Annons:

Kaotiska scenerna: Här konfronteras Pfizer-chefen med sina uttalanden om att mutera covid

Uppdaterad januari 27, 2023, Publicerad januari 27, 2023 – av Isac Boman
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Project Veritas offentliggjorde under gårdagen en hemlig inspelning med Pfizers forskningschef Jordon Trishton Walker där denne berättar om hur läkemedelsjätten försöker mutera covid-19 genom "riktad evolution" och tjäna stora pengar på detta.

När Trishton Walker konfronteras med detta blir svaret att gå till fysiskt angrepp, att förstöra surfplattan videon visats på för honom och ringa polisen.

Under gårdagen uppmärksammade Nya Dagbladet Project Veritas avslöjande där Pfizers forskningschef Jordon Trishton Walker, smyginspelad under vad han tror är en vanlig dejt, erkänner att läkemedelsjätten letar efter olika sätt att aktivt manipulera och mutera coronaviruset – i syfte att skynda på utvecklingen av framtida vaccin och tjäna ännu mer pengar.

– En av sakerna som vi (Pfizer) håller på att utforska är varför vi inte bara muterar det (covid-19) själva så att vi kan skapa … utveckla nya vaccin förebyggande, eller hur? Så det måste vi göra. Om vi gör det finns det dock en risk som du kan föreställa dig… Ingen vill ha ett läkemedelsbolag som muterar ett jävla virus.

Annons:

– Sättet detta (experimentet) skulle fungera på är att vi sätter in viruset i apor och gör så att de sedan successivt fortsätter infektera varandra, och att vi samlar in serieprover från dem, fortsätter Walker som bekräftar att covid-19 varit en ”kassako” för Pfizer – samt att det finns stora risker med att mutera viruset och att man måste vara extremt försiktig så att man ”inte skapar någonting som bara sprids överallt”.

När Project Veritas senare konfronterar Walker på en restaurang angående hans smygfilmade kommentarer får han till synes panik och blir aggressiv – och går bland annat till fysiskt angrepp mot Project Veritas journalister.

– Jag är bokstavligt talat en lögnare. Jag försökte imponera på en person som jag var på en dejt med genom att ljuga, menar han.

– Varför gör ni det här mot någon som bara arbetar för ett företag (Pfizer) som försöker hjälpa allmänheten, frågar han journalisterna – något som motsäger hans kommenterar i inspelningen där han pekar på att Pfizers agerande och maktposition är direkt skadlig för det amerikanska folket.

Walker ringer sedan polisen och uppger att han känner sig ”otrygg” av journalisternas närvaro och betonar särskilt att journalisterna är "vita". Han försöker också fysiskt hindra Project Veritas personal att lämna lokalen samtidigt som han blir alltmer hysterisk.

Det hela eskalerar ytterligare när Walker går till fysiskt angrepp och skrikande rycker åt sig Project Veritas-profilen James O'Keefes surfplatta.

Han försöker även springa ut ur lokalen med surfplattan och hamnar sedan i handgemäng med journalisterna. Episoden avrundas med att Pfizer-chefen springer ut på vägen och försöker stanna en bil som han felaktigt tror tillhör Project Veritas.

När polisen sedan anländer har O'Keefe och Project Veritas lämnat området. En medarbetare är dock kvar på platsen och pratar med polisen som efter att ha tittat på filmmaterialet bekräftar att Walker skulle ha gripits om O'Keefe varit kvar på platsen.

Den panikartade reaktionen diskuteras flitigt på sociala medier, där vissa menar att Pfizer-chefens kommentarer antyder att det han sagt om företagets planer att mutera covid-viruset var sant, medan andra pekar på att den starka reaktionen även kan handla om att han med all sannolikhet nu blir av med sitt arbete och blir en paria inom branschen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Pentagon beordrar förberedelser för nya storanfall mot Iran

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 12:34 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med Donald Trump i förgrunden och Pentagonbyggnaden sedd från luften i bakgrunden.
Pentagon har enligt Axios instruerat Centcom att slutföra förberedelserna för nya storskaliga anfall mot Iran, men Donald Trump har ännu inte fattat något slutligt beslut.

Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.

Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.

Så sent som den 30 september uppgavs att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.

Energi, infrastruktur och kärnmål

Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.

— Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.

En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.

— Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen, säger tjänstemannen.

En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.

Vance kräver mindre anrikning

Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.

Vicepresident JD Vance säger i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.

— Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle? säger Vance.

Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.

— Vi tänker inte byta handling mot ord, säger han.

En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.

— Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav, säger tjänstemannen.

USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.

Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Visselblåsare hittade Lutnicks Epsteinmejl – fick fel besked om skydd

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igår 12:21 – av Emil Fjellstedt
Howard Lutnick till vänster och Simon Andriesz till höger, åtskilda av en sned vit linje.
Simon Andriesz pekade ut affärskontakter mellan Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Efter hans död kräver brittiska ledamöter en oberoende granskning av FCA:s behandling av honom.

Brittiska parlamentsledamöter kräver en oberoende granskning av finansinspektionen FCA efter visselblåsaren Simon Andriesz död. Myndigheten har i stället utsett en egen styrelseledamot att granska hur den behandlade honom.

Den tvärpolitiska parlamentsgruppen för investeringsbedrägerier och rättvisare finansiella tjänster kräver att FCA betalar en utomstående part för granskningen. Gruppen anser att myndigheten annars får "rätta sina egna prov", skriver The Guardian.

