Den ukrainska opposotionspolitikern Julia Tymosjenko är ”mycket nära” att bli frisläppt. Det uppger Ukrainas premiärminister Mykola Azarov i en intervju med The Independent.
– Vi är mycket nära att lösa det här fallet, sade premiärministern när han fick en fråga om Tymosjenko.
Julia Tymosjenko avtjänar för tillfället ett sjuårigt fängelsestraff för att hon påstås ha missbrukat sin makt. Detta efter att hon genomfört en gasaffär med Ryssland.
Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle har föreslagit att Tymosjenko förflyttas till Tyskland, där hon kan få vård för sina ryggproblem som hon ådragit sig. Westerwelle och Ukrainas president Viktor Janukovitj har haft långa och ”konstruktiva” samtal om en sådan förflyttning.
Annons:
”Jag tror att det här är ett steg på vägen. ... Till förmån för ett historiskt och viktigt avtal med EU, är jag beredd att acceptera förslaget”, skriver Tymosjenko i ett uttalande om en eventuell förflyttning till Tyskland.
Samtidigt säger Julia Tymosjenko att hon inte kommer att ge upp kampen mot Ukrainas president Viktor Janukovitj - som hon beskriver som en ”diktator”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Qatars medling mellan USA och Iran ska enligt Axios ha kört fast. Sajten uppger att amerikanska tjänstemän tror att Donald Trump kan beordra en återgång till större strider mot Iran efter mellanårsvalen.
Axios hävdar, med hänvisning till tre källor med insyn i samtalen, att ingen sida är beredd att ge efter. Sajten skriver att veckans qatariska försök till ett diplomatiskt genombrott har gett lite resultat. Dödläget stärker enligt uppgifterna uppfattningen på båda sidor att en ny militär konflikt blir allt mer sannolik.
Qatar tänker fortsätta försöka, men ska enligt Axios bli alltmer frustrerat över både Washington och Teheran.
Beskedet som kom medan qatarierna var kvar
Qatars medlare Ali al-Thawadi träffade på måndagen Irans utrikesminister Abbas Araghchi och hans delegation i New York i flera timmar. En källa uppger att de diskuterade ett qatariskt kompromissförslag på två sidor.
Annons:
Förslaget skulle enligt två andra källor hantera både Irans krav på att USA häver sin marina blockad och USA:s krav på iranska eftergifter i kärnvapenfrågan.
På kvällen mötte al-Thawadi Trumps sändebud Jared Kushner och andra amerikanska tjänstemän i Washington. Vicepresident JD Vance var med en kort stund. Vita huset avböjde att kommentera.
Samma morgon hade tonen från Vita huset varit en helt annan. Amerikanska tjänstemän sade till flera medier, bland dem Axios, att samtalen var positiva och konstruktiva och att Iran visat flexibilitet i kärnvapenfrågorna. Trump var enligt dem beredd att ge sanktionslättnader och släppa frysta tillgångar i utbyte mot konkreta steg för att skala ned kärnprogrammet.
Några timmar senare, medan de qatariska tjänstemännen fortfarande befann sig i Vita huset, skrev Trump på Truth Social att han inte hade erbjudit Iran någonting.
Båda sidor väntar ut varandra
En av källorna säger att måndagens samtal inte ledde till några betydande framsteg. Enligt källan är läget fastlåst: Iran kräver saker som USA inte kan acceptera, samtidigt som USA anser sig vinna och därför inte ser något behov av att kompromissa.
Även Pakistan och Egypten, som också medlar i regionen, har enligt Axios uppmanat Iran att gå med på eftergifter om kärnprogrammet. Iranierna svarade enligt en annan källa att de kan överväga det först sedan USA återvänt till samförståndsavtalet från juni.
Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade på tisdagen enligt iransk press att Iran har framfört sina villkor till USA men att Trump inte förmår fatta ett beslut. Presidenten sitter enligt Rezaei fast i ett träsk där han varken kan förhandla eller strida.
Trump själv sade till reportrar samma dag att iranierna klarar sig mycket dåligt. Han visste inte om de var redo att ge upp ännu, men sade att de kommer att göra det. Enligt Trump handlar det om att stoppa ett kärnvapen som Iran inte ska få ha.
Den 27 september rapporterade Axios att Trump avvisat ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet igen och återuppta kärnsamtalen, om USA hävde blockaden, tog bort sanktionerna mot oljeförsäljningen och återinförde vapenvilan. På frågan om han överväger att återuppta anfallen mot Iran svarade Trump att han alltid tänker på det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nationell samling (Rassemblement national) har för första gången tagit sig över tröskeln för en egen grupp i den franska senaten. Söndagens val ger Marine Le Pens parti mer utrymme och mer resurser i parlamentets andra kammare, ett halvår före presidentvalet.
Nationell samling och dess allierade når 14 mandat efter det indirekta senatsvalet söndagen den 27 september. Gränsen för en officiell grupp går vid tio ledamöter.
Nio nya senatorer valdes från partiet. Tillsammans med de tre som valdes 2023 blir det tolv. Två mandat till går till Union des droites pour la République (UDR), den allierade gruppering som leds av Éric Ciotti. Han lämnade Les Républicains 2024 efter att ha krävt en allians med Nationell samling.
Le Monde skriver att partiets representation i den högerdominerade kammaren med 348 ledamöter därmed i praktiken fyrdubblas. Public Sénat räknar med att blocket ökar med tio mandat.
