Annons:

Källor: ”Mossad försökte pressa åklagare att lägga ner krigsbrottsutredning”

Publicerad 29 maj 2024 – av Isac Boman
Mossad-chefen Yossi Cohen ska under flera år ha försökt påverka ICC-åklagaren Fatou Bensouda.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Yossi Cohen, tidigare chef för Israels underrättelsetjänst Mossad, uppges ha hotat chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen i samband med en serie hemliga möten där syftet var att påverka och pressa åklagaren att inte inleda någon utredning om israeliska krigsförbrytelser.

Cohens hemliga kontakter med den dåvarande ICC-åklagaren, Fatou Bensouda, ska ha ägt rum under flera år innan hon 2021 beslöt inleda en formell utredning av rapporterade israeliska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i ockuperade palestinska territorier, enligt en granskning från The Guardian.

Nyligen lät Bensoudas efterträdare, Karim Khan, också meddela att han vill att premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsminister Yoav Gallant arresteras på grund av övergrepp och förbrytelser begångna under den pågående invasionen av Gaza.

Yossi Cohen var chef för Mossad mellan 2016 och 2021 och dessförinnan Israels nationelle säkerhetsrådgivare. Enligt källor fick han i uppdrag att pressa ICC-åklagaren att avstå från att inleda en utredning mot Israel, något som motiverades med att israeliska militärer riskerade att åtalas.

Annons:
Yossi Cohen tillsammans med Benjamin Netanyahu och USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry (2015). Foto: U.S. Department of State

En annan källa menar att Mossads mål var att få Bensouda att gå med på israeliska krav, och en tredje beskriver Cohen som Netanyahus ”inofficiella budbärare”. Mossad-bossens försök att pressa åklagaren ska ha pågått under många år, och hon ska också ha informerat andra högt uppsatta ICC-tjänstemän om Cohens hotfulla beteende.

”Du borde hjälpa oss och låta oss ta hand om dig. Du vill inte bli inblandad i saker som kan äventyra din eller din familjs säkerhet”, och liknande hot ska bland annat ha framförts av underrättelsechefen.

"Hot och manipulation"

Syftet, som ska ha varit att skrämma Bensouda, riktades även mot hennes familjemedlemmar, med utskrifter av hemliga inspelningar av hennes make som man sedan försökte använda för att misskreditera åklagaren.

Mossad tog också hjälp av den tidigare kongolesiske presidenten, Joseph Kabila, för att pressa åklagaren. När Bensouda skulle träffa honom på hans hotellrum i New York ombads plötsligt åklagarens personal att lämna rummet – och Mossadchefen klev istället in genom en dörr. Även här ska situationen ha uppfattats som hotfull.

Vid ett annat tillfälle ska Cohen ha ringt upp Bensouda vid upprepade tillfällen och när hon frågat hur han fått tag på hennes nummer ska spionchefen ha svarat ”har du glömt vad jag jobbar med”?

Initialt ska Yossi Cohen även ha försökt ”bygga upp en relation” med ICC-åklagaren, men när detta inte fungerade började han istället använda ”hot och manipulation”, enligt en person med insyn i mötena.

Riktade in sig på familjen

I december 2019 meddelade åklagaren att hon hade skäl att inleda en fullständig brottsutredning om anklagelser om krigsförbrytelser i Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Hon avvaktade dock med att inleda denna och beslutade att först begära ett beslut från ICC:s förundersökningskammare för att bekräfta att domstolen verkligen hade jurisdiktion över Palestina.

I detta läge ska Cohen då ha eskalerat sina försök att pressa Bensouda att inte fullfölja en fullständig utredning. Mellan 2019 och 2021 ska spionchefen ha initierat minst tre fysiska möten och uppvisat ett så hotfullt och besatt beteende att han liknats vid en stalker.

