Annons:

Kinesisk professor: Kina har infiltrerat USA:s maktelit

Publicerad december 18, 2020 – av Isac Boman
Professor Di Dongsheng.

Den kinesiska professorn Di Dongsheng har orsakat stor uppståndelse efter att under en konferens ha konstaterat att Kina har lyckats infiltrera USA:s absoluta politiska toppskikt och i praktiken har ett mycket stort inflytande över den amerikanska politiken.

Professorn förklarar under sitt anförande skillnaderna i de kinesiska relationerna mellan Donald Trumps administration och tidigare amerikanska administrationer och menar att Kina hade bättre relationer med USA innan Trump eftersom man då hade infiltratörer i den amerikanska maktsfärens allra innersta kärna.

– Vi brukade lösa allting på två månader. Vad var anledningen? Jag ska slänga ut någonting explosivt här, det är för att vi har personer i toppskiktet, i toppen av USA:s innersta cirkel av makt och inflytande, där har vi våra gamla vänner.

Dongsheng förklarar vidare att Joe Biden och den traditionella amerikanska eliten har mycket nära band till Wall Street och storfinansen och nämner även sonen Hunter Biden och hans ekonomiska kopplingar till den kinesiska regimen.

Annons:

– Trump har sagt att Bidens son har någon form av global stiftelse, har ni märkt det? Vem hjälpte honom (Hunter Biden) att bygga upp de här stiftelserna? Förstår ni? Det finns många överenskommelser i alla dessa, konstaterar han.

Den kinesiska konferensen som filmades saknade ursprungligen engelsk text när den lades ut på sociala medier men den politiska kommentatorn Tucker Carlson på Fox News lade nyligen upp en version med engelska undertexter samtidigt som han valde att dra jämförelser mellan de påhittade anklagelserna om Trumps ryska kopplingar till det verkliga kinesiska hotet och hur Kina påverkat det amerikanska valet.

– Sedan dagen då Donald Trump blev invald 2016 så har vi blivit tillsagda att Ryssland är vårt största hot, att Ryssland har infiltrerat vår regering och att Ryssland hotar vår demokrati och att Ryssland arbetar outtröttligt för att förstöra vår ekonomi och vårt sätt att leva. Dessa påståenden var förstås alltid lögner och det vet vi idag. Ryssland har aldrig haft makten eller pengarna för att kontrollera vår regering och det finns inga bevis på att de ens har försökt, säger han och menar vidare att det är Kina som är det verkliga hotet och som försökt undergräva det amerikanska samhället.

– Faktum är att ledare i den amerikanska regeringen och amerikanska företag har komprometterats av en utländsk makt som vill underminera vårt land och vårt demokratiska system. Det visade sig att många av exakt samma människor som hysteriskt skrek om Ryssland i verkligen gjorde exakt vad de påstod sig fördöma. De arbetade på uppdrag av vår främsta globala konkurrent – Kinas regering.

Noterbart är att Professor Di Dongsheng
är biträdande dekan och professor i internationell politisk ekonomi vid Renmins universitet i Kina. Hans forskning har primärt handlat om politiken och ekonomin kring den globala valutan och finansiella frågor men också om kinesiska ekonomiska relationer till andra länder, där han bland annat tagit upp ”handelskriget” mellan USA och andra länder.

Även president Donald Trump har valt att uppmärksamma professorns utspel och Tucker Carlsons kommentarer om detta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 13:20 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:31 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Pentagon i Arlington i USA.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast att kriget mot Iran har orsakat strategiska brister i USA:s ammunitionslager.

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.

Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.

Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.

Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.

Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.

Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.

Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här visar de segrande houthierna upp amerikanska vapen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flera sandfärgade pansarfordon på transporttrailrar medan filmaren syns i en backspegel.
Vid hamnen i Mokha har en USA-tillverkad Oshkosh M-ATV dokumenterats efter houthiernas övertagande.

Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.

Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.

Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.

Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.

Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BRICS-länderna vill reformera den globala styrningen

Brics-samarbetet

Publicerad september 13, 2026 – av Redaktionen
Ledare och delegationsrepresentanter står uppställda för gruppfoto vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi.
Indiens premiärminister Narendra Modi tillsammans med andra ledare vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi den 13 september 2026.

NEW DELHI (Xinhua) -- Ledarna för BRICS-länderna antog på lördagen en gemensam deklaration vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi, Indiens huvudstad. De upprepade sitt åtagande för inkluderande global styrning och stärkt multilateralism, efterlyste internationell och regional fred och säkerhet samt betonade hållbar och inkluderande global ekonomisk tillväxt och ett stärkt kulturellt och mellanfolkligt samarbete.

I New Delhi-deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att reformera och förbättra den globala styrningen genom att främja ett mer rättvist, jämlikt, smidigt, effektivt, representativt och ansvarigt internationellt och multilateralt system, i en anda av omfattande samråd, gemensamma insatser och delade fördelar.

I deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att stärka multilateralism och multipolaritet samt upprätthålla internationell rätt. De efterlyste ett större och mer meningsfullt deltagande och en starkare representation för tillväxtmarknader, utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna i globala beslutsprocesser och strukturer.

De uppgav också att de beklagar försök att ensidigt undergräva globala multilaterala institutioners arbete och försvåra genomförandet av deras respektive mandat, bland annat genom att avsiktligt hålla inne fastställda bidrag.

Efterlyser fredliga lösningar

Ledarna uttryckte även oro över pågående konflikter i många delar av världen och över den rådande polariseringen och fragmenteringen inom den internationella ordningen. De efterlyste fredliga lösningar på internationella tvister genom dialog, samråd och diplomati.

I samband med internationella tvister framhåller de betydelsen av förebyggande diplomati och medling, med de berörda parternas samtycke, som centrala verktyg för att undvika kriser och förhindra att de trappas upp, i enlighet med FN-stadgans ändamål och principer.

Hållbar utveckling och AI

Ledarna konstaterade att dagens globala utmaningar är sammanlänkade, hämmar den ekonomiska tillväxten och samtidigt förstärker bestående utvecklingsklyftor mellan länder och regioner. De upprepade därför den särskilda betydelsen av hållbar utveckling och inkluderande tillväxt på FN:s dagordning.

Enligt deklarationen erkänner ledarna att artificiell intelligens erbjuder enorma möjligheter att stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling för alla.

Ledarna bekräftade på nytt betydelsen av BRICS-ländernas mellanfolkliga utbyten och initiativ för att stärka ömsesidig förståelse, vänskap och samarbete. De efterlyste också större ansträngningar för att respektera kulturell mångfald, sätta stort värde på kulturarv, innovation och kreativitet samt gemensamt verka för ett robust internationellt mellanfolkligt utbyte och samarbete.

Ledarna förklarade även sitt fulla stöd för Kinas BRICS-ordförandeskap 2027 och för att det 19:e BRICS-toppmötet ska hållas i Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.