Annons:
Mer resurser inför 2027
En egen grupp ger större synlighet och mer pengar i senaten inför presidentvalet våren 2027, skriver The Guardian. En gruppledare kan bland annat begära omröstningar.
Marine Le Pen skrev på X att resultatet var "en historisk seger och en viktig milstolpe med bildandet för första gången av en grupp i senaten" och att "resultaten har överträffat våra förväntningar".
Partiets ledamot i nationalförsamlingen Sébastien Chenu beskrev framgången som ett lyft för presidentkampanjen och sade att det inte längre finns något glastak.
Stöd från landsbygdsborgmästare
Senatorerna väljs inte direkt av folket utan främst av lokala folkvalda, däribland borgmästare och kommunfullmäktigeledamöter, samt av ledamöterna i nationalförsamlingen. Hälften av kammaren väljs vart tredje år för sex år. I år stod 178 mandat på spel.
Resultatet speglar partiets framgångar i medelstora städer i lokalvalen i mars och stödet bland oberoende borgmästare på landsbygden.
Nationell samling kom in i senaten 2014 med två mandat, då under namnet Front National. I dag är partiet det största enskilda oppositionspartiet i nationalförsamlingen och har flest franska ledamöter i Europaparlamentet.
Högern behåller greppet
Makten i senaten ligger kvar hos högern och mitten. Les Républicains förblir störst med 125 mandat, sex färre än tidigare. Partiets Gérard Larcher, 77, har varit senatens ordförande i mer än ett decennium och väntas bli omvald nästa vecka.
Den socialistiska senatorn Laurence Rossignol frågade om högern och mitten nu kommer att närma sig Nationell samling i frågor om invandring och välfärd.
Även vänsterpopulistiska La France Insoumise tog sin första plats i senaten, genom Gabriel Amard i Rhône. Partiledaren Jean-Luc Mélenchon kallade det ett gott omen för sin egen kandidatur 2027.
Emmanuel Macron kan inte ställa upp för en tredje period. Reuters hänvisar till mätningar som visar att Nationell samling leder inför presidentvalets första omgång.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Argentinas president Javier Milei ger Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion norr om Falklandsöarna. Annars drar Argentina tvisten inför Internationella havsrättsdomstolen.
Beskedet kom under måndagen. Mileis regering meddelade då att Argentina inleder ett internationellt skiljeförfarande mot Storbritannien om oljeutvinningen nära öarna, som Argentina kallar Malvinerna och gör anspråk på, skriver Buenos Aires Times.
Milei skrev själv på X att han instruerat utrikesministeriet och regeringens jurister att inleda ett skiljeförfarande mot Storbritannien för "den illegala plundringen av våra resurser genom Sea Lion-projektet i North Falkland Basin".
Tidsfristen formulerade han lika rakt: "Om Storbritannien inte stoppar den illegitima exploateringen inom två veckor går vi till Internationella havsrättsdomstolen."
Annons:
Havsrätten som vapen
Regeringen vill använda skiljemekanismen i annex VII till FN:s havsrättskonvention, UNCLOS. Rättar sig inte London inom fristen ska Argentina omedelbart begära interimistiska åtgärder hos havsrättsdomstolen ITLOS. Förfarandet ska också försöka stoppa nya prospekteringstillstånd på det som Argentina betraktar som sin kontinentalsockel.
Presidentkansliet åberopar två resolutioner från FN:s generalförsamling. Resolution 2065 erkände att en suveränitetstvist finns och uppmanade parterna att förhandla. Resolution 31/49 uppmanar enligt Argentina båda sidor att avstå från ensidiga åtgärder. Enligt regeringen bryter den brittiska utvinningen mot folkrätten och orsakar oåterkallelig skada på landets suveräna rättigheter.
Dagen innan hade en argentinsk domare i regionen beslutat att oljeprojektet ska avbrytas, efter en begäran från krigsveteraner och miljöjurister.
Fält med 1,7 miljarder fat
Sea Lion drivs av brittiska Rockhopper och israeliska Navitas. Fältet ligger drygt 220 kilometer norr om öarna och uppskattas rymma 1,7 miljarder fat olja, rapporterar Reuters. Utvinningen väntas börja 2028. Bolagen uppgav i början av september att de har giltiga licenser och att den senaste tidens händelser inte väntas påverka projektets tidsplan nämnvärt.
London har försvarat öbornas rätt att utveckla sina naturresurser och ställt sig bakom bolagen. Storbritannien, som har kontrollerat öarna sedan 1833, erkänner inte argentinsk jurisdiktion där.
Redan den 4 september, innan ultimatumet, skrev utrikesminister Ed Miliband på X att "öarna är brittiska och kommer att förbli det, eftersom det är öbornas överväldigande ståndpunkt".
Trump öppnade dörren
Milei säger att han uppmuntrats att blåsa liv i anspråket av Donald Trump, som sagt att USA kan ompröva sin neutralitet i tvisten. Trump sade till GB News att han inte var säker på att Storbritannien skulle vara berett att strida för öarna igen.
I september lade Milei fram ett lagförslag om hårdare sanktioner mot utvinning av öarnas naturresurser och beordrade att bygget av en militärbas i Eldslandet återupptas.
Argentina förlorade kriget om öarna 1982, efter att militärdiktaturen försökt ta tillbaka dem. Striderna varade i 74 dagar och mer än 900 människor dog. Mileis frist löper ut i mitten av oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.
Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.
Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.
Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.
Annons:
Säkerhetschefen: nådde inte ribban
Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.
— Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort, säger Jain till Reuters.
— När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment, säger hon.
Varnade själva för modellen
OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.
Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
