Jämnt presidentval i Turkiet – avgörs i andra omgång

publicerad 15 maj 2023
- av Sofie Persson
Tv: Recep Tayyip Erdogan. Th: Kemal Kiliçdaroglu.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Presidentvalet i Turkiet är mycket jämnt mellan sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan och rivalen Kemal Kiliçdaroglu. Båda kandidater ligger nära 50-procentsgränsen, men eftersom ingen tog sig över denna väntar nu en andra valomgång i slutet av maj.

När de första rösterna räknades ledde Erdogan och när strax över 30 procent räknats hade han tagit sig över 50 procent medan Kiliçdaroglu låg på 40 procent. Oppositionsledaren knappade dock in på den sittande presidenten och det blev snabbt tydligt att valet skulle bli en rysare. Valresultatet uppges även ha dragit ut på tiden bland annat eftersom det tog mer tid än beräknat att räkna de utländska rösterna.

När cirka 99,5 procent av rösterna räknats hade Erdogan en ledning på 49,5 procent, Kiliçdaroglu hade uppnått 44,89 procent medan tredje kandidaten, Sinan Ogan, endast erhållit omkring 5 procent av rösterna.

I Turkiets valsystem behöver man säkra mer än 50 procent av rösterna för att vinna i första omgången, annars går det vidare till en andra valomgång som kommer att ske den 28 maj.

Kan påverka Sveriges Nato-ansökan

Erdogan, grundare av Rättvise och utvecklingspartiet, har vanligen beskrivits som en mer nationalkonservativ politiker, medan Kemal är socialdemokrat i den turkiska republikens grundare Atatürks republikanska folkparti som är det äldsta partiet i landet.

Skulle det ske ett maktskifte i Turkiet kan det även på ett direkt sätt komma att påverka Sveriges Nato-ansökan. Denna har fortsatt nekats av Turkiet, som fortfarande ställer en rad krav för att godkänna medlemskapet. Skulle det bli maktskifte i landet kan ansökan dock komma att godkännas snabbare mot bakgrund av att Kiliçdaroglu uttryckt att man hoppas det kan bli ett godkännande av Sveriges ansökan redan innan Natomötet i Vilnius – vilket kommer att ske i juli i år.

Det beror helt enkelt på perioden efter valet, hur parlamentet fungerar och hur den nya regeringen bildas, sade han om saken till Newsweek i april.

"It simply depends upon the post-electoral period, the functioning of the parliament, the formation of the new government".

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!