Den oberoende journalisten Matthew Petti konstaterar att ”motståndsaxeln”, – Irans namn på sitt geopolitiska projekt i Mellanöstern, av allt att döma är på god väg att falla i bitar och gå under.
Han varnar dock för att USA:s ”seger” i regionen i praktiken inneburit att man skapat en ny och betydligt värre regional ordning, bestående av blodbesudlade regimer som varken drar sig för att terrorbomba civila, utnyttja barnsoldater eller använda massvält som vapen för att nå makt och inflytande.
Petti påpekar att den libanesiska milisen Hizbollah på kort tid gått med på att lämna södra Libanon och ”släppa” Gazafrågan, samtidigt som Syriens ledare Bashar al-Assad störtats av militanta islamister – två stora nederlag för Teheran.
Makthavare i USA har hånfullt beskrivit motståndsaxeln som en ”eländesaxel” byggd på ”bräckliga, utarmade samhällen som bara existerade för att tjäna som kanonmat åt Iran”. Petti menar dock att de krafter som USA finansierat, stöttat och på olika sätt hjälpt till makten i regionen, riskerar att bli betydligt värre än det som varit.
”USA:s makt har etablerat en eländesaxel i regionen som inte är mindre rovgirig eller tyrannisk än den iranska. Trots alla jämförelser mellan veckans händelser och Berlinmurens fall rev inte det segerrika Västtyskland tortyrfängelser eller bombade polskt territorium”.
”Nu när Iran har drivits ut ur Levanten är det en viktig fråga exakt hur det USA-ledda alternativet kommer att se ut och svaret i Gaza och södra Libanon där USA:s makt är som mest absolut är likhögar och bråte. I större delen av den amerikanska intressesfären sträcker sig alternativen från våldsamt milisstyre i värsta fall till ekonomisk stagnation och massemigration i bästa fall”, fortsätter han.
"En pyramid av tyranni och kaos"
Petti pekar på att omedelbart efter att Assad störtats av tidigare al-Qaida-terrorister, började ”vargarna cirkla” runt Syrien, där Israel och Nato-landet Turkiet snabbt försökte skapa ”buffertzoner” på syrisk mark.
”Precis som rikemansbarnen i Teheran festade medan fattiga ungdomar dog i deras krig, sitter en övre skikt av israeler och Gulf-eliter på toppen av en pyramid av tyranni och kaos”, slår han fast.
Makthavare i USA har länge sett Iran och dess allierade som ”förstörare” av Mellanöstern – medan Israel, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien betraktats som ”uppbyggarna” av regionen – och de aktörer som amerikanerna därför gett sitt stöd, pengar och välsignelse.
Avrättar civila
Journalisten argumenterar dock för att den bilden är falsk och pekar på att Israel, som påstås vara ”uppbyggare”, i verkligheten river varje by de ser i södra Libanon och massövervakar befolkningen med ”mördardrönare” – medan Tel-Avivs plan för det som finns kvar av Gaza är att fördriva och hjärntvätta de överlevande men svältande palestinierna.
”I praktiken har Israels politik för erövrat territorium varit och fortsätter att vara gangsterstyre. Israeliska soldater har filmats när de skjuter obeväpnade civila som viftar med vita flaggor, avrättar äldre i hemmet, bränner ner hus, plundrar kvinnors underkläder, gruppvåldtar fångar och mycket mer”.
Israel är inte USA:s enda destruktiva allierade i regionen menar Petti, och pekar på hur Saudiarabien och Förenade Arabemiratens försök att ”motverka iranskt inflytande” främst har skett genom svält, terrorbombningar och lönnmord i Jemen – och resulterat i otaliga civila dödsfall.
Ett hycklande USA
I Sudan har man istället finansierat miliser som vanemässigt gruppvåldtagit och torterat civilbefolkningen, och man har ”som grädde på moset” också skickat legosoldatenheter med barnsoldater mellan Jemen och Sudan.
”Vi får inte glömma att det ”iranska proxynätverket” i Irak i sig är ett resultat av katastrofala amerikanska framgångar. Det var USA som nedmonterade den irakiska regeringen, överlämnade delar av staten till religiösa paramilitärer och släppte lös ett obegränsat sekteristiskt krig”, fortsätter han och pekar på att Iran helt enkelt lyckades köpa ut USA-finansierade aktörer i landet.
”Människor vars livsverk var att förstöra ett självständigt Irak skriver nu om att främja irakisk suveränitet”, noterar han och menar att den hycklande inställningen mest handlar om att USA nu ser en chans att återta kontrollen över det de förlorat.
Makt för maktens skull
Han pekar på hur amerikanska makthavare ena stunden dundrar om att ”befria förtryckta nationer” och ”hämnas martyrdödade dissidenter” i Mellanöstern – samtidigt som man fördömer andra dissidenter och gärna låter dessa dödas av totalitära ledare som man av olika skäl stödjer.
”Men det finns också en mer grundläggande fråga. Om det USA-sponsrade våldet, till skillnad från det Iran-sponsrade våldet, är ett medel för att uppnå ett positivt mål, var är då målet? För vilken gud har alla dessa liv offrats? Det verkar som om målet i själva verket är makt för maktens skull, hämnd för imperialistisk förödmjukelse och känslomässig tillfredsställelse för amerikanska beslutsfattare”, spekulerar han.
”Rom skapade en öken och kallade det för fred, enligt Tacitus keltiska hövding. En mer passande metafor för Washingtons fred kan vara ett foto som nyligen cirkulerade på sociala medier: en israelisk soldat som sitter på en strandstol, med byxorna runt anklarna, och beundrar ruinerna nedanför”.
الإبادة الجماعية في غزة تشعرهم بالمتعة.
هذا ما نشره جندي من الكتيبة 51 في لواء جولاني من أمام الدمار الهائل في شمال غزة.
وأرفق تلك الصورة مع صور أخرى أنشرها أسفل تلك التغريدة. pic.twitter.com/H4CjtfRuJY
— Tamer | تامر (@tamerqdh) December 1, 2024
