Sveriges försök att räkna hem utsläppsminskningar genom solcellsprojekt i Ghana avbryts. Efter flera år finns inga bekräftade resultat – och Energimyndigheten vet inte ens om några solceller har installerats inom projektet.
Den svenska regeringen har framhållit internationella klimatprojekt som en viktig väg för att nå Sveriges egna klimatmål. Tanken är att svenska skattemedel ska finansiera åtgärder i andra länder, samtidigt som Sverige får tillgodoräkna sig de påstådda utsläppsminskningarna.
Nu stoppas ett av prestigeprojekten i Ghana helt av Energimyndigheten, rapporterar SVT.
Projektet gällde solcellsanläggningar och skulle enligt planerna ge Sverige 165 000 ton i så kallade koldioxidekvivalenter fram till år 2030. Satsningen skulle därmed bidra till att Sverige på papperet närmar sig det långsiktiga klimatmålet till 2045.
Men utfallet blev noll. Sedan projektet inleddes 2024 har inga utsläppsminskningar kunnat bekräftas.
— Vi bedömer att tidplanen inte kan hållas, säger Sara Sundberg, avdelningschef för klimatavdelningen på Energimyndigheten, till SVT.
Oklart om något har byggts
Avtalet slöts 2023 mellan Energimyndigheten och det svenska bolaget Stella Futura, som skulle genomföra klimatåtgärderna på plats i Ghana. Trots mer än två års arbete har bolaget inte ens lyckats presentera en godkänd projektplan – det första steget i processen.
Energimyndigheten kan inte heller säga om några solceller faktiskt har satts upp inom ramen för projektet.
— Jag kan inte svara på om företaget installerat några solceller, säger Sara Sundberg.
På frågan om det alltså kan vara så att ingenting har hänt under åren svarar hon:
— Det kan det absolut vara. Vi kommer in i ett tidigt skede när projekten inte finns på plats, och det är så den här typen av finansiering fungerar.
Projektet stoppas även på grund av en tvist kring ett ägarbyte som genomfördes förra året, då Stella Futura köptes upp av ett annat bolag. Kontraktet var värt 90 miljoner kronor, men pengarna kommer enligt Energimyndigheten inte att betalas ut.
Klimatkompensation som politiskt verktyg
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare beskrivit internationell klimatkompensation som en viktig del av regeringens klimatpolitik. På klimattoppmötet i Dubai 2023 sade hon att Sverige såg en möjlighet att ”gå före” genom den här typen av system.
Modellen bygger på artikel 6 i Parisavtalet, där länder kan finansiera åtgärder utomlands och därefter räkna hem utsläppsminskningarna själva. Förespråkare beskriver det som ett sätt att göra klimatåtgärder där de är billigast, medan kritiker länge har varnat för att systemet gör det möjligt för rika länder att köpa sig fria från åtgärder på hemmaplan.
Genom Ghanaavtalet blev Sverige ett av de första länderna att använda det nya systemet. Utöver Ghana har Sverige slutit liknande avtal med Dominikanska republiken, Kenya, Nepal, Rwanda och Zambia. Ghana är det enda land där Sverige hittills har påbörjat projekt.
Fler problem med Ghana-satsningar
Det havererade solcellsprojektet är inte den första svenska klimatsatsningen i Ghana som väckt frågor. Aftonbladet rapporterade i fjol att Sveriges planer på 48 000 elmopeder i Ghana då bara hade resulterat i 152 fordon.
SVT kunde 2024 även visa att Stella Futuras pilotprojekt i Ghana bara hade resulterat i 39 kilo minskade koldioxidutsläpp – ungefär motsvarande en bilresa mellan Stockholm och Göteborg.
På frågan om Energimyndigheten borde ha avbrutit satsningen tidigare svarar Sara Sundberg:
— Det är väl något vi får titta på när vi utvärderar processen.
SVT har sökt Stella Futura, som inte har återkommit.