Andriesz hade avslöjat affärskontakter mellan USA:s handelsminister Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Familjen beskriver hans dödsfall den 23 september som ett självmord och uppger att ingenting tyder på brott.

FCA har gett Lea Paterson, tidigare direktör vid Bank of England och nytillträdd ledamot i myndighetens styrelse, uppdraget att granska kontakterna med Andriesz och hanteringen av hans visselblåsaruppgifter, rapporterar BBC. Granskningen gäller alltså myndighetens agerande, inte dödsorsaken.

Parlamentsgruppens ordförande, Labourledamoten John McDonnell, kräver att arbetet utförs av en verkligt oberoende organisation utan intressekonflikter.

— Om FCA inte svarar positivt kommer parlamentsgruppen att överväga alla alternativ, däribland att själv begära in vittnesmål från visselblåsare som haft kontakt med myndigheten, säger John McDonnell.

FCA gav fel besked om skydd

Andriesz tog 2016 upp misstänkta redovisningsoegentligheter internt på finansmäklaren BGC. Året därpå fick han sparken. Några av hans anklagelser ledde senare till att USA:s tillsynsmyndighet för derivathandel ålade BGC en sanktionsavgift på tre miljoner dollar för flera överträdelser av regler om tillsyn, rapportering och dokumentation.

FCA gav honom det felaktiga beskedet att han inte skulle omfattas av visselblåsarskydd eftersom hans identitet hade blivit känd. Myndigheten bad senare om ursäkt och meddelade att visselblåsarteamet skulle få ytterligare vägledning och utbildning.

BGC har bestridit Andriesz anklagelser och förnekat att bolaget utsatt honom för repressalier. Efter dödsfallet framförde bolaget sina kondoleanser och meddelade att det inte tänkte ta upp tvisten på nytt.

Mejlen om Lutnick och Epstein

I de offentliggjorda Epsteinakterna hittade Andriesz en mejlväxling från 2018 om det digitala annonsbolaget Adfin. Både Epstein och Lutnicks bolag Cantor Fitzgerald hade investerat i företaget, skriver BBC.

Epstein frågade Lutnick vad han trodde om Adfins framtidsutsikter. Lutnick svarade att bolaget äntligen hade börjat få intäkter och behövde bli ekonomiskt självbärande inom tolv månader.

Andriesz lämnade fynden till politiker i representanthusets tillsynsutskott inför Lutnicks framträdande där i maj. Lutnick uppgav inför utskottet att han, såvitt han visste, först i år hade fått reda på att Epstein varit investerare i Adfin. USA:s handelsdepartement avfärdade anklagelserna som partipolitiskt motiverade och uppgav att det inte fanns belägg för oegentligheter.

Handlingarna beskriver också ett planerat upplägg från 2013 där en miljon pund skulle lånas till ett bolag kontrollerat av dåvarande prins Andrew. Bolaget skulle i gengäld göra affärer uteslutande med Cantor Fitzgerald. Rådgivare diskuterade upplägget i fyra månader, men det blev aldrig av.

Visselblåsningens personliga pris

I en intervju med Ben Swann berättar journalisten John Robertson att han stod Andriesz mycket nära och talade med honom dagen före hans död. Enligt Robertson belastade åren av rättsprocesser och kampen mot BGC Andriesz psykiska hälsa och familjeliv.

Robertson beskriver en kontrast mellan Andriesz framgångar som visselblåsare i USA och brittiska tillsynsmyndigheter som enligt honom inte ville lyssna.

Även andra personer som vittnat om Epsteins övergrepp har avlidit. Virginia Giuffre, en av hans mest framträdande anklagare, dog i april 2025. Familjen beskrev dödsfallet som ett självmord, och polisen uppgav att den inte misstänkte brott, rapporterar Reuters.

Carolyn Andriano, som vittnade mot Ghislaine Maxwell 2021, hittades död i Florida i maj 2023. Enligt polisens bedömning dog hon av en oavsiktlig överdos, skriver USA Today.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauens parlament stöder slopat förbud mot massförstörelsevapen

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 11:31 – av Redaktionen
Seimas parlamentsbyggnad i Vilnius med ljusa fasader, glasentré och ett stenlagt torg i dagsljus.
Seimas i Vilnius. Litauens parlament har stött en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på landets territorium vid en första omröstning. Slutomröstning återstår. Arkivbild från 2023.

VILNIUS (Xinhua) -- Litauens parlament har ställt sig bakom en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på litauiskt territorium. Det skulle kunna öppna för att allierades kärnvapen stationeras i det baltiska landet, rapporterade lokala medier på tisdagen.

Förslaget godkändes vid den första behandlingen i parlamentet på tisdagen. Totalt röstade 106 ledamöter för och 18 emot, medan sex avstod.

En slutlig omröstning kan hållas tidigast tre månader senare. Då krävs stöd från minst 94 av de 141 ledamöterna i parlamentet, som kallas Seimas.

Parlamentets talman Juozas Olekas uppgav att den slutliga omröstningen väntas äga rum den 12 januari.

Litauens grundlag förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium. Den föreslagna ändringen stryker hänvisningen till massförstörelsevapen, men låter förbudet mot utländska militärbaser stå kvar.

— Vi kan inte delta fullt ut i Natos planer för kärnvapenavskräckning med den nuvarande begränsningen, sade den konservative oppositionsledaren Laurynas Kasciunas.

Litauiska parlamentsledamöter som motsätter sig grundlagsändringen ansåg att ett beslut av sådan betydelse bör underställas väljarna i en folkomröstning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 10:50 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.