sergej Lavrov under mötet i nordkoreanska Wonsan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nordkorea ger sitt ”villkorslösa stöd” till Ryssland i kriget mot Ukraina. Det deklarerades under ett möte mellan Kim Jong-Un och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Wonsan på lördagen, enligt nordkoreansk statsmedia.

Kim Jong-Un meddelade den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, att man står redo att ge starkt bistånd i konflikten mot Ukraina under ett möte som ägde rum på lördagen i kustsamhället Wonsan på Nordkoreas östkust, en plats som landet nyligen försökt marknadsföra som turistdestination.

Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA förklarade Kim Jong-Un för Lavrov att nordkoreanerna är ”redo att villkorslöst stödja och uppmuntra alla åtgärder som vidtagits av det ryska ledarskapet när det gäller att ta itu med grundorsaken till den ukrainska krisen”.

Den nordkoreanske ledaren ska vidare ha uttryckt sin ”fasta övertygelse om att den ryska armén och folket” kommer att triumfera och ”uppnå den heliga saken att försvara landets värdighet och grundläggande intressen”, rapporterar KCNA.

Innan mötet med Kim Jong-Un träffade Lavrov sin nordkoreanska motsvarighet, utrikesminister Choe Son-Hui, tidigare under dagen.

Fördjupat militärt samarbete

Lavrovs besök i Nordkorea markerar alltmer omfattande militära och politiska förbindelser mellan de två länderna, som accelererat i samband med kriget i Ukraina.

Pyongyang har tidigare sänt tusentals soldater till den ryska gränsregionen Kursk för att delta i striderna mot ukrainska styrkor som ockuperade delar av området.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Biden slår tillbaka mot kritik om underskriftsrobot: ”Jag fattade varje beslut”

Joe Bidens mentala hälsa

publicerad Igår 12:13
– av Jan Sundstedt
Biden använde en så kallad Autopen för att benåda omkring 4000 personer under sina sista veckor i ämbetet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare amerikanske presidenten, Joe Biden, försvarar sitt användande av en automatisk underskriftsmaskin i samband med tusentals benådningar under sina sista dagar i Vita huset. I en intervju med New York Times avfärdar han kritik från republikanskt håll och kallar motståndarna ”lögnare”.

Joe Biden går till motattack mot republikanska påståenden om att han inte skulle ha haft kontroll över viktiga benådningsbeslut som utfärdades i hans namn under slutet av hans presidentperiod.

I en telefonintervju med New York Times under torsdagen försvarade Biden sitt beslut att använda maskinen Autopen – en maskin som automatiskt reproducerar hans underskrift – för att signera tusentals benådningar och straffnedsättningar.

Jag fattade varje beslut, hävdar Biden i intervjun och förklarar att han muntligt beviljat alla benådningar och straffnedsättningar som utfärdades under hans sista tid i ämbetet.

Biden kallar president Trump och andra republikaner för ”lögnare” när de påstår att hans medarbetare skulle ha använt underskriftsmaskinen utan hans godkännande.

Kritiken rör framförallt de närmare fyra tusen benådningar som utfärdades precis innan Bidens mandatperiod löpte ut. Många av dessa dokument signerades med hjälp av Autopen, något Biden motiverar med praktiska skäl.

Vi snackar om väldigt många människor, förklarar den tidigare presidenten varför han lät sin personal använda den automatiska underskriftsmaskinen.

Utredningar inledda

Intervjun är Bidens första offentliga uttalande om de parallella utredningar som Trump-administrationen, justitiedepartementet och kongressen har inlett. Utredningarna granskar både benådningsbesluten under Bidens sista veckor i ämbetet samt hans mentala tillstånd under presidentperioden.

Republikaner i kongressen har krävt edsvurna förhör med tidigare Biden-medarbetare vilket lett till att flera av dessa anlitat egna advokater. Enligt uppgifter har vissa jurister varnat sina klienter för risker gällande att tala offentligt och om riskerna med att vittna, då justitiedepartementet under Trump kan vara angeläget om att väcka åtal för mened även vid mindre avvikelser.

Den republikanska kritiken bygger på påståenden om att Bidens höga ålder skulle ha påverkat hans förmåga att styra landet under slutet av hans presidentskap, och Trump-administrationen ifrågasätter om de automatiskt undertecknade besluten verkligen fattades av Biden själv.

Biden avfärdar dock bestämt alla sådana spekulationer och hävdar att han haft full kontroll över alla viktiga beslut fram till sin sista dag i ämbetet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krigshöken: Trump kommer att skicka ”rekordmycket vapen” till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 10:48
– av Isac Boman
Krigshöken Lindsey Graham med Finlands statsminister Petteri Orpo till höger, i ett möte i Helsingfors i augusti förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA kommer att skicka mer vapen än någonsin till Ukraina. Det är tongångarna som hörs kring Trump-administrationen när Nato-chefen Mark Rutte nu besöker Washington.

En stor del av Trumps väljarbas bedöms allmänt vara väljare som röstat på honom i hopp om att han skulle minska USA:s engagemang i utländska krig, bland annat mot bakgrund av att han under valkampanjen lovade att få slut på kriget inom 24 timmar. Dessa löften tycks dock bli alltmer avlägsna för den amerikanske presidenten.

Under måndagen ska Natochefen Mark Rutte träffa Trump i Washington, och Rutte kan glädjas åt att mer vapen än någonsin nu ska vara på väg till kriget i Ukraina. Detta enligt uppgifter bland annat från den neokonservative krigshöken Lindsey Graham, republikansk senator och nära allierad till Trump-administrationen.

De kommande dagarna kommer ni att se rekordstora mängder vapen flöda till Ukraina för att hjälpa dem att försvara sig, säger Graham i kanalen CBS program ”Face the nation”.

Europeiska länder står för notan

En central del av upptrappningen är att Nato-länder, däribland Sverige, utlovat att öka sina vapenköp, som i praktiken i hög grad upphandlas från det amerikanska militärindustriella komplexet.

Graham menar att USA:s upptrappning av vapenleveranser till kriget i Ukraina är en del av ”massiv ansträngning” för att tvinga Rysslands president Vladimir Putin till fredsförhandlingar. Tilläggas kan samtidigt att Ryssland i många olika sammanhang under lång tid betonat att man varit öppna för förhandlingar liksom även varit öppna med sina fredsvillkor, som framförallt kretsar kring garantier om Ukrainas neutralitet.

Trump har flaggat för att han ska göra ett ”stort uttalande” om Ryssland under dagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.