Netanyahu med tidigare Mossad-toppar. Cohen längst till vänster. Foto: Haim Zach/Israels president

En källa, som känner till Bensoudas redogörelser för de två sista mötena med Cohen, säger att han hade tagit upp frågor om hennes och hennes familjs säkerhet på ett sätt som hon uppfattat som hotfullt.

Vid ytterligare ett tillfälle ska Cohen ha visat Bensouda kopior av fotografier på hennes make, som tagits i hemlighet när paret besökte London. Vid ett annat tillfälle ska Cohen, enligt källor, ha antytt för åklagaren att ett beslut om att inleda en fullständig utredning skulle vara skadligt för hennes karriär.

Mossad ska ha aktivt letat efter hållhakar och komprometterande information om åklagaren och dennes familj, och dessutom försökt smutskasta Bensoudas make via diplomatiska kanaler. Någon spionerade också på maken och spelade i hemlighet in dennes samtal – men det är oklart om det var Mossad själva som låg bakom denna operation, eller om man bara fått tillgång till materialet.

Fick med Trump på tåget

Försöken att underminera och smutskasta chefsåklagaren misslyckades dock i stort – även om man fick den dåvarande amerikanske presidenten Donald Trump och hans administration att också utöva offentliga och privata påtryckningar på Bensouda och hennes personal.

Mellan 2019 och 2020 införde Trump-administrationen, i ett beslut som saknar historiskt motstycke, visumrestriktioner och sanktioner mot chefsåklagaren. Officiellt skedde detta för att Bensouda drev en separat utredning om amerikanska krigsförbrytelser i Afghanistan – men bedömare menar att sanktionerna i själva verket var en gemensam israelisk-amerikansk aktion.

Donald Trump och Benjamin Netanyahu. Foto: Vita huset

I februari 2021 utfärdade ICC:s förundersökningskammare ett beslut som bekräftade att ICC hade jurisdiktion i de ockuperade palestinska territorierna. Månaden därpå meddelade Bensouda att brottsutredningen inletts.

Även efterträdaren hotas

Tre månader senare lämnade hon posten och ersattes då av Karim Khan, som alltså nyligen begärde en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu.

Enligt The Guardians källor var detta ”den slutsats som Israels politiska, militära och underrättelseetablissemang hade fruktat”.

”Att de valde Mossads chef som premiärministerns inofficiella budbärare till (Bensouda) var per definition för att skrämmas”, säger en källa med insyn i Cohens operation. ”Det misslyckades”, uppger han vidare.

Det kan också noteras att den nye ICC-åklagaren Karim Khan utsatts för förtäckta hot och påverkanskampanjer, från såväl israeliska som amerikanska politiker, i syfte att få honom att inte utreda Netanyahu eller andra israeliska makthavare för krigsförbrytelser.

Bensoudas efterträdare Karim Khan. Foto: UN International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia/CC BY 2.0

Nya Dagbladet har exempelvis rapporterat om hur en grupp pro-israeliska republikaner hotat åklagarens personal och familj och bland annat lovat att ”om ni riktar in er på Israel så kommer vi rikta in oss på er”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA flyttar trupper inför möjligt nytt Irananfall

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 13:07, Publicerad Igår 12:03 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump under ett paraply till vänster och amerikanska soldater på patrull i nordöstra Syrien till höger.
USA flyttar enligt medieuppgifter trupper från flera länder i Mellanöstern medan Trump överväger nya anfall mot Iran.

USA flyttar trupper från baser i Jordanien, Qatar och Kuwait medan president Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Enligt NBC News liknar förflyttningarna förberedelserna inför krigsutbrottet i februari.

Den amerikanska militären har i det tysta börjat flytta trupperna, rapporterar NBC News med hänvisning till två amerikanska tjänstemän och två personer med insyn.

USA ska behålla en begränsad närvaro på baserna, bland annat personal för luftförsvar och säkerhet.

Nya anfallsplaner mot Iran

Enligt NBC har högre militärer lagt fram alternativ för nya anfall mot iranska kärntekniska anläggningar, underjordiska installationer och strategiska öar. Dit hör Kharg, ett nav för oljeexporten, och Qeshm i Hormuzsundet.

