De amerikanska teknikföretagen Facebook, X och YouTube har gått med på att intensifiera sina insatser för att bekämpa påstått näthat.

Överenskommelsen sker under EU:s uppdaterade uppförandekod, som nu integreras i unionens regleringsramverk Digital Services Act (DSA).

Meta, Elon Musks X (tidigare Twitter), Googles YouTube och flera andra teknikföretag har gått med på att stärka sitt arbete mot så kallat hatiskt innehåll på sina plattformar. Detta inkluderar förbättrade insatser för att upptäcka och hantera icke tillåtna yttranden och inlägg online inom ramen för EU:s uppdaterade uppförandekod.

– Det finns ingen plats för olagligt hat i Europa, varken offline eller online. Jag är glad att aktörerna nu engagerar sig för en stärkt uppförandekod under Digital Services Act (DSA), kommenterar EU:s techkommissionär Henna Virkkunen.

Den reviderade koden, som påstås vara frivillig för företag att ansluta sig till, ställer bland annat krav på snabbare hantering av rapporter angående misstänkt ”näthat”. Företagen åtar sig att samarbeta med ideella organisationer och offentliga aktörer för att granska minst två tredjedelar av inkommande rapporter inom 24 timmar. Dessutom ska automatiska verktyg användas för att minska spridningen av så kallat hatiskt innehåll, och företagen ska även presentera detaljerad information om algoritmers roll och innehållsrekommendationer.

Förutom de större plattformarna är andra anslutna aktörer bland andra TikTok, LinkedIn och Twitch. EU betonar att efterlevnad av denna uppförandekod kan påverka hur unionens tillsynsmyndigheter tillämpar reglerna i DSA, som trädde i kraft 2022 och bland annat syftar till att bekämpa olagligt innehåll och skydda användarnas säkerhet online.

Hotade ogiltigförklara val

EU:s nya åtgärder är en del av unionens bredare strategi för att reglera tekniksektorn och säkerställa att företag agerar i linje med vad EU själva hävdar är ”demokratiska värderingar”. Tidigare har EU även introducerat Digital Markets Act (DMA), som syftar till att begränsa teknikjättarnas dominans och främja konkurrens.

Ett annat exempel på EU:s regleringsiver är nyligen rapporterade uttalanden från Thierry Breton, tidigare EU-kommissionär, om att unionen kan använda DSA för att ogiltigförklara val om det finns misstanke om utländsk påverkan. Breton nämnde bland annat Elon Musks plattform X som en potentiell risk för påverkan under det kommande tyska valet.

Utöver detta har Google kritiserats för sin introduktion av ”digitala fingeravtryck”, en teknik som enligt kritiker undergräver användarnas integritet. Den brittiska dataskyddsmyndigheten ICO har uttryckt oro över tekniken och varnat för att den kan användas för omfattande övervakning.

Även om EU framhåller att målet med DSA och den uppdaterade uppförandekoden är att bekämpa hatpropaganda och skydda demokratin, har kritiker varnat för att unionens regler kan innebära omfattande inskränkningar i medborgarnas yttrandefrihet.

Genom att ställa hårda krav på plattformarna att övervaka och filtrera innehåll riskerar man enligt bedömare att skapa ett digitalt landskap där kontroversiella åsikter censureras och debattklimatet påverkas negativt.