https://nyadagbladet.se/utrikes/massdemonstrationer-i-australien/
Tusentals människor samlades under helgen på stränder i Västra Australien.
Anledning till detta är Western Australias regerings beslut om att gillra fällor med avsikt att döda hajar längre än tre meter i ett försök att reducera antal hajattacker.
De senaste två åren har sex människor avlidit i hajattacker.
https://nyadagbladet.se/utrikes/mossadvannen-hanning-gripen-misstanks-ha-kopt-bnd-hemligheter/
Förre tyske underrättelsechefen August Hanning, som öppet har beskrivit sin vänskap med förre Mossad-chefen Danny Yatom, har häktats misstänkt för försök till landsförräderi. Vilka utländska tjänster misstankarna gäller har åklagaren inte avslöjat.
Hanning greps på tisdagen och häktades på onsdagen av undersökningsdomaren vid Tysklands federala högsta domstol, BGH. Det har en talesperson för den federala åklagarmyndigheten bekräftat, uppger Die Zeit. Även hans tidigare kontorschef, i åklagarens pressmeddelande kallad Manfred D., sitter häktad. Ingen av dem är åtalad.
Hanning ledde Tysklands utrikesunderrättelsetjänst BND mellan 1998 och 2005. De två greps av den federala kriminalpolisen BKA vid två tillslag, i Bad Tölz-Wolfratshausen i Bayern och i Steinfurt i Nordrhein-Westfalen. Samtidigt genomsöktes lokaler även i Berlin.
Den federala åklagaren misstänker Hanning för landsförrädiskt spionage, kartläggning av statshemligheter, försök till landsförräderi och olovlig underrättelseverksamhet, skriver myndigheten. Manfred D. misstänks för medhjälp.
Enligt åklagaren kom de två troligen våren 2010 överens om att Manfred D. mot betalning skulle förse Hanning med BND-uppgifter som han kunde tjäna pengar på i sin privata konsultverksamhet. Enligt utredningens nuvarande läge lämnades närmare 2 000 dokument över fram till juni 2022, många av dem sekretessklassade.
Manfred D. var kontorschef åt flera av Hannings efterträdare från mars 2012 till mars 2026. Materialet var avsett enbart för BND:s interna bruk, bland annat för att förbereda ledningen inför de regelbundna underrättelsegenomgångarna med toppfolk från departement och säkerhetsmyndigheter i förbundskanslerns kansli.
I ett fall ska Hanning ha använt hemliga uppgifter för att skriva en analys åt en anställd vid en utländsk säkerhetstjänst. Om den nådde mottagaren har inte kunnat fastställas. Under flera år ska han dessutom ha försett en företrädare för en annan stats underrättelsetjänst med politisk information, delvis byggd på BND-materialet.
Nyhetsmagasinet SPIEGEL rapporterar att analysen var avsedd för en underrättelseman från Azerbajdzjan och att den andra kontakten gäller Kina.
Åklagaren har inte namngett länderna eller bekräftat SPIEGELs uppgifter, och ville inte kommentera för tidningen om Hannings kinesiska kontakt ingår i ärendet. Mossad pekas inte ut i utredningen.
Hannings försvarare Leon Kruse säger till SPIEGEL att hans klient förföljs orättmätigt. Hanning hade visserligen konfidentiella dokument, men enligt Kruse är det fel att han skulle ha fört uppgifter vidare till skada för Tyskland, än mindre mot betalning. Kruse menar att den fortsatta utredningen kommer att visa det.
Hannings israeliska kontakter är däremot väldokumenterade. I en intervju med Jerusalem Post 2021 berättade han om flera års förhandlingar med Hizbollah för Israels räkning i fallet Ron Arad.
Han beskrev där mycket nära arbetsrelationer och till och med vänskap med israeliska underrättelsemän, bland dem Danny Yatom. Hanning hade då nyligen börjat arbeta som konsult åt Yatoms cybersäkerhetsföretag WHEN.
— För oss var Israel alltid en förebild, eftersom Israel stod inför mycket allvarliga terrorhot, sa Hanning i intervjun.
Spionageutredningen bygger på fynd vid en husrannsakan hos Hanning i september 2025. Den gjordes av åklagaren i Hamburg i utredningen mot restaurangarvtagerskan Christina Block med flera.
Hamburgpolisen misstänkte då att Hanning var inblandad i det våldsamma bortförandet av två av Blocks barn, rapporterar ZDF. Hanning förnekar inblandning i det fallet.
Ärendet lämnades över till den federala åklagaren i början av maj 2026. Utredningen drivs nu tillsammans med BND och BKA.
https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-vill-se-ny-president-i-ukraina-efter-zelenskyjs-dieselkritik/
Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.
Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.
— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.
Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.
Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.
— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.
Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.
Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.
Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.
Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.
— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.
— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.
De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.
Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.
Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.
En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.
Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.
Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.
Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.
Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.
Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.
Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.
https://nyadagbladet.se/utrikes/vinkupp-i-toscana-tjuvarna-lastade-truckar/
Tjuvar stal under förra helgen omkring 30 000 flaskor prestigevin från vinhuset Marchesi Antinoris lager i Toscana. Bytet värderas till runt fem miljoner euro.
Ligan slog till mot lagret i Cortona och lastade flaskorna på två lastbilar, med hjälp av vinhusets egna truckar, enligt uppgifter som den italienska nyhetsbyrån ANSA återger.
Stölden upptäcktes först på måndagsmorgonen när personalen kom till jobbet.
Antinori, Italiens största familjeägda vinproducent, har anor från 1385 och exporterar i dag till 170 länder.
Företaget uppger att 8 000 till 10 000 flaskor Solaia, ett av Italiens mest eftertraktade viner, samt Tignanello och Guado al Tasso försvunnit i stölden. Vinerna kostar från drygt hundra euro flaskan och uppåt.
Vinet stod färdigpackat för leverans till utländska distributörer när stölden genomfördes.
En talesman för Antinori menar att det underlättade för tjuvarna att snabbt få ut de stora mängderna flaskor.
Övervakningsbilder visar enligt vinhuset sju maskerade män. Tidpunkten och genomförandet tyder enligt Antinori på en mycket välorganiserad liga.
— Det är helt klart ett mycket välorganiserat gäng. Kanske samma som har slagit till mot andra vingårdar i Italien de senaste månaderna, säger vd Renzo Cotarella till Corriere della Sera.
Solaia tillverkas bara i 60 000 till 70 000 flaskor om året, vilket enligt ANSA gör att stulna flaskor lätt väcker misstankar.
Antinori varnar nu kunder världen över för erbjudanden utanför de officiella försäljningskanalerna.
— Vi hoppas fortfarande få tillbaka vinet. Två lastbilar kan inte bara försvinna, säger Cotarella till Financial Times.
Tidigare har vinstölder oftast gällt mindre partier från restauranger, privata källare eller under transport.
På senare tid har tjuvarna i stället gått på större lager hos producenterna.
I juli drabbades den kända vingården Banfi i Montalcino av en snarlik kupp som den hos Antinori.
Italiensk polis utreder nu den senaste i raden av omfattande och uppmärksammade vinstölder.
https://nyadagbladet.se/utrikes/macgregor-nya-angrepp-mot-iran-kan-tomma-usa-s-vapenlager-pa-en-vecka/
Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.
Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.
— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.
Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.
Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.
Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.
— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.
Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.
Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.
— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.
Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.
Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.
USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.
Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.
Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.
Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.
— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.
Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.
— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.
Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".
Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.
— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.
Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.
Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.
Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".
Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.
Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.
— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.
Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.
— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.
Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.