Krigsminister Pete Hegseth ska höra till dem som vill återuppta operationerna, medan andra varnar för en ny omfattande militär insats utan tydligt mål.

Trump lovade tidigare i månaden att inte anfalla före mellanvalet den 3 november, men utesluter inte militära angrepp om diplomatin misslyckas. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uteslutit nya anfall före Israels val den 27 oktober. I söndags deklarerade han ändå att Israel kan slå mot Teheran utan amerikansk medverkan.

Liknar förberedelserna inför krigsutbrottet

NBC:s källor jämför åtgärderna med förberedelserna inför de första amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari. Då drog Pentagon tillbaka stora styrkor från utsatta baser för att skydda dem mot iransk vedergällning.

Teheran anklagade Washington för att använda invånare i Gulfen som "mänskliga sköldar" sedan tusentals amerikanska soldater tagit skydd i civila hotell och kontorsbyggnader.

Centcoms talesman Timothy Hawkins ville inte kommentera de rapporterade förflyttningarna. Han uppger att amerikanska styrkor regelbundet omgrupperas för att "optimera uppdragsberedskapen".

Iran räknar med nytt anfall

Teheran räknar nu med ett nytt amerikansk-israeliskt anfall och ser Washingtons diplomatiska gester som "opålitliga". Det säger en högt uppsatt iransk säkerhetstjänsteman som uttalar sig anonymt till nyhetsbyrån Fars, enligt turkiska Anadolu.

Enligt tjänstemannen har operativa enheter fått instruktioner inför ett nytt storskaligt krig, där iranska företrädare eller civila dödas. Amerikanska politiska tillgångar och infrastruktur i länder som deltar i kriget ska då betraktas som "legitima mål".

Enligt tjänstemannen betraktar Iran redan blockaden och luftrumsrestriktionerna som fortsatt amerikansk krigföring.

Landets decentraliserade mosaikförsvar är byggt för att striderna ska kunna fortsätta även om ledningen eller kommunikationerna slås ut, skriver Al Jazeera.

Kriget är inne på sin åttonde månad och slår mot energimarknader och sjöfarten genom Hormuzsundet. Iran erbjuder sig att återställa trafiken inom sju dagar om USA häver sin sjöblockad, lättar oljesanktionerna och går med på en bredare vapenvila. Trump kallar förslaget "oacceptabelt".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 10:34 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Verkligheten hinner ikapp – EU backar om förbudet mot förbränningsmotorer

Klimatöverdrifterna

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Europaparlamentets plenisal till vänster och en bilkö på motorvägen A5 vid Heidelberg till höger.
Uppgörelsen i EU-parlamentet öppnar för att nya bensin- och dieselbilar ska kunna säljas även efter 2035. Ett slutligt EU-beslut återstår. Arkivbilder från Strasbourg och motorvägen A5 vid Heidelberg 2014.

Verkligheten tycks hinna ikapp EU:s förbudspolitik. Förhandlare från Europaparlamentets tre stora partigrupper har enats om ett förslag som innebär att stoppet för nya bensin- och dieselbilar 2035 kan luckras upp.

Uppgörelsen mellan konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Renew nåddes under natten mot tisdagen, rapporterar Reuters, som har sett avtalstexten. Om den går igenom skulle målet om helt utsläppsfria nya bilar 2035 inte längre gälla.

För bilköparna kan skillnaden bli stor. Enligt Carup öppnar förslaget för att tillverkarna ska kunna fortsätta sälja nya bensinbilar, dieselbilar och hybrider efter 2035. Kravet gäller nämligen tillverkarnas samlade nybilsflotta, inte varje enskild bil, så länge flottans genomsnitt klarar målet.

Bilindustrin pressar på för en reträtt

Uppgörelsen kommer efter hårda påtryckningar från delar av bilindustrin. Volkswagen, BMW, Mercedes och flera andra tillverkare har enligt Carup varnat för en alltför snabb omställning, samtidigt som de pressas av konkurrens från kinesiska elbilstillverkare och vikande lönsamhet.

Volvo Cars går på motsatt linje. Biltillverkaren har varnat för att Europa riskerar att tappa ytterligare mark till Kina om elbilsomställningen bromsas och har uppmanat politikerna att hålla fast vid den ursprungliga inriktningen, skriver Carup.

Utsläppskraven sänks i förslaget

Enligt dagens regler ska utsläppen från nya personbilar minska med 100 procent till 2035 jämfört med 2021. Förslaget sänker målet till 87,5 procent, och tillverkarna skulle kunna tillgodoräkna sig ytterligare 7,5 procentenheter genom utsläppssnålt stål tillverkat i EU, sammanlagt 95 procent. EU-kommissionen hade föreslagit 90 procent, och Frankrike och Tyskland enades förra veckan om samma nivå utan kompenserande åtgärder.

Förslaget är ännu inte lag. Partigrupperna måste först godkänna uppgörelsen för att fastställa parlamentets ståndpunkt, och därefter ska parlamentet och medlemsländernas regeringar enas om en gemensam text. Blir kompromissen verklighet kan stoppet urholkas, och 2035 behöver då inte bli slutet för nya bilar med förbränningsmotor i Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Frankrike sätter in antiterrorsoldater inför nya protester

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage i tre lodräta paneler: porträtt av Sébastien Lecornu, beväpnade franska soldater i en Sentinellepatrull och stadshusb
Efter stadshusbranden i Limoges och plundring i flera städer vill regeringen frigöra fler poliser till ordningsinsatser. Bilderna på Lecornu och Sentinellepatrullen är arkivbilder från 2024 respektive 2022.

Frankrike sätter in soldater från antiterrorstyrkan Sentinelle för att bevaka känsliga platser inför lördagens nya protester. Poliser och gendarmer ska då kunna koncentrera sig på ordningen på gatorna.

Beskedet kom på tisdagen. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade i parlamentet att militärer ur Operation Sentinelle ska stödja polisen, rapporterar Euronews. Premiärminister Sébastien Lecornu lovade samtidigt att säkerhetsinsatsen på lördag blir massiv.

Enligt Nuñez ska soldaterna främst ersätta de ordinarie styrkorna vid statisk bevakning. Poliser och gendarmer frigörs därmed till uppdrag som gäller allmän ordning. Soldaterna är alltså tänkta att stå vakt, inte att möta demonstranter.

Sentinelle inrättades i januari 2015 och har omkring 10 000 soldater utplacerade i landet. De står normalt utanför platser som räknas som känsliga, bland annat religiösa byggnader, skolor, turistmål, tågstationer och flygplatser. Samma styrka användes under OS och Paralympics i Paris 2024.

Bakgrunden är de kravaller som följde på protesterna den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet demonstrerade 550 000 människor i landet. Stadshuset i Limoges brann, och butiker plundrades i flera städer. Regeringen skyller våldet på extremvänstern och opportunistiska plundrare.

Snabbare ordningsinsatser och möjliga demonstrationsförbud

Nuñez vill nu att säkerhetsstyrkorna ska vara mer rörliga och snabbare på plats, eftersom grupperna enligt honom är utspridda och extremt rörliga. Underrättelsearbetet ska skärpas för att bedöma hur många som kommer, särskilt bland de mest radikala.

Inrikesministern säger också att han överväger att förbjuda demonstrationer som inte anmälts och som kan leda till oordning. Även anmälda demonstrationer kan beröras, men bara om arrangören eller säkerhetsansvariga inte ger skäl att tro att de blir lugna. Där inga risker finns vill han prioritera marschvägar bort från offentliga byggnader och affärsgator.

— Vi kommer att vara där, sade Nuñez